Ewa Bergh Nestlog & Nils Larsson (red)
SLÅ 2016. Svenska – ett kritiskt ämne
Svensklärarföreningen 2017

Jag vill genast slå fast att jag med kritik inte menar något negativt, utan som Hilary Janks skriver: ”Critical, as in critical thinking, means that one is able to examine texts to see if they are well argued”. Det är så jag har arbetat med den här recensionen.

Svensklärarföreningens årsbok för 2016 innehåller en ansenlig rad intressanta artiklar som tillsammans visar upp olika aspekter av hur svenskämnet kan och framför allt bör vara ett ämne som både granskar sig självt kritiskt och lär ut kritik till eleverna. Redaktörerna Ewa Bergh Nestlog och Nisse Larsson har bett duktiga forskare att dela med sig av sin syn på bland annat critical literacy, kritiskt multimodalt meningsskapande, Lingvistisk literacitet, och utmanande litteraturundervisning för att ta några exempel. Svenskämnet är verkligen inte något ämne i kris, utan ett ämne som följer med sin tid och inser vikten av att utveckla eleverna. ”Dagens samhälle kräver unga människor som förmår påverka den värld vi lever i för att behålla eller utveckla demokratiska ideologier, där förmågan att läsa orden är förmågan att läsa världen”, som Berit Lundgren skriver i sin artikel ”Ett kritiskt eller okritiskt textarbete i svenskämnet – ett didaktiskt val”.

Ett didaktiskt val att arbeta i ett kritiskt literacyperspektiv är att hämta innehåll och metoder i elevernas liv och erfarenheter, framhåller Kerstin Bergöö och Karin Jönsson. De presenterar undersökningar bland yngre barn genomförda av olika forskare. Jag har bara en invändning mot deras syn på text vid mötet mellan text och läsare. De skriver att det inte är så att en viss text öppnar för vissa frågor, utan det handlar om vilka kulturella, sociala och språkliga erfarenheter som läsarna har med sig vid mötet med texten. Jag menar att text och läsare har lika stor betydelse, eftersom texten består av signaler av olika slag som slår an på läsaren.

Även Ove Sernhede hävdar att skolan i större utsträckning ska utgå från elevernas bakgrund och kulturella miljö. Han har funnit att elever i förorten skapar egen kultur på en hög nivå, samtidigt som de har svaga skolresultat och menar då att skolan inte har något intresse av elevernas kultur och informella lärande. Skolan är snarare provocerad av ungas bristande framtidstro. Jag saknar konkreta exempel och belägg för hans påståenden. Naturligtvis håller jag med om att det inte är bra att förutsättningarna för elever är så olika, och att något måste göras åt det, men skolan som institution kan inte generaliseras på detta vis. Olikheten beror inte bara på bostadsort. Olikheten kan också ha sin bakgrund i kön, som Gunilla Molloy skriver i sin artikel ”Lat eller bög? – om betygsskillnader mellan könen”. Olikheten kan också ha sin bakgrund i etnicitet. Maria Lim Falk och Tomas Riad argumenterar väl för ett nytt intressant sätt att arbeta med språk och grammatik som passar bra i flerspråkiga klassrum genom att den språkliga mångfalden utnyttjas bättre.

Nestorn när det gäller kritisk språklig medvetenhet är Hilary Janks och hennes artikel är både klokt resonerande och pedagogiskt upplagd med konkreta exempel som lätt kan överföras till svenska förhållanden. Dessutom har hon formulerat förslag till diskussionsfrågor och inbjuder på så sätt till en gemensam läsning och diskussion.

Att recensera en sådan här rik och intressant bok och inte få plats att nämna alla känns som att recensera en teaterföreställning där alla skådespelare har gjort lysande insatser, utan att kunna nämna alla. Jag vill rekommendera er att inte bara läsa boken på egen hand utan att läsa den gemensamt. Diskutera och tänk efter hur ni på er skola kan arbeta med kritisk språklig medvetenhet. Det är viktigare än någonsin idag!

Ann Boglind

Ann Boglind är är universitetslektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet och tidigare ordförande i Svensklärarföreningen..

Relaterat