9789127141971_0_webbAnn Frisén och Sofia Berne
Nätmobbning
Natur och Kultur 2016

Vad är värst, att bli utsatt för mobbning i verkligheten eller på nätet? Det går inte att säga säkert. Men säkert är att många av dem som blir utsatta för mobbning ofta blivit det även på nätet, och tvärtom. Det skrivs mycket om nätmobbning just nu och näthat verkar ha kommit för att stanna.

I våras utkom den alldeles utmärkta boken Nätmobbning, vilken kan hjälpa skolor att förebygga nätmobbning, genom råd och användbara tips. Författarna är Ann Frisén, professor i psykologi och Sofia Berne, fil.dr. i psykologi. Bägge är psykologer och vet således vad de talar om. Boken är tydligt och pedagogisk skriven, full av exempel och frågor. Bättre redskap än detta i arbetet kring nätmobbning får man nog leta efter.

Nyligen hade vår skola förmånen att delta i ett projekt om näthat, initierat av bland annat Sofia Berne. Elever i årskurs nio fick då möta elever i årskurs fyra och samtala om nätvanor och problem på nätet. Det blev många möten, som tog tid från annan undervisning, men arbetet är viktigt. Till hösten ska övriga elever och vuxna i skolan få ta del av projektet och arbeta vidare med detta.

Boken består av nio kapitel, vilka behandlar olika aspekter av nätmobbning: 1. Vad gör elever på nätet?; 2. Är kommunikationen mer aggressiv på nätet?; 3. Vad är nätmobbning?; 4. Reaktioner på nätmobbning; 5. Risk- och skyddsfaktorer; 6. Förebyggande arbete mot nätmobbning; 7. Hur upptäcker man nätmobbning?; 8. Åtgärder vid nätmobbning samt 9. Lagstiftning och regler.

Varje kapitel har olika förtydligande rutor. ”Tips till pedagogen” ger utmärkta råd, till exempel att skapa ”tillfällen för elever att samtala kring anonymitet på nätet” och ”tydliggöra för elever vad icke-verbal kommunikation är”. Pedagogen får lära sig hur nätmobbning förhåller sig till ”diskriminering, trakasserier och kränkande behandling”. Man beskriver olika typer av mobbning och ger exempel på hur man kan föra olika samtal.

Man kan diskutera vad grupptryck är. I nätmobbning agerar ofta elever i olika roller som känns igen i annan mobbning eller i diskussioner om människors agerande under till exempel andra världskriget: ”medhjälpare, förstärkare, passiva och försvarare”. Drabbade elever utsätts ofta på mer än en arena, både i skolan och på nätet. Ett tryggt och respektfullt skolklimat blir då en grundläggande skyddsfaktor.

Det är viktigt att öka elevers och föräldrars medvetenhet om vad nätmobbning är. Enbart information räcker inte, utan elever kan genom olika samtal få lära sig ”strategier för att hantera nätmobbning”. Det är då ytterst viktigt att aktivt lyssna på den drabbade – och den som utsätter andra för mobbning. Boken ger en god handledning i hur sådana samtal kan genomföras.

Nätmobbning är svårt att komma till rätta med. Med en tydlig hand lotsar författarna oss igenom detta problemområde, så att man som pedagog känner att det trots allt är möjligt att lyckas. Nätmobbning är ett absolut måste att ha på skolor. Den ger en god förståelse för ämnet och bra verktyg inför arbetet mot mobbning på nätet.

Maria Bergh

Relaterat