Fyra tilldelas Svenska Akademiens svensklärarpris

Svenska Akademiens svensklärarpris går i år till svensklärarna Eva Hedencrona, Sara Viklund och Annelie Lerner, samt svenska som andraspråkläraren Mariette Liljekvist. De får ett diplom och 50 000 kronor var i prispengar. Dessutomfår de 30 000 kronor att använda på respektive skola. Priset kommer att delas ut i september.

Här svarar pristagarna på snabba frågor om sin undervisning.

Eva Hedencrona.

Eva Hedencrona, svensklärare på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg och läromedelsförfattare.

Vad utmärker din undervisning?

– Jag tycker själv att det är roligt att undervisa, det har jag gjort i alla år som jag har jobbat, och jag hoppas att det smittar av sig och skapar en trevlig miljö för eleverna. Jag är också väldigt målmedveten. Jag sätter alltid upp tydliga mål för läsåret, terminen och varje lektion för att se till att vi verkligen gör det vi ska.

Hur stimulerar du intresset för svenska språket och litteraturen?

– Det gör jag på två sätt. Dels är jag läromedelsförfattare och har skrivit ganska många böcker. Till dem försöker jag hitta bra och roliga texter som eleverna kan knyta an till och uppskatta. I mina klasser inleder jag en lektion i veckan med att läsa första sidan i en bok och berätta lite om boken och författaren. Det är ett sätt att visa och prata litteratur. Jag väljer ut 30 olika författare för läsåret och förhoppningen är att eleverna ska plocka upp någon och bli intresserad. Jag inleder också lektioner med korta övningar i kreativt skrivande. Det är som ett sätt att värma upp och eleverna brukar tycka att det är väldigt kul. Det kan till exempel att de ska skriva

Vad betyder priset för dig?

– Det betyder väldigt mycket. Det är som att jag plötsligt har blivit godkänd och fått en bekräftelse på att det som jag har gjort är bra.

Vad ska du göra med prispengarna?

– Jag ska köpa något som kan bli ett minne av priset, ett minne av den underbara känslan när jag fick brevet om priset.

– Prispengarna till skolan ska jag ge till vårt enda yrkesprogram. Hvitfeldska är en stor skola med mest teoretiska program och jag var tvungen att välja något. De eleverna har det svårast och pengarna ska användas till att stärka deras självförtroende och stimulera deras litteraturintresse. Jag har pratat med svensklärarna där och det kommer att bli jättebra.

 

Sara Viklund.

Sara Viklund, gymnasielärare i svenska på Strömbackaskolan i Piteå.

Vad utmärker din undervisning?

– Svenska är ett mångsidigt ämne. Ämnets komplexitet i kombination med elevers och elevgruppers olikheter gör att min undervisning, precis som andra lärares, förstås varierar mycket. Jag vill att elever ska hitta glädje i skönlitteraturen, att de ska vilja och våga framföra sina åsikter och tankar muntligt och skriftligt och att de ska kunna uttrycka sig väl. Vägarna dit kan se väldigt olika ut. Att beskriva min undervisning är svårt för mig, så jag väljer att utgå från elevernas utvärderingar. Av dessa framgår att jag är engagerad och tydlig, att jag ger utvecklande råd och motiverar eleverna, att min undervisning är varierad och att jag både ser eleverna och lyssnar på dem. Eleverna skriver att det märks att jag själv är väldigt intresserad av ämnet och att jag tycker mycket om mitt jobb. Själv tänker jag att jag i många avseenden är en riktig nörd och i läraryrket kan det vara en tillgång.

Hur stimulerar du intresset för svenska språket och litteraturen?

