Katarina Lycken Rüter, Annika Sjödahl, Öyvinn Björkas och Anna Månsson Nylund är årets mottagare av Svensklärarpriset. Vi har ställt fyra korta frågor till var och en av dem.

”Ett pågående samtal om litteratur”

Katarina Lycken Rüter.

Katarina Lycken Rüter, svensklärare på Anna Whitlocks gymnasium i Stockholm.

Vad utmärker din undervisning?
– Jag tror att min undervisning präglas av ett pågående samtal med mina elever om litteratur. Så känns det åtminstone nu när distansundervisningen så tydligt försvårar just detta gemensamma samtal, den viktigaste pusselbiten i vårt arbete tillsammans saknas eller fungerar i alla fall inte som den kan göra.

Hur stimulerar du intresset för svenska språket och litteraturen?
– Genom att läsa med mina elever, och nyfiket undersöka det vi läser tillsammans, och genom att vi när vi talar och skriver nyfiket undersöker hur vi alltmer kan äga vårt språk och vår uttrycksförmåga. Det är nog inte märkvärdigare än så, men märkvärdigt nog för att det ständigt ska gå att göra bättre och på nya sätt.

Vad betyder priset för dig?
– Att Svenska Akademien väljer att lyfta svensklärares betydelse genom ett särskilt pris är stort, och jag tänker att detta är den finaste utmärkelsen en svensklärare kan få. Så jag är förstås otroligt glad och hedrad över att vara en i raden av svensklärare som får detta pris. 

Vad ska du göra med prispengarna?
Högt upp på önskelistan har länge stått en roddbåt (i något väldigt tåligt material), så att jag kan packa badhandduken, lunchmatsäcken och bokkassen och ro ro till fiskeskär… Kanske blir det en Sara i vars sällskap jag kan tillbringa läsande sommardagar? 

”Vi vet hur viktig läsningen är”

Annika Sjödahl.

Annika Sjödahl, förstelärare i svenska på Gröna Dalenskolan i Bålsta, Håbo kommun.

Vad utmärker din undervisning?
– I ett samtal med några elever i våras sa en elev att jag ofta ställer frågor som får dem att reflektera. Utifrån elevernas funderingar kring det som sker här och nu, men även utifrån det som kan behöva utmanas, skapar jag en planering. Undervisningens innehåll utgår således från elevers tankar men det finns också en röd tråd mellan läroplanens olika delar där värdegrunden och ämnets syfte står i fokus för det som sker i klassrummet.

Hur stimulerar du intresset för svenska språket och litteraturen?
– Genom att utgå från elevernas perspektiv fångar du ett intresse för vilka de är och deras tankar och funderingar om livet. Vi som vuxna vet hur viktig läsningen är för att förstå sig själv och andra. För att utveckla ett intresse för litteratur måste läsningen ha ett större syfte än att bara läsa. Jag planerar därför noga för läsningen där reflektionsskrivande och samtal ger eleverna möjligheter till inferenser. Frågorna är väl valda för att ge utrymme för att vrida och vända på perspektiv och bredda synfältet. När eleverna ges möjligheter att skriva kring angelägna och viktiga frågor lär de sig att förstå innebörden av skriftspråket. Läsandet, skrivandet och samtalet hänger tätt ihop och genom att få tänka, kommunicera och lära tillsammans ges eleverna möjlighet att få lära känna sig själva, men även förstå hur andra tänker.

Vad betyder priset för dig?
– Det är ett erkännande av mig som lärare samtidigt som det också är ett erkännande av ett ämne som jag tycker är oerhört viktigt i skolan. Svenskämnet ger eleverna möjlighet att utveckla både sitt tal- och skriftspråk. Utan svenskämnet skulle det vara svårt för eleverna att formulera egna bärande tankar i andra ämnen.
– Priset blir också ett tack för alla de år där jag har delat med mig av min undervisning för att synliggöra didaktik och metodik. Utifrån det jag har delat vet jag att många lärare fått möjlighet till reflektioner. Jag hoppas att priset kan visa på att det lönar sig att tänka tillsammans och att fler inspireras till att våga dela tankar kring undervisning.

Vad ska du göra med prispengarna?
– Jag har länge haft en dröm om ett växthus eller ett inglasat uterum där jag kan läsa böcker och skriva olika texter. I detta rum kan jag också odla mitt intresse för växter under sommarens lediga dagar när tid för reflektion ges.

”Ett smörgåsbord av högkvalitativ litteratur”

Öyvinn Björkas.

Öyvinn Björkas, svensklärare på Rudbeckianska gymnasiet i Västerås.

Vad utmärker din undervisning?
–  Jag ser mig själv i första rummet som förmedlingspedagog med en traditionell kunskapssyn. Min undervisning vilar på en blandning av ”beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund”, det vill säga mina mer än trettio år i katedern tillsammans med de senaste rönen inom kognitionsvetenskaplig forskning. Jag har arbetat som lärare sedan 1984 och formades av en skola före kommunaliseringen, före friskolereformen och före det fria skolvalet.
– Min undervisning utmärks av struktur, framförhållning, höga förväntningar på eleverna och tydliga mål. Jag ger regelbundet läxor som alltid förhörs, och jag genomför traditionella kunskapsprov varvade med till exempel seminarier och olika typer av skrivuppgifter. Jag har även under mer än tjugo års tid arbetat internationellt, med skolutbyten och studieresor i främst Norden och Tyskland, och där språk och litteratur alltid har ingått som en självklar del.

