Den 24-25 november hölls den tolfte konferensen i Svenska med didaktisk inriktning. Arrangörer var Karlstad universitet med Christina Olin-Scheller och Michael Tengberg i spetsen.

I ett soligt Karlstad på kongress- och kulturcentrum CCC hade 160 deltagare mött upp. Plenarföreläsningarna hölls i en lokal med magnifik utsikt över Klarälven. Programmet bestod som vanligt av en blandning av plenarföreläsningar, framläggningsseminarium och symposier. Denna gång var temat ”Textkulturer” och om man snabbt såg över programmet kunde man se att väldigt mycket handlade om skrivande, text och språk. Avseende läsning lyftes både sakprosa och skönlitteraturläsning fram.

Först ut var plenarföreläsaren Debra Myhill (professor och ledare för Centre for Research in Writing, University of Exeter) som talade om grammatikundervisning som en betydande faktor för skrivutveckling. Man fick bekräftelse på att grammatik kan användas funktionellt i undervisningen men att det innebär att lärare dels måste göra tankevändor avseende traditionell grammatikundervisning, dels kunna mycket om språk själva för att stötta eleverna i ett utforskande av språket. Med kunskap om språkets strukturer, som verktyg, kan texter och det egna skrivandet utforskas.

Den andra plenarföreläsaren var professor Åsa Wedin från Högskolan Dalarna. Hennes föreläsning handlade om ett pedagogiskt språkprojekt där nyanlända elever på mellanstadiet i skrivande och identitetskapande använde det egna modersmålet. Hon visade att skrivande på det egna språket kan vara en resurs för framgångsrik integration och språkinlärning. Det krävs dock samarbete med lärare av olika slag och en medveten satsning på ett inkluderande klassrum på alla plan.

Den tredje plenarföreläsaren var professor Anne Mangen, professor i läs-vetenskap vid universitetet i Stavanger. Hon tog ett fascinerande grepp på läsning. Professor Mangen redogjorde för några forskningsprojekt som handlade om skillnaden mellan att läsa på papper och surfplatta/mobil. Hennes undersökning visade bland annat att den pappersbaserade boken är överlägsen när det gäller att få en överblick över sin läsning och att få grepp om kronologi i en berättad text. Man ska verkligen inte räkna ut den pappersbaserade läsningen utan kunna alternera där det faktiskt är nödvändigt.

I övrigt visade som sagt konferensen upp ett myller av ny forskning och planerade forskningsprojekt i ämnet svenska med didaktisk inriktning. Läslyftet är under lupp, svenska som andraspråk har också en mer framträdande roll i SmDI. Nya kvantitativa sätt att mäta lärares bedömning elevers texter kom fram av i ett symposium med bland andra Gustav Skar och Erik Borgström. Svensklärarens olika roller var i fokus i flera av framläggningarna. En intressant upptäckt var att svensklärarutbildningen framträdde tydligt. Hur ska man som lärarutbildare lyckas med studenters akademiska skrivande och vad bör man kunna som blivande lärare i svenska? Nu börjar också metastudier göras på 20 års svenskämnesdidaktisk skrivforskning.

Sammanfattningsvis: SmDi 12 i Karlstad var en fullträff. Maten, mottagandet och innehållet var storslaget. SmDi är en unik möteplats med ett växande nätverk av människor som brinner för något av det viktigaste vi har: Svenskämnet i skolan.

Nästa SmDi-konferens hålls vid Linköpings universitet nov/dec 2018. Den nordiska NNMF äger rum i Odense nästa år.

Suzanne Parmenius Swärd

Relaterat