– Skönlitteratur har alltid varit en viktig del av min undervisning och jag är övertygad om eleverna utvecklas både personligt och kunskapsmässigt av att läsa. Särskilt givande tror jag att läsningen blir om eleverna får diskutera det lästa med andra. Jag läser mycket själv och försöker hålla mig ajour med ny litteratur inom olika genrer. Att läsa böcker som elever läser tror jag är viktigt för att kunna möta dem som läsare och inspirera dem till vidare läsning. Läsåret 2018/19 kommer jag att vara projektledare för ett aktionsforskningsprojekt, där fokus ligger på att undersöka hur lärare och elever upplever kontinuerlig gemensam läsning och bearbetning av det lästa i boksamtal. 15 svensklärare på min skola deltar i projektet och vi kommer att avsätta en lektion i veckan till boksamtal. Min förhoppning är att litteraturintresset kommer att få ett uppsving genom detta projekt. Jag har arbetat på liknande sätt tidigare och sett att det händer spännande saker när elever diskuterar texter med varandra. Aktionsforskningsprojektet är också ett led i arbetet med att integrera forskning i skolan.

– Att läsa skönlitteratur gemensamt kan också stimulera intresset för språket. Om eleverna läser samma texter blir det möjligt att diskutera texternas språkliga uttryck på ett helt annat sätt än om de läser olika texter. Jag tycker också mycket om att arbeta med språket som verktyg i elevers eget skrivande och talande. Det är fint att se elever utveckla språket och hitta sina egna unika röster.

Vad betyder priset för dig?

– Priset betyder oerhört mycket för mig. Att det är kollegor, rektor och elever som har nominerat mig värmer, eftersom de har insyn i mitt dagliga arbete. Priset blir både en bekräftelse på att mitt arbete är uppskattat och en inspiration att utvecklas ytterligare.

Vad ska du göra med prispengarna?

– Jag har köpt nya sängar för en del av prispengarna och för resterande tänker jag göra något roligt tillsammans med min familj. Exakt vad är inte spikat i nuläget.

 

Annelie Lerner.

Annelie Lerner, grundskollärare på Jutarumsskolan i Halmstad.

Vad utmärker din undervisning? 

– Både jag och eleverna har alltid en hög med böcker på gång. Tillsammans med eleverna utvecklar, upptäcker och utforskar vi ständigt nya berättelsers innehåll, författares budskap, huvudpersoners personligheter, sagors språkliga uppbyggnad, miljöer och textkopplingar till egna erfarenheter och andras berättelser. Att inspirera till att öka barnens läsintresset och visa vikten av att förstå det lästa för att kunna dra nya slutsatser är väldigt utvecklande både för mig och eleverna. Vi arbetar mycket genom att öka läs- och skrivförmågan genom att använda digitala verktyg som fångar och ökar deras förmågor till att befästa nya kunskaper. Genom boksamtal lägger vi ihop delar till en helhet och använder oss av olika modeller såsom hinderschema, fyrfältare, berättaransikte och cirkelmodellen.

Hur stimulerar du intresset för svenska språket och litteraturen? 

– Jag vill sprida språk, läs och skrivbefrämjande kunskaper och inspirera kollegor i olika sammanhang genom kollegialt arbetet och lärande. Jag har handlett kollegor i läslyftet och haft ett nära samarbete med skolbibliotekarien Gustav Persson och försteläraren Martina Bystedt (handleder i digitalt berättande) där vi tillsammans drivit ett språkligt utvecklingsarbete på skolan genom litteraturen och digitala verktyg. Detta har gjort att vi testat på många olika modeller och strategier för att utveckla vår undervisning och höja kvalitén på lärandet.

Vad betyder priset för dig? 

– Nomineringen betydde väldigt mycket för mig. Att någon lagt märke till mitt arbete både i och utanför klassrummet och även ville uppmärksamma det jag gör gjorde mig väldigt glad. Jag fick ord på det jobb jag gör som lärare. Det var mycket speciellt och något jag kommer att bära med mig. Att det sedan gick hem hos juryn var ju fantastiskt. Det betyder jättemycket för mig att få detta pris och jag ser fram emot höstens nya utmaningar.

Vad ska du göra med prispengarna? 

– Det som var väldigt roligt var att skolan fick en summa på 30.000:- som ska gå till litteratur som stärker elevernas läsintresse. Vad vi satsar på där får bestämmas i samråd med mina kollegor och vår bibliotekarie. Den summan som jag fick personligen ska gå till en resa med familjen där vi ska hälsa på barnens kusiner som precis flyttat till San Diego. Det ser vi fram emot.

