”Lära för livet? Lära för betyget?”

Lära för livet. Lära för betyget. Är de varandras motpoler eller går de att förena? Och hur sker lärande överhuvudtaget? En förutsättning för att ett lärande ska äga rum är nog att eleverna känner en aha-upplevelse som sporrar deras motivation. Just ordet motivation är tätt sammankopplat med lärande. 
Lyckas vi få eleverna motiverade så lyckas eleverna i skolan. Det sambandet vittnar inte minst forskaren John Hattie om. Så enkelt! Så svårt!

I boken Motivation och lärarande diskuteras inre motivation där intresset styr och yttre motivation där betyget styr. Författarna nämner även en tredje; den autonoma yttre motivationen. Den handlar om att kunna bli motiverad av att se värdet av kunskapen. Elever kan exempelvis tycka att engelska är nyttigt att kunna då de vill ut och resa. Som svensklärare känns den motivationen mer realistisk, speciellt för elever som varken har svenska som sitt intresse eller drivs av betyg som motivation. 

ATT KOPPLA KUNSKAP till verkligheten är alltid tacksamt. Ett av de sista momenten i svenska 3 brukar bli bildanalys. Syftet är att eleverna, i stället för de ständiga PP, använder en effektfull bild som bakgrund under talet. 
I år sammanföll det med krigsutbrottet i Ukraina. Därifrån nyttjar vi nu flera bilder för analys och diskussion. Här är det uppenbart att eleverna drivs mer av autonom yttre motivation. De har inte vid något tillfälle frågat om det kommer examineras. Trots att grundtanken är att bli säkrare i bildval så blir det sekundärt. 
Möjligen kan en del känna genuint intresse av att kunna mer om bildhantering. Så handlar det då om kunskap för betyget, för livet eller för värdet av kunskapen? Kanske alla tre?  

ATT JÄMFÖRA SIG MED andra kväver mångas lust att våga prestera. Men ibland sker ett spontant lärande. Oftast är det lättare i muntliga aktiviteter där elever är vana vid att lyssna på varandra. För en tid sedan höll mina treor argumenterande tal. När en elev, som vanligtvis inte tar stor plats, genomförde ett strålande tal utropades efteråt ”Jesus Christ, nu förstår jag skillnaden mellan A och E. Läser vi ens samma kurs?” Det var en elev som lever på sin verbala förmåga, tyvärr med mycket ”ordbajseri” som blev medveten om skillnader mellan olika tal. Under en annan lektion fick mina ettor tillbaka en skrivuppgift. En högpresterande elev fick sitt bästa resultat hittills. Det syntes tydligt att hon använt modelltexten som inspiration och stöd. Men hon blev även motiverad då hon använde modelltexten. Hon tyckte framför allt att hon lärde sig mer av att variera sambandsmarkörer. 

ATT PROV KAN MOTIVERA elever blev mycket tydligt samma dag som denna krönika skrevs. En av mina treor skrev sitt NP. Jag har aldrig sett dem så motiverade i sina förberedelser. De läste om sitt gamla PM. De läste andras PM. De läste instruktionerna. Som en elev sa ”Nu är det stort! Nu är det viktigt! Nu är det NP!” 
Motiverade? Definitivt! Kunskap för betyg? Absolut! Kunskap för livet? För vissa! Svårt för mig som lärare att veta vad som försvinner och vad som består. Just när de skrev sina PM fanns kunskap som de hade befäst och kunde använda. Så enkelt! Så svårt!

Ulla Myllymäki

Bor: Luleå
Gör: Gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk. Driver även bloggen litteraturmodellen.se med två kollegor.
Bra på: Att hitta
ingångar till läsning för de mest
läsovilliga.

Relaterat