En svensklärares dröm

Låt eleverna skriva och spela upp egna tolkningar av klassiker. Det släpper loss kreativiteten och svarar samtidigt mot flera av kursplanens mest grundläggande kunskapskrav.

I flera år har jag jobbat med Shakespeares En midsommarnattsdröm. Jag brukar välja just det stycket på grund av dess lättillgänglighet och att det fortfarande är aktuellt. Berättelsen om den ungdomliga kärleken, skogens mysterier och konstens utmaningar verkar aldrig bli för gammal, inte ens för våra moderna och ibland så ”klassikerfientliga” gymnasieelever.

Det arbetssätt som har varit mest inspirerande för mina elever och även lett till bäst resultat, är att göra en egen uppsättning av En midsommarnattsdröm i klassrummet. Jag delar in klassen i fem grupper, som sedan tilldelas en akt var ur dramat de får ”göra vad de vill” med. Alltså, jag lägger mig inte i vilken tolkning grupperna gör av ”sin” akt, och grupperna behöver heller inte ta hänsyn till varandra, utan kan köra sitt eget race utifrån sina egna tankar och idéer. Enda kravet är att akten ska vara igenkänningsbar för ett hyfsat insatt öga, och att man som publik ska kunna förstå att det handlar om just En Midsommarnattsdröm. I övrigt är konsten fri!

Mycket förberedelser

Men, givetvis kräver detta en del förberedelser. Vi brukar börja med att jobba lite mer allmänt med Shakespeare och den engelska renässansen. Kanske ser vi tillsammans på Shakespeare in love samt något inspirerande faktaprogram, och mycket troligt läser vi också en del andra typiska texter av Shakespeare, just för att fånga in honom som författare och historisk person. Efter detta lägger vi lite mer fokus på En midsommarnattsdröm genom att läsa pjäsen och se på någon filmatisering. Vid ett par tillfällen har jag även haft turen att kunna ta med klassen på en uppsättning på någon av Stockholms eller Uppsalas teaterscener. Oavsett vad, så är i alla fall tanken att alla i klassen, efter vårt gemensamma förarbete, ska vara ordentligt insatta i Shakespeare i allmänhet och En midsommarnattsdröm i synnerhet.

Nästa steg i gruppernas arbetsprocess är djupläsning av texten och tolkning av densamma. När ska vår akt utspela sig? Hur ska miljön se ut? Hur ska karaktärerna gestaltas? Vilka coola effekter kan vi använda? Ska Puck verkligen vara transa?! Frågorna blir många och pannorna läggs vanligen i djupa veck, men till slut brukar alla grupper stå där med ett färdigt manus och en genomarbetad tanke på vad de vill åstadkomma. Som lärare har jag kanske, högst eventuellt, fått vara med på ett hörn med ett och annat gott råd, men i övrigt drivs denna del helt av eleverna själva.

Repetitioner och premiär

Med manus i hand inleds repetitionerna. Här kommer då också skolans verklighet i kapp projektet. Att sätta upp en klassisk pjäs kräver tid som vi inte har, så det gäller att komma överens om ambitionsnivå och att utföra uppgiften utifrån de förutsättningar vi har. Med andra ord, eleverna behöver inte lära sig allt utantill, och det är helt ok att det sker en del missar och blir en del strul när vi spelar upp.

Premiär! Nu smäller det! Dagen för uppspelet har äntligen kommit! Hur tror ni det gick? Succé, givetvis, med publikens hurrarop och applåder och nu vid datorn världens stoltaste och nöjdaste svensklärare. Tack! Det här gav mig energi att orka hela vägen till sommarlovet…

Eftertanke och analys

Hur ska då detta arbete kopplas till mål, kvalitéer och kriterier i kursen Svenska 2? Jo, det är egentligen rätt enkelt. Jag menar med bestämdhet att uppgiften och arbetsprocessen på ett mycket handfast sätt handlar om en fördjupad litterär analys, som ofta går mycket längre och djupare än man någonsin når via vanliga prov eller uppsatsskrivningar. För att kunna göra en vettig tolkning av en akt i En Midsommarnattsdröm, producera ett sammanhängande manus och sedan framföra detta på ett övertygande sätt, krävs väldigt mycket av eleven när det gäller läs- och textförståelse, analysförmåga och presentationsteknik, alltså definitivt sådant som hör till det grundläggande enligt kursplanen.

Trots att det här projektet med En midsommarnattsdröm är extremt roligt för både elever och lärare, så har det ändå tydlig bäring i kursplanen. Men, ni har rätt, det är inte helt lätt att betygsätta. Jag gör vad jag kan genom att följa arbetsprocessen, lyssna på diskussionerna, ta del av deras arbetsmaterial och givetvis genom att med stor koncentration följa själva föreställningen. Men, för att vara på den säkra sidan, så avslutar vi alltihopa med en individuell skriftlig fördjupning. Det känns tryggt!

Petter Bykvist

Petter Bykvist är lärare i svenska och religion på Åva Gymnasium, Täby.

Bildreportaget i detta nummer är från vinterns projekt med En midsommarnattsdröm.

Relaterat

Elevernas språkbruk och digitala verktyg kan användas för att öka elevernas förförståelse, delaktighet och motivation. Fredrik Sandström tipsar om program för att planera, producera, presentera och kommunicera.

...är kanske de som är skrivna av Almapristagare? Ja, i alla fall har de inspirerat oss på Hjulsta grundskola i Stockholm till mycket gott litteraturarbete de senaste åren.

I dagens splittrade mediesamhälle är det viktigare än någonsin att träna förmågan till koncentration och inlevelse. Ett sätt att dra in eleverna i en berättelse är att använda intrigen som utgångspunkt för litteraturdidaktiken.

Kommentera