Hästboken – en älskad men bortglömd genre

Hästboken har hög status bland de läsande ryttarna, visar en enkätstudie. Hela 80 procent av ryttarna uppgav att de under slukaråldern, 8–12 år, läste hästböcker så gott som dagligen, skriver forskarna Lena Manderstedt, Helen Asklund och Ann-Sofie Persson.

Har du elever som älskar hästar och hästböcker? Då har du goda chanser att stimulera deras läsning genom att använda hästböcker i din undervisning. Vår enkätstudie visar nämligen att hästböckerna fyller många funktioner för sina läsare, som genom läsningen får drömma sig bort, kompenseras för tid som inte kan tillbringas med hästarna, låta sig underhållas, spegla sig mot och identifiera sig med huvudkaraktären och slutligen, stimuleras ifråga om läsning och lärande. Vi ska titta närmare på vad dessa inslag sägs betyda för läsarna.

Behåller drömmarna
Många hästboksläsare när en dröm om en egen häst – något som avspeglas i enkätsvaren. Böckerna hjälper läsarna att vidmakthålla den drömmen: 

”Eftersom jag slukade så många hästböcker i unga år så minns jag mest drömmandet om en egen häst och fantasier om att liksom i skogen bara råka hitta en bortsprungen ponny som sedan ingen annan vill ha – och så få utvecklas med den över tid med tävlingar”.

Drömmen är i det här fallet kantad av en viss humor som visar sig i läsarens genrekännedom. I hästböcker händer det inte sällan att unga människor hittar en ponny som rymt eller på annat sätt kommit på avvägar från sin riktiga ägare och som dessutom inte eftersöks. Detta genredrag är även en annan läsare inne på: 

   ”På något sätt kommer man få en egen häst 🙂 antingen är den övergiven eller så kan ingen annan hantera den än jag….”. 

Hästboken kompenserar
Men drömmarna har ibland en annan och djupare, kompensatorisk, mening för läsarna. En läsare, som tillbringade en stor del av sin barndom och ungdomstid på sjukhus och därmed inte fick rida eller aktivera sig beskriver läsningens betydelse: ”Min häst/Mulle och Black Beauty fick mig att drömma mig bort och vara med och flyga fram på hästryggen. [—] I stället drömde jag mig bort på hästryggen och skrattade och mös med speciellt Mulle.”    I drömmarna finns inga sjukhus men väl hästmys, som tillgängliggjorts genom läsning av hästböcker- och tidningar. 

Hästböcker kompenserar också för den tid läsarna inte kan tillbringa i stallet. Genom läsning om hästar och stallmiljöer mildras saknaden något. Läsare kanske själva reser bort över loven, eller så åker hästarna på sommarbete. Då fungerar läsning av hästböcker kompensatoriskt:  ”Läste om häst när hästarna var på bete på sommaren. Minns att man ändå kände att man hade dem nära fast ändå inte…”. Läsaren tangerar en viktig funktion som hästboken tycks ha – att få sina läsare att känna närhet till hästarna och således få dem att orka med den tillfälliga separationen.

Hästboken underhåller
Flera läsare poängterar också hur läsning av hästböcker har inspirerat dem till att leka olika slags lekar med hästtema eller att befinna sig i en fantasivärld, exempelvis att hoppa hinderbanor av egentillverkade hinder, eller att få näring till sina fantasier: ”Böckerna blev som en härlig parallellvärld att fly till.” Andra konstaterar att hästböckerna har stått för underhållning, eller, som en läsare uttrycker sig, som ett medel att slippa få ”mardrömmar på natten”.      
I det sistnämnda citatet antyder läsaren att hästboken ingjuter mod eller trygghet i läsaren – något som nog skulle kunna kompliceras med de hästböcker som har publicerats under 2000-talet, där sociala problem kan vara minst sagt närvarande. Men kanske läser just denna person böcker som skildrar huvudkaraktärer med trygga hemförhållanden och lagom spännande handlingar.

Hästboken bidrar till läsande
Andra svar var att hästböckerna ger sina läsare en chans att relatera till egna erfarenheter av ridning och lära sig nya saker om både hästar, ridning och livet. Det här är av stort intresse för alla som vill stötta läsning och lärande – inte bara av kunskaper om hästar utan också om vad det vill säga att vara barn, kompis, hästmänniska, men också en del om utveckling av denna person: ”Det var som att man åldrades tillsammans med huvudkaraktären i bokserierna, att man lärde sig saker samtidigt som dem, både om hästar och om livet i övrigt”. 

I citatet blir det tydligt att speglingen i hästböcker också bidrar till ett lärande, både om hästar och om annat – något som fler läsare lyfter fram. Att läsa hästböcker är också ett sätt att öva upp sin läsvana, menar en läsare: ”Hästböckerna var i tidig ålder mitt sätt att lära mig läsa riktiga böcker. Bra innehåll och lätt läsning för en som är hästintresserad och precis lärt sig läsa”. 

Vikten av att få läsa om sitt intresse framhålls av fler läsare, som uppger att det ökar motivationen att läsa. Hästböckerna utpekas av en mamma dessutom som en genre som erbjuder goda förebilder för framför allt unga tjejer då de ofta handlar om tjejer som är modiga, starka och som försvarar sådana som är svagare eller utstötta ur gemenskapen samt som behandlar hästar på ett bra sätt – ”bra etik-träning mellanmänskligt men också mellan människor och häst.” Båda delarna är viktiga teman i hästböckerna. 

Många välskrivna böcker
Ett interkulturellt lärande framhålls av en läsare som pekar på att skillnaden mellan översatta och svenskproducerade hästböcker manade till eftertanke angående likheter och skillnader. 

Hästboksgenren har, som visats, många viktiga funktioner för unga läsare. För en svensklärare är kanske den allra viktigaste att den faktiskt motiverar hästintresserade läsare att läsa litteraturen och inspirerar dem att tala och skriva om det lästa. Trots genrens (oförtjänt) låga status finns många välskrivna böcker som behandlar tematik liknande all annan barn- och ungdomslitteratur. 

Lena Manderstedt
Bitr professor i svenska med didaktisk inriktning, LTU. 
Helen Asklund
Lektor i litteraturvet, Mittuniversitetet. 
Ann-Sofie Persson
Docent i språk och kultur vid Linköpings u.

Forskarna vill framöver:
– Genomföra fler enkätinsamlingar och dessutom intervjua läsare av hästböcker.
– Med utgångspunkt i enkätsvar och intervjuer skriva en bok om läsarnas tankar om genren och deras läsminnen knutna till hästböcker.

Läser dina elever hästböcker – och vill du delta i forskningsprojektet med dina elever?
Kontakta: Lena.Manderstedt@ltu.se

Använd hästboksgenren för att:
– Låta elever träna sin läsning genom att få läsa om sina intressen. 
– Diskutera hur man är en bra kompis.
– Diskutera likheter och skillnader mellan arter som häst och människa.
– Identifiera och utmana stereotyper inom genren.
– Diskutera likheter och skillnader mellan översatta och svenskproducerade hästböcker.

Föregående artikel

Självupplevt om hedersförtryck

Relaterat