Hur stimulerar du intresset för svenska språket och litteraturen?
– Jag försöker stimulera intresset för det svenska språket och litteraturen genom att sätta dem i ett större sammanhang. Som individ blir man inte sällan bedömd genom sitt språk och den insikten kan hjälpa unga människor att vilja utvecklas. När det gäller litteraturen anser jag att skolan skall stå för alternativen och presentera ett smörgåsbord av högkvalitativ litteratur från olika tider och epoker för att balansera dagens populärgenrer. Med kunskap och insikt ökar intresset och förmågan att låta sig utmanas av annat än dagens massproducerade och lättsmälta mediaprodukter. Dock börjar vi svensklärare på min gymnasieskola sedan ett antal år med att ge alla ettor ett bokpaket med tre-fyra pocketböcker innehållande modern ungdomslitteratur. Detta paket används sedan som avstamp in i litteraturen och det står varje lärare fritt att välja infallsvinkel. 

Vad betyder priset för dig?
– Det betyder oerhört mycket för mig. Jag ser det som ett kvitto på och en uppskattning av det jag har arbetat för under alla mina år i katedern. Priset delar jag i andanom med alla de lärare som i årtionden har verkat utan att synas. Alla de ämneskompetenta och lojala lärare som drivits av en genuin vilja att förmedla kunskap till de yngre generationerna. 

Vad ska du göra med prispengarna?
– Det vet jag inte. Allt kom så plötsligt. Min yngsta dotter vill ha en nakenhamster och jag en Rolex… Nej, skämt åsido, jag vet inte.

”Vi laborerar med ord i stort sett hela tiden”

Anna Månsson Nylund.

Anna Månsson Nylund, förstelärare i svenska på Landamäreskolan i Biskopsgården i Göteborg.

Vad utmärker din undervisning? 
– Jag undervisar med inspiration från Teachers College Reading and Writing Project I New York. Det handlar inte om en metod utan om ett förhållningssätt där målet är att utbilda elever som blir goda läsare och skribenter som tror på sin förmåga att påverka. Lektionerna har en tydlig struktur med minilektion, parsamtal, läsande eller skrivande på egen hand (där det som lärts ut i minilektionen övas), vägledande samtal med läraren och återsamling.
– För mig handlar också undervisning i svenskämnet på lågstadiet, där jag arbetar, om att vara flexibel och tänka på att inte lämna någon efter. Hur kan vi tillsammans organisera arbetet så att de elever som behöver extra stöd, till exempel ljudinlärning i mindre grupp, verkligen får det?

Hur stimulerar du intresset för svenska språket och litteraturen? 
– Jag jobbar mycket med reflekterande högläsning. Jag stannar upp i läsningen, modellerar (tänker högt) och ställer frågor som eleverna får diskutera i par. Att jobba med ordförståelse är centralt. Vi har mycket bokprat och minilektioner om läsning (både kring lästeknik och att tänka mellan och bortom raderna). Jag jobbar också med stöttning på olika sätt för att eleverna ska kunna ta till sig böcker som är komplexa men som bjuder på härliga upplevelser. 
– Jag älskar verkligen bilderböcker och barnlitteratur och tror att jag är ganska bra på att förmedla detta till eleverna. Då jag arbetar på en mångkulturell skola blir det också naturligt (och nödvändigt) att jobba med språk i alla ämnen. Vi uppmärksammar, tränar och laborerar med ord i stort sett hela tiden.

Vad betyder priset för dig?
– Jag är alldeles överväldigad över att ha fått denna utmärkelse. Det var verkligen inget jag var beredd på. Jag känner mig väldigt glad och överraskad. Samtidigt känner jag mig ännu mer peppad att fortsätta med det jag gör och att försöka utvecklas ännu mer.

Vad ska du göra med prispengarna?
– Det vet jag inte än men jag hade sedan innan planer på att skriva mer om undervisning. Kanske kan jag använda pengarna till det på något sätt. Pengarna som går till skolan vill jag att vi köper böcker till vårt fina skolbibliotek. Jag har redan tittat runt lite på nya titlar som vi inte har!

Svenska Akademiens svensklärarpris instiftades 1987 och skall tilldelas lärare ”som genom sin gärning har stimulerat intresset hos unga människor för svenska språket och litteraturen”. Prisbeloppet är 50 000 kronor vardera. Dessutom tilldelas de skolor där pristagarna arbetar 30 000 kronor vardera som ska stärka svenskämnet och uppmuntra elever och lärare på skolan.

Text: Carl-Magnus Höglund

Föregående artikel

SLÅ 2019: Globalt

Relaterat