 

Mariette Liljekvist, lärare i svenska som andraspråk på Seminarieskolan i Landskrona.

Vad utmärker din undervisning?

– Jag lägger ner mycket tid på att skapa ett trivsamt klassrumsklimat där vi förstår och respekterar allas olikheter. Det är okej att göra eller säga fel. Gruppstärkande övningar och värderingsövningar är oerhört viktigt att arbeta med. Allas åsikter, tankar och upplevelser är viktiga.

– Jag lägger även stort fokus på skapa arbetsro, vilket är förutsättningen för att mina elever ska lära sig. Att vara en tydlig ledare är för mig en självklarhet. Min uppfattning och förhoppning är att mina elever känner sig sedda, och upplever att jag tror på att de klarar sina uppgifter. Jag har höga förväntningar på mina elever! Eleverna vet vilka mål vi jobbar med, innehållet av lektionen och vad som förväntas av dem.

– Då jag arbetar med elever från alla världens hörn, och för att de ska ha en chans att lättare att tillägna sig den ”Språknyckel” som innefattas av ett vardagsspråk samt ett skolspråk, arbetar jag medvetet och strukturerat med genrepedagogik via Cirkelmodellen. Den innebär mycket stöttning till en början för att eleverna i slutfasen ska kunna skriva en egen text utifrån den genren vi arbetat grundligt med.

– Man lär sig ett språk genom att använda det. Nyanlända elever får genom min undervisning chans att ”smaka”  på nya ord och begrepp många gånger och befästa dessa genom olika språkliga kooperativa övningar tillsammans.

Hur stimulerar du intresset för svenska språket och litteraturen?

– Jag är noga med att kartlägga elevernas behov av svenska eller det alternativa svenskämnet svenska som andraspråk. Eleverna har rätt att få den undervisning som är anpassad för dem. Tyvärr klumpar allt för många skolor ihop dessa två ämnen och undervisar på ett och samma sätt även om elever har behov att svenska som andraspråk. Eleverna som är i behov av svenska som andraspråk ska också få undervisning i ämnet av en utbildad sva-pedagog.

– Vi läser tillsammans. Det är sällan jag låter mina elever läsa böcker på egen hand, så kallad ”tyst läsning”. Istället är högläsning i smågrupper, vägledd läsning samt närläsning av olika typer av texter i helklass som genomsyrar mitt sätt att se på läsning och undervisning. Ofta utgår jag från gemensamma texter där samtalet kring det lästa blir till en aktiv process där eleverna lär av varandra.

– Ibland låter jag mina andraspråkselever läsa en bok på modersmålet och därefter samma bok på svenska, eller tvärtom. Tvillingböcker är ett utmärkt sätt att få syn på språken och hur dessa är uppbyggda. Alla språk är viktiga i mitt klassrum! Ofta ställer jag frågor till mina elever ”Vad heter det på arabiska, dari? Hur böjer man verb på somaliska?

– För att ytterligare stimulera och motivera mina elever för svenska språket och inte tappa allt för mycket fokus från innehållet i en bok där många ord kan vara okända, fokuserar jag på att lära eleverna strategier när de stöter på okända ord i texterna. Här tränar vi att dela upp ordet om det är sammansatt, tittar på ord som står före det okända ordet samt på prefix/suffix.

Vad betyder priset för dig?

– Det betyder så oerhört mycket för mig att få detta pris. En bekräftelse för mitt sätt arbeta och att det gör skillnad för eleverna och deras språkinlärning. Att bli uppmärksammad på det här sättet gör att jag känner mig fantastiskt stolt, tacksam men framförallt oerhört rörd. Jag kommer fortsätta att kämpa för de båda svenskämnenas existens och lyfta likheter och skillnader dem emellan. Språket är nyckeln till kunskap!

Vad ska du göra med prispengarna?

– Jag tänker göra något mysigt med min familj. En sparesa, det blir bubbel i dubbel bemärkelse!

 

Carl-Magnus Höglund

Relaterat