Ett systematiskt mord på läslusten

Elevers förmåga att avkoda och förstå en text leder inte automatiskt till att de blir läsare. Den dominerande läsundervisningen i svensk skola riskerar tvärtom att döda all läslust. Därför måste skolan i högre grad fokusera på att skapa inre motivation.

Den amerikanske gymnasieläraren Kelly Gallagher har i en uppmärksammad bok hävdat att skolan ägnar sig åt ett systematiskt mord på läslusten. Därigenom uppstår nya grupper av alliterata personer, det vill säga människor som visserligen kan läsa men som mycket sällan gör det. Att vara läskunnig är en sak, att vilja läsa en annan. Att en elev har förmågan att läsa betyder inte att han eller hon per automatik kommer att ägna sig åt läsning. Läsning är trots allt en ansträngande aktivitet som man kan välja att göra eller inte göra.

För att bli en läsare krävs motivation. Motivation är en förutsättning för att redan läskunniga ska bli läsare. Det är också en förutsättning för att lära sig läsa. Forskarna John T. Guthrie och Allan Wigfield har argumenterat för att läsmotivation spelar en central roll för läsningens så kallade Matteus-effekt, det vill säga fenomenet att bra läsare tenderar att bli bättre, och dåliga att bli sämre: en god läsförmåga ökar motivationen att läsa, och en hög motivation leder till mer läsning, vilket ytterligare förbättrar läsförmågan. Omvänt gäller att en svag läsförmåga minskar motivationen att läsa, och en låg motivation leder till mindre läsning och så vidare.

Motivationens betydelse för utvecklingen av läsfärdighet har knappast gått forskningen förbi, men relationen mellan läsinlärning och läsmotivation har enligt flera forskare inte fått tillräcklig uppmärksamhet. Den amerikanska läsforskaren Linda Gambrell har påtalat otillräckligheten med en skolundervisning som enbart förser elever med förmågan att avkoda och förstå text: om elever är omotiverade att läsa kommer de aldrig att uppnå sin fulla potential av läs- och skrivförmåga. De senaste två decennierna har dock forskningen om läsmotivation ökat markant, ett tecken på att dess betydelse fått ett större erkännande

Viktigt med inre motivation

Inom läsforskningen liksom i pedagogiska sammanhang överhuvudtaget skiljer man ibland mellan inre och yttre motivation. Inre motivation innebär att man motiveras av något för dess egen skull. Yttre motivation innebär att man engagerar sig i något på grund av utifrån formulerade värden eller krav. När elever läser för att leva upp till en lärares eller en förälders förväntningar är det fråga om yttre motivation, liksom att läsa för att få goda betyg, belönas eller vinna priser. Både inre och yttre motivation har betydelse för ungas läsutveckling. Det finns dock indikationer på att elever som främst läser för de yttre resultat läsningen förväntas ge, får ut mindre av sin läsning. Belägg finns också för att läsare som motiveras av yttre faktorer är mer benägna att läsa ytligt än läsare med inre motivation.

De båda typerna av motivation har kommit att associeras med olika inlärningsstrategier och lärande; inre motivation med ”djupinlärning” och yttre motivation med ”ytinlärning”. Studier pekar emellertid på att yttre motivation kan fungera som medel för att uppnå inre motivation (se exempelvis Wang & Guthrie 2004).

Faktorer bakom motivation

Vilka faktorer avgör då elevernas motivation till att läsa? Linda Gambrell har utifrån forskning inom fältet reading engagement sammanställt sju regler för att skapa läsmotivation, avsedda för litteraturundervisning i skolan. Gambrell konstaterar till att börja med att elever är mer motiverade att läsa när läsuppgifterna och aktiviteterna upplevs som relevanta för deras liv. När elever gör kopplingar mellan det lästa och deras egna liv blir de mer engagerade i att förstå texten. Vidare är elever mer motiverade att läsa om de har tillgång till ett omfattande läsmaterial. Att tillhandahålla ett rikt varierat läsmaterial kommunicerar inte minst att läsning är en värdefull och givande aktivitet. Elever är också mer motiverade att läsa om de får generöst med tid att ägna sig åt läsning, samt möjlighet att välja vad de ska läsa.

Viktig för elevers läsmotivation är även möjligheten att interagera socialt med varandra kring den text de läst. Social interaktion innefattar att tala med varandra om böcker, läsa tillsammans med andra, låna och dela böcker med andra, samtala om böcker med klasskamrater och dela skriven text kring böcker med andra. Slutligen är elever mer motiverade att läsa när de bereds möjlighet att framgångsrikt ta sig an krävande texter, samt ges incitament som reflekterar värdet och vikten av läsning i form av exempelvis läsrelaterade belöningar.

Brister i svensk skola

När Skolverket 2007 lät sammanställa en större kunskaps- översikt över forskningen om läsundervisningen i svensk grundskola konstaterades att samtal om texternas innehåll och elevernas tolkningar och erfarenheter relaterade till läsningen är ovanliga. Läsning av skönlitteratur för att ge perspektiv på egna erfarenheter och på omvärlden kunde rapporteras endast i ett fåtal studier. Vidare fastställdes att de texter eleverna möter i skolans läsning i stor utsträckning är läroböcker och uppgifter i övningsböcker eller uppgiftsmaterial som läraren producerat. Elevernas självständiga läsning sker vanligtvis utanför den ordinarie undervisningen och innehållet diskuteras sällan. De skönlitterära böckerna väljs många gånger av bibliotekarier utan närmare kännedom om elevernas individuella läsintresse och ”matchningen” mellan böcker och elever misslyckas ofta. Författarna till kunskapsöversikten menar vidare att de resultat som presenteras förekommer i svensk grundskola i sådan omfattning att resultaten måste ses som relevanta för många skolor och elever.

För att sammanfatta: vä- sentliga faktorer som skapar läsmotivation hos unga är litteraturens upplevda relevans för det egna livet, tillgången till ett större läsmaterial, generöst med tid till läsning, valfrihet i urvalet samt möjlighet till social interaktion kring det lästa. Läsundervisningen inom svensk grundskola – så som den enligt Skolverkets rapport från 2007 till stora delar bedrivs – står följaktligen i strid med vad forskningen säger om läsmotivation, på praktiskt taget varje punkt (se vidare Andersson 2015).

Hur står det till idag? Är den aktualiserade beskrivningen av läsundervisningen i svensk grundskola ett passerat stadium eller finns det anledning att ge frågan om läsmotivation ett större utrymme i klassrummet?

Jonas Andersson

Jonas Andersson är fil dr i litteraturvetenskap, aktuell med boken Med läsning som mål. Om metoder och forskning på det läsfrämjande området, skriven på uppdrag av Kulturrådet.

Relaterat

Elevernas språkbruk och digitala verktyg kan användas för att öka elevernas förförståelse, delaktighet och motivation. Fredrik Sandström tipsar om program för att planera, producera, presentera och kommunicera.