Forskningskonferens om svenskdidaktik

Den 22-23 november hölls den trettonde konferensen i Svenska med didaktisk inriktning i Linköping med temat ”Bildning, utbildning och fortbildning”. Bengt-Göran Martinsson representerade arrangörsgruppen vid Linköpings universitet och hälsade de 160 deltagarna välkomna till konferensen på Linköping Konsert & Kongress. Deltagarna fick under de två dagarna ta del av tre plenarföreläsningar och hade möjlighet att gå på presentationer av forskningsprojekt och symposier kring exempelvis digitalisering och litteraturens didaktiska funktion. Konferensen innehöll drygt 60 presentationer med inriktning mot bland annat yngre barn, litteraturundervisning, nyanlända elever, digitalisering, nationella prov, fortbildning, vetenskaplighet och skolspråk. Att ämnet svenska med didaktisk inriktning är livskraftigt var mycket tydligt.

Utgå från elevernas textvärldar

Tre högintressanta plenarföreläsningar hölls. Den inledande av Cristina Vischer Bruns, från LaGuardia Community College i New York. Hon betonade lärarens och forskarens ansvar att, istället för att utgå från den klassiska skönlitteraturen, försöka förstå och möta de textvärldar som eleverna faktiskt är en del av. Dessa textvärldar, såsom fan fiction, dataspelande, filmer och populärlitteratur, öppnar för ett fullkomligt uppgående i en berättelse och kan också för vissa  elever vara en väg att bearbeta själslig smärta. Undervisningen måste utgå från det som är meningsfullt för eleverna, menade Vischer Bruns och hon uppmanade lärare att lära av sina elever.

Målstyrning och utvärderingar

Per Ledin från Södertörns högskola talade om utbildningens och skolans nya visualiserade språk. Det handlar både om vilken bild som förmedlas i marknadsföringen, såsom rum, rymd, höjd, interaktion, dynamik och interaktion men också om styrningens roll för utbildningen. New Public Management (NPM) och dess fokus på målstyrning och styrtal för till ett språk där rutor, punktlistor och siffror med decimaler spelar stor roll, vilket också begränsar vad som är möjligt att uttrycka om exempelvis utbildningens och kunskapers kvalitet. Igen­kännande skratt tydde på att publiken kände igen beskrivningen av både marknads­föring och utvärderingsmaterial. Ledin visade ett konkret exempel på hur målstyrningen och dess språk påverkar genom att visa appar som i realtid registrerar förskolebarns måluppfyllelse och som används i förskolor i Sverige idag.

Gunilla Molloy tackades för sina insatser

Gunilla Molloy. Bild: Eva Hultin.

Gunilla Molloy gav i den avslutande plenarföreläsningen en fascinerande inblick i Ellen Keys tankar kring kunskap och bildning och påminde om Keys stora och internationella inflytande inom pedagogik. Key såg på kunskap som en slags bottenplatta medan grunden för bildningen är en åsiktsförskjutning. Utifrån kunskaper, diskussioner, tankar och åsikter skapas bildning och ett sammanhang, både individuellt och kollektivt. Utbildningens och bildningens syfte är enligt Key att forma människan och samhället. Molloy efterlyste också klasssom forskningsobjekt. Föreläsningen avslutades med stående ovationer, både för den fantastiska föreläsningen i sig men även som ett erkännande av Molloys stora insatser inom fältet Svenska med didaktisk inriktning.

Det var en mycket lyckad konferens och mötesplats för forskare och lärare med ett gemensamt intresse i svenskämnet: ett gott mottagande, en fin inramning och tankeväckande innehåll. SMDI-konferensen hålls vartannat år och nästa gång, 2020, är det Malmös tur. 2019 hålls den nordiska motsvarigheten NNMF i Trondheim.

Ulrika Nemeth

Relaterat