Skärmavbild 2017-01-12 kl. 16.55.47_webbLars Melin och Mikael Parkvall
Laddade ord. En bok om tankens makt över språket.
Morfem (2016)

Laddade ord. En bok om tankens makt över språket diskuterar lingvisterna Lars Melin och Mikael Parkvall det nya ordflödet och den debatt som funnits och finns kring ord och språk. Är det så att språket kan förändra människans sätt att tänka? Kan till och med språket förändra samhället och världen? Melin och Parkvall menar att så knappast är fallet och de skriver också att det inte finns något direkt stöd för en sådan uppfattning inom forskningen. Den makten besitter alltså inte språket. Snarare är det så att språket, i samband med attitydförändringar i samhället, förändras.

Författarna ger exempel på ord som ”knulla” och ”neger” (kan jag ens skriva dessa ord i recensionen tänker jag). Det förstnämnda var vid mitten av 1900-talet tabubelagt. Man fick inte lov att skriva det eller uttala det och det fanns inte heller med i någon ordlista. 1986 kom ordet med i SAOL och idag är det ett ord som används både i skönlitterära böcker och i tv och film. Det sistnämnda ordet har varit med om nästan motsatta utveckling. Vid 1900-talets mitt var n-ordet ett värdeneutralt ord men har idag blivit ett ord med negativ värdeladdning och ett ord som i SAOL 2014 har fått varningen ”nedsättande” följt av tillägget ”Använd hellre svart (person)”. Attitydförändringar i samhället leder med andra ord till förändringar i språket.

Men, kanske den tveksamme säger, kan inte samhället förändras om vi byter ut exempelvis ett negativt värdeladdat ord med ett positivt eller skapar ett nytt ord för en företeelse? Svaret författarna ger på denna fråga är nej. Ett ordbyte eller ett helt nytt ord hjälper inte till att förändra samhället. Det räcker inte att använda exempelvis ordet hen för att få ett mer jämställt samhälle. Eventuellt kan diskussionerna som följer kring ordet hen leda till förändringar men ordet i sig gör det inte.

Laddade ord byggs upp av tolv kapitel samt ett avslutande kapitel där ett test, kring huruvida ord kan väcka känslor och förmedla värderingar, presenteras. I varje kapitel ges många exempel. Förutom de ord som är nämnda ovan diskuteras många andra och jag tänker direkt att det här är ord som jag skulle vilja diskutera med mina elever. Vilken laddning ger eleverna orden och vilka av dem använder eleverna i sitt språk?

I boken använder författarna sig utav en språkvetenskaplig begreppsapparat. De lyfter in teorier såsom Sapir-Whorf-hypotesen, postmodernism och socialkonstruktivism men också begrepp som denotation, konnotation, etymologi och lexikalisering. Med detta skulle man kunna tänka att boken är svårtillgänglig och kräver sin läsare. Jag menar dock att boken är raka motsatsen. Den är lättillgänglig. Det, tror jag, beror på att författarna är duktiga på att förklara och visa de olika teorier och begrepp som de lyfter in i sin text. Exemplen de ger är sådana som alla kan relatera till och som alla har en åsikt om.

Vem kan då vara intresserad av att läsa Laddade ord? Jag tänker att det är en bok för den som är intresserad av språk och av hur språket förändras. Men det är också en bok för den som gillar laddade ord och vill veta mer om hur ord blir värdeladdade eller förändrar sin värdeladdning. Den som ger sig i kast med boken måste klara av att bli provocerad. För provocerad blir man. Författarna drar saker till sin spets och är emellanåt sarkastiska. Samtidigt är det lite av charmen och det är det som gör boken underhållande. Flera gånger sitter jag med ett leende på läpparna och det hör inte till vanligheterna när jag läser en bok om språk och språkutveckling.

Jenny Edvardsson

Jenny Edvardsson är lärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet i Kristianstad.

Relaterat