Litteraturläsning och digitala verktyg

Elevernas språkbruk och digitala verktyg kan användas för att öka elevernas förförståelse, delaktighet och motivation. Fredrik Sandström tipsar om program för att planera, producera, presentera och kommunicera. 

Om eleverna möter en text eller ett arbetsområde utan att hjärnan och/eller hjärtat är i påkopplat läge händer väldigt lite. Skolans uppdrag är att ge eleverna tillgång till många olika språkliga domäner för att kunna verka fullt ut i vår demokrati. Det gör vi knappast genom att värdera och ifrågasätta elevernas intresseområden och därmed också indirekt deras språk(bruk). Men det är inte lätt att förhålla sig värderingsfri till Paradise Hotel, YouTubers, Minecraft och andra mediala företeelser som våra barn och ungdomar omger sig med. Det är en stor utmaning hur vi ska få eleverna intresserade av andra textvärldar och andra sociala sammanhang. Det gör vi genom att vara uppriktigt nyfikna på deras. När vi bekräftar elevernas litteracitet öppnas förhoppningsvis dörren till en annan. Vi kan till och med lära oss av varandra.

Elever som aldrig får sina språkliga domäner bekräftade i skolan riskerar att tappa intresset att möta nya. Får de möta negativa värderingar blir dörren både låst och igenspikad.

Med ganska små medel kan läraren hitta elevernas on-knapp, till exempel med en bildpromenad, omslagsanalys, högläsning, ordlek eller ett filmklipp som berör. Jag använder ofta bilder och filmklipp som ingång till både kortare och längre projekt för att aktivera elevernas läshjärnor. Jag försöker välja klipp som eleverna kan känna igen sig i, antingen själva innehållet eller det tema som senare texter kommer att beröra. De klipp jag använder väcker ofta en känsla och i inledande gruppsamtal får eleverna möta varandras tankar. Åsikter formuleras redan innan vi har kommit till själva huvudnumret. Viktiga förkunskaper aktiveras. Klippen kan användas för att eleverna ska relatera till sig själva eller för att senare kunna göra kopplingar. Ett sammanhang har etablerats.

Med risk för att måla sakernas tillstånd i svart är det någonstans i det dystra och mörka som kontrasterna mot vår vardag uppstår och skapar möjligheter för eleverna att “ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverka till att hjälpa andra människor och att de kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen” (Lgr11). Texter som handlar om mänskliga rättigheter, orättvisor, etiska dilemman och diskrimineringsgrunder berör ofta eleverna och är därför en effektiv väg att främja läsintresset. Barbro Westlund skriver i Att läsa och förstå: “Syftet med läsningen blir också ett annat, till exempel att skapa mening och förstå sig själv och andra i relation till den text som författaren erbjuder”.

Använda elevernas tankar i undervisningen

För att aktivera eleverna under läsning använder jag ofta deras tankar, åsikter och texter i undervisningen. Frågorna är själva motorn i textarbetet. Min förmåga att skapa intressanta och relevanta frågor är direkt avgörande för kvaliteten i alla aktiviteter som sker före-under-efter läsningen. Frågorna ger eleverna förutsättningar att röra sig inom texten, mellan texter och utanför texterna. En genuin nyfikenhet på elevernas svar gör att eleverna vågar ta ut svängarna och släpper tankarna fria. Tre olika verktyg lämpar sig väl i detta avseende: gemensamma Googledokument för längre elevtexter, Padlet för kortare texter och Answergarden för att samla ord och begrepp.

I Google Drive, som bland annat består av molnbaserade ordbehandlare och presentationsprogram, samlar jag längre anonymiserade elevsvar i samma dokument. Läraren kan välja ut svar ur olika aspekter av kunskap för att ge eleverna förebilder, som därefter kan härma och omsätta till egen kunskap. Att använda exempel när eleverna belyser ett problem ur olika perspektiv, resonerar med flera sambandsled, argumenterar med hänvisningar till texten eller relaterar till egna erfarenheter blir enkelt för läraren att åskådliggöra och enkelt för eleverna att ta del av. Fördelarna med molnbaserade dokument är många. De är redigerbara i realtid, möjliggör kollaborativt arbete och är tillgängliga från alla sorters enheter.

