Daniel Sandin
Talrädsla i skolan
Gothia Fortbildning 2017

När jag får Daniel Sandins bok Talrädsla i skolan – att förstå och hjälpa elever som inte gillar att tala (2017) i min hand tänker jag, äntligen. Under en lång tid har jag saknat en bok som lyfter och problematiserar denna fråga. Talrädsla är stort. Det vet alla vi som dagligen möter elever i vår undervisning.

När jag börjar läsa boken kastas jag tillbaka till min egen skoltid. Jag minns de där föredragen som skulle hållas. Hemskt var det! Jag tyckte verkligen inte om att stå inför klassen och prata. Det var inte det att jag inte hade koll på vad som krävdes. För det hade jag. Jag läste in mig, förberedde talet och när manuset var klart pluggade jag in det utantill. Det var snarare den där känslan, känslan av att stå inför andra och prata om något som egentligen inte intresserade vare sig mig eller mina klasskompisar. Den skapade en osäkerhet som var svår att bli av med. Och när jag sedan höll mina föredrag gick det i rekordfart. Ju fortare jag pratade, ju fortare kunde jag få återgå till min bänk i klassrummet. Det var min strategi. Så småningom försvann min talrädsla. Varför vet jag inte riktigt. Kanske var det för att jag själv som vuxen kunde välja när jag ville tala och för vilka jag ville tala.

Att man kan bli av med sin talrädsla är med andra ord möjligt. Det är också Sandin noga med att poängtera. Talrädsla är något som man kan träna bort eller åtminstone få att minska och här kan vi lärare hjälpa till. Det som krävs av oss är enligt Sandin tre saker: 1) att vi har kunskap om talrädsla, 2) att vi ger eleverna möjlighet till övning och 3) att vi fångar upp och motiverar talrädda elever att ta sig an sitt problem (s 15). Sandin exemplifierar och tydliggör hur han under flera år arbetat med talrädda elever. Han gör det genom att lyfta in sina egna lärarerfarenheter men också forskning och teori.

Boken är uppbyggd i flera korta kapitel. Efter en inledning ges en förklaring till vad talrädsla är, hur den kan ta sig uttryck men också hur den kan påverka skolgången och undervisningen. Vidare beskrivs den kognitiva beteendeterapin och hur delar av denna kan användas i skolsammanhang för att stötta och hjälpa talrädda elever. Därefter finns ett kapitel om retorik, där partesmodellen och dess sju steg beskrivs. Bokens avslutande två kapitel beskriver hur man som lärare kan skapa en kurs för talrädda samt ger exempel på olika övningar att arbeta med i det egna klassrummet. Just övningarna är det som tilltalar mig som lärare allra mest och det som jag tar med in i det egna klassrummet.

Vem ska då läsa denna bok? Jag tänker att det är en bok som vänder sig framför allt till nyexaminerade lärare eller de lärare som känner att de vill få vägledning i arbetet med talrädda elever. Till detta bidrar de många konkreta råden och tipsen. Jag tänker också att det kan vara en bok för de som är på gång med att starta upp talgrupper eller retorikkurser på den egna skolan. Detta då boken ger svar på frågor som rör just planering och genomförande. Boken skulle även kunna läsas i ett kollegium eller i ett arbetslag, där det finns ett behov av att ha en gemensam utgångspunkt i arbetet med talrädda elever.

Talrädsla i skolan är en lättläst bok som lyfter ett viktigt ämne. Dess stora styrka är helhetsgreppet kring talrädsla. Just detta gör att boken fyller ett tomrum. Äntligen finns det en bok om talrädsla i skolan.

Jenny Edvardsson

Jenny Edvardsson är lärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet i Kristianstad. och styrelseledamot i Svensklärarföreningen.

Relaterat