BSwebbGustaf Skar och Michael Tengberg (red)
Bedömning i svenskämnet. Bedömning av läsande och skrivande i skolåren 7-9
Natur & Kultur 2015

Bedömning är en stor del av en lärares vardag. Nästan dagligen funderar jag över frågor som: Hur ska jag bedöma? När ska jag bedöma? Vad ska jag bedöma? Jag funderar också över kopplingen mellan bedömning och betyg. Det räcker dock inte med det. Med kollegor för jag intressanta diskussioner om formativ och summativ bedömning och hur man ska förhålla sig till de två. Jag vet att jag inte är ensam om att lägga mycket tid på att fundera på det här med bedömning. Spännande är därför att Svensklärarföreningens årsskrift för 2014 Bedömning i svenskämnet. Årskurs 7-9 lyfter just bedömning. I fokus är bedömning i svenskämnet och färdigheterna skrivande och läsande.

Årsskriften är uppbyggd av två delar och i var del inryms flera olika kapitel. Första delen skapar en teoretisk utgångspunkt  för bedömning av läsande och skrivande. Andra delen diskuterar bedömning i praktiken och här lyfts autentiska klassrumssituationer in. I den andra delen finns också ett avlutande kapitel, där validitet utifrån Kanes argumentbaserade modell presenteras. De olika delarna kompletterar varandra även om jag tycker att kapitlet med Kanes modell blir något för avlägset i förhållande till bokens fokus, svenskämnet. Något avlägset känns också kapitlet som rör elevtexter i biologi, kanske för att de andra kapitlen så fint cirkulerar kring svenskämnet i sig. Samtidigt vet vi att det förespråkas en undervisning som är språkutvecklande och det oavsett ämne. Utgår man från ett vidgat synsätt blir det inte konstigt att också ett kapitel behandlar elevtexter i biologi.

Svensklärarföreningens årsskrift för 2014 fyller på många sätt en lucka inom området bedömning och betyg. Det finns mycket skrivet om det men inte speciellt mycket om svenskämnet och de två färdigheterna läsning och skrivning. Jag tänker att den, även om den huvudsakliga målgruppen är svensklärare åk 7-9, kan läsas av alla som undervisar i svenska. Många av diskussionerna som förs gäller för ämnet i stort och är allmängiltiga. Gudrun Erickson lyfter i första kapitlet fram de grundläggande didaktiska frågorna och Michael Tengberg diskuterar i fjärde kapitlet begreppet läsförmåga. Han sätter det samman med PISA:s ramverk där elevernas läsförmåga bedöms utifrån tre komponenter: text, läsprocess och lässammanhang. I bokens andra del får man följa med in i klassrum där eleverna läser romaner och noveller. Eva Nilson beskriver hur man kan arbeta med dialogisk och processorienterad återkoppling vid skrivande av litterär analys och Susanne Staf hur man med hjälp av återkoppling i helklass kan utveckla elevernas skriv- och analysförmågor. Efter läsning av Nilsons och Stafs kapitel får man med sig konkreta lektionsupplägg för den egna undervisningen. Det uppskattas.

Årsskriften är till stora delar välskriven och lättillgänglig. Ibland tas dock vissa saker för givna. Jag tänker exempelvis på ett avsnitt där det beskrivs att det finns fem nyckelstrategier i formativ bedömning. Endast en av dem nämns. Jag är inte så säker på att alla läsare kan strategierna på sina fem fingrar. I ett annat kapitel lyfts ett alternativ till den formativa bedömningen fram, dynamisk bedömning, utan att den sedan preciseras mer ingående. Det är synd, då det är en bedömningsform som vi inte så ofta lyfter fram i våra diskussioner. Årsskriften ger mersmak och jag ser med spänning fram emot nästa.

Jenny Edvardsson

Jenny Edvardsson är lärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet i Kristianstad.

 

Relaterat