Padlet, en gemensam digital anslagstavla, använder vi till exempel för att sammanfatta innehållet i en text, förutspå handlingen eller för att rubricera kapitel i en bok. Eleverna skapar ett skrivutrymme genom att dubbelklicka på anslagstavlan. I skrivrutan kan de skriva text, infoga bilder, bädda in klipp från YouTube, ladda upp dokument och länka till andra webbsidor. Möjligheterna är enorma. De korta texterna kan sedan användas inför gruppsamtal, sokratiska samtal eller som ren inspiration. Då jag har alla elevers tankar, åsikter och texter publicerade på ett och samma ställe kan jag också snabbt bilda mig en uppfattning om hur eleverna har uppfattat en film, text, bild eller ett samtal och därefter planera och forma min undervisning på ett sådant sätt som svarar upp mot elevernas behov.

I Answergarden samlas elevernas ord om en text i ett gemensamt ordmoln. Eleverna gillar utmaningen att samla 100 ord på fem minuter! Ordbilden som skapas kan sedan användas i en rad språk- och tankeutvecklande övningar. Jag brukar låta eleverna välja ut de ord som är: coolast, mest logiska i förhållande till temat, mest underfundiga och roligast. Självklart får de motivera sina val. Eleverna kan också sortera orden, antingen i egna eller av läraren valda kategorier, till exempel ordklasser. Kategorierna kan sedan utgöra ett underlag för att skapa meningar eller nya texter.

Att bearbeta text i kreativa uppgifter

Jag försöker variera undervisningen och tänka på att projekt ska bestå av alla delarna läsa, tänka, tala, lyssna och skriva. I skrivuppgifter kopplade till läsningen, både kortare och längre, kan olika bildrelaterade uppgifter ofta förstärka och förtydliga en tanke, åsikt och text.

Med tekniken greenscreen och enkla redigeringsprogram kan eleverna skapa illusionen av att de faktiskt har träffat Katniss Everden, Anne Frank eller George och Lennie.

Andra kreativa uttryck kan skapas genom att göra nya bokomslag till befintliga titlar eller skapa helt nya bilder till texter de själva producerat med inspiration av texter vi läst. Då använder eleverna oftast programmet Canva där de kan ladda upp egna bilder och kombinera dessa med texter som de skriver direkt på eller bredvid bilderna.

Thinglink är ett annat verktyg, som förutom möjligheten att enkelt koppla samman bilder och texter, också går att göra interaktivt. På bilden kan aktivitetsknappar infogas som länkar läsaren vidare till texter, inbäddade filmklipp och ännu fler bilder. Det ställer förhållandevis höga krav på eleven som måste planera hur läsaren ska förstå hur berättelsen hänger ihop oavsett vägval i den interaktiva miljön. Texterna måste utformas på ett sådant sätt att de kan stå på egna ben, men samtidigt leda läsaren vidare till nästa del.

I samband med ett deckartema med bland andra titlarna Ture Sventon, Ridån går upp och Man kan bara bli hängd en gång som förebilder, skapade eleverna egna pusseldeckare, hårdkokta snutar och psykopatiska mördare. Utmanande, kreativt och roligt! Precis som jag vill ha det på mina lektioner.

Fredrik Sandström

Fredrik Sandström är lärare åk 7-9 i svenska på Gäddgårdsskolan i Arboga.
Bloggar på www.fredrikarboga.wordpress.com och samlar andra lärares lektionsidéer på www.lektionsbanken.se

Fotnot: För att hantera olika digitala verktyg krävs det att läraren har kunskaper om PUL och hur känsliga uppgifter ska hanteras. Elevernas integritet ska värnas och därför lämpar sig inte alla uppgifter och texter att skrivas i molnbaserade program och bör heller inte publiceras i helt öppna sammanhang. Det kan till exempel vara texter av religiös, politisk och filosofisk karaktär eller texter där eleven riskerar att bli kränkt nu eller i framtiden.

REFERENSER

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.

Läsa och förstå. (2016). Stockholm: Skolverket.

Eftertänksam dialog för att förstå och tänka om texter. (2015). Ann S. Pihlgren. Läs- och skrivportalen, Modul: Samtal om text, Del 6. Stockholm: Skolverket.

Relaterat

...är kanske de som är skrivna av Almapristagare? Ja, i alla fall har de inspirerat oss på Hjulsta grundskola i Stockholm till mycket gott litteraturarbete de senaste åren.