Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Läromedel som stöd för lärande har funnits i olika former under olika epoker. Flera undersökningar visar emellertid att digitala läromedel blir allt vanligare i svenska klassrum, vilket kan påverka såväl undervisningen som ämneskonceptioner. Forskning om läromedel och läromedelsbruk är således mycket angeläget och nyligen presenterades Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap (SOU 2021:70). Av utredaren Gustav Fridolin fick jag i uppdrag att göra en kunskapsöversikt som skulle behandla samtida läromedelsforskning, främst svensk och skandinavisk, och i denna artikel diskuterar och reflekterar jag över några av resultaten i den översikten.

Läroböcker blir referenslitteratur
Läromedel är ett mångbottnat begrepp men i detta sammanhang, liksom i utredningen, avses ett digitalt eller tryckt verk som är kvalitetssäkrat, avsett att användas i undervisningen, och som överensstämmer med skolformens läroplan och som antingen täcker väsentliga delar, eller vissa särskilt angivna delar, av en kurs- eller ämnesplan.

   Att läromedel används på olika sätt i olika ämnen och olika årskurser är inget nytt. Forskningen visar att läroböcker fortfarande är frekvent förekommande i matematikämnet och naturorienterande ämnen, medan de tenderar att vara så gott som frånvarande i undervisningen av estetiska ämnen. Men forskare har också visat att läroböcker generellt under senare år brukas allt mindre och att de mer får en funktion som referenslitteratur. Tydligt är således att läroböcker, även i traditionellt läromedelstunga ämnen som exempelvis historieämnet, fått ge vika för att i stället ge plats åt lärarnas eget material och presentationer. Detta är inte helt oväntat men forskningen visar på hur det sker, vilket jag strax ska återkomma till.

Allt fler använder lärspel
En annan tydlig trend är att så kallade lärspel, och applikationer blir allt vanligare, framför allt i lägre årskurser. Svenska klassrum förefaller att fyllas med olika typer av medier och forskare har talat om så kallade ”mediamättade klassrum” som en konsekvens av digitaliseringen i samhället i stort. Denna utveckling riskerar dock, menar vissa forskare, att utveckla en individualiseringsprocess i klassrummet som dels innebär en ökning av varje elevs möjlighet att söka kunskapsinnehåll i relation till sina egna intressen och frågor, dels begränsar lärarens insyn i elevernas inlärningsprocess. Varje elev skapar därmed sitt ”eget medieekologiska sammanhang” där det kan uppstå stora skillnader mellan elever beroende på vilka resurser de använder.

Forskare har således visat på komplexiteten och utmaningar när lärare använder flera olika typer av läromedel och lärresurser. 

   I en studie av gymnasieskolans uppkopplade klassrum framkommer att analoga och digitala lärresurser inte alltid är i samklang med varandra i klassrummet. Läraren initierar ett arbetssätt men eleverna väljer ett annat, vilket visar på svårigheterna med att digitalisera undervisningen. 

Nya sätt att undervisa behövs
Även i en studie av användningen av digitala läromedel i svensk gymnasieskola och högstadium framkommer en hel del utmaningar. Resultaten i denna studie visar att de digitala läromedlen i huvudsak användes som analoga böcker och forskarna drar därför slutsatsen att det behövs nya sätt att undervisa för att de digitala läromedlen ska komma till sin rätt. För att läromedel ska fungera i undervisningen ska de följa läro-, kurs- och ämnesplaner men de ska också innefatta variation för att möta elevers olika behov. Digitala läromedel ska dessutom erbjuda interaktion och relevant feedback.

   Ytterligare en tendens som forskare tagit upp är den läromedelsfientliga diskursen, att lärare som har många år i yrket verkar vara mindre benägna att använda läromedel än de som inte har så mycket erfarenhet. En orsak till att lärare inte vill använda läromedel kan vara att läromedlen upplevs som gamla och daterade, omoderna och irrelevanta. Flera studier, främst internationella, har dock visat att det finns ett samband mellan frekvent användning av läromedel och elevers skolresultat. Här nämns bland annat Finland som ett positivt exempel. Resultat från finska studier visar att lärare i hög grad förlitar sig på läroböcker och ser dem som en viktig resurs i sin undervisning. Viktigt i detta sammanhang är att läromedlen håller hög kvalitet, är väl anpassade, och tas fram av sakkunniga.

Låg budget i Sverige
Trots kopplingen mellan väl anpassade läromedel och studieresultat, visar läromedelsbranschens försäljningsstatistik att det satsas förhållandevis lite i Sverige på läromedel jämfört med andra länder. Att läromedelsbudgeten i Sverige är relativt låg kan vara en bidragande faktor till att svenska lärare uppfattar läromedlen som inaktuella och inte vill använda dem, men det kan också handla om kunskapssyner, skol- och ämneskulturer där läromedel inte anses vara riktigt legitimt att förlita sig på fullt ut.

   Under de senaste åren har flera studier också visat på olika brister i läromedel gällande bland annat värdegrund och att läromedlen inte tar hänsyn till aktuell forskning. Förslag från forskare på förbättringar har därför presenterats. Ett sådant förslag är exempelvis att genom förord, problematisera och diskutera urvalsgrunder och intentioner med läromedlet.

   Även lärarhandledningar har visat sig utgöra ett viktigt kriterium för att tydliggöra avgränsningar och syfte men också för att visa hur lärare kan arbeta med vissa uppgifter. Forskning har också tydligt visat att lärarhandledningar kan fungera som en form av kompetensutveckling för lärare och borga för kvalitet och ändamålsenlighet. 

Förlagen har stor makt
Enligt forskaren Gert Biesta finns det dock inte något självklart orsakssamband mellan undervisning och lärande och han har tydligt visat att det är svårt att mäta effekter av lärande. Tydligt är emellertid, menar jag, att läromedel har bäst förutsättningar att fungera väl om de är skapade i samverkan mellan lärare och forskare. Men tidigare forskning visar likafullt att forskningsresultat inte alltid tas i beaktande i framställningen av nya läromedel, istället är det  klassrumstraditioner och lärarnas erfarenhet som tenderar att reproduceras. Marknaden är också avreglerad vilket gör att läromedelsproducenterna och förlagen idag har mycket stor makt.

    Jag tänker därför att ett nationellt kunskapscentrum för läromedelsforskning är angeläget att inrätta, ett centrum som verkar för samarbete mellan akademi och skolverksamheter, där forskare och lärare gör forsknings- och utvecklingsarbeten med en symmetrisk och komplementär ansats, som bidrar till läromedel vilka vilar på såväl vetenskaplig grund som berövad erfarenhet.

Caroline Graeske 

Bitr professor på avd Pedagogik, språk och
ämnesdidaktik vid Luleå tekniska universitet

Referens:

Graeske, Caroline (2021). Läromedelsbruk i skolan. En kunskapsöversikt – perspektiv och forskning. Dnr. Komm2021/00295/U2019:04-26, beställningsarbete till Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap (SOU 2021:70).

Relaterat