Kontinuitet, integration och förnyelse. Dessa tre ord kännetecknar svenskämnesforskningen vid Malmö universitet, enligt studierektor Magnus Persson (bild nedan). Här arbetar forskare, som Eva Wennås Brante och Robert Walldén (bild ovan) med flera lärarnära projekt. 

Det ekar av steg och röster i den stora byggnadens mitt, där en öppen yta binder ihop de fem våningsplanen. Platsen än Orkanen, ett av Malmö universitets moderna byggnader ett stenkast från centralstationen, där lärarutbildningen och inom den också den didaktiska forskningen i svenska språket och litteraturen ligger. Hit har lärarstudenter, utbildare och forskare börjat återvända så smått efter pandemins månader av distansarbete. För en förstagångsbesökare är arkitekturen överväldigande. 

– Jo, det är rätt brutalistiskt här, men vi har nog slutat att se det, säger Eva Wennås Brante, forskare i svenska med didaktisk inriktning, som med sin kollega, Robert Walldén, visar mig runt.

Universitet nära samhället
På våning tre ligger institutionen för kultur, språk och medier, där runt 50 personer arbetar i en miljö där det är både vanligt och önskvärt att vara ”tvärdisciplinär”, vilket innebär att samarbeta över ämnesgränserna och i olika forskarnätverk. Det berättar Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning och studierektor, som möter upp tillsammans med institutionens forskningsledare Anna Wärnsby  i ett rum med en glasvägg och utsikt över delar av centrala Malmö. Även i en höstgrå dag bjuder rummet på en förtrollande vy och jag blir stående en stund vid fönsterväggen.

– Vi är ett universitet mitt i staden, slår Magnus Persson fast och menar inte bara universitetets fysiska läge, utan även inställningen att vara samhällsnära. 

– Vi har en lyhördhet för vad som händer här och nu. Vi har ju också så intensiva och nära samarbeten med partnerskolor, forskarskolor och lärare.

Men Malmö universitet är inte bara kända för det ämnesöverskridande och klassrumsnära perspektivet utan för att vara pionjärer för den ämnesdidaktiska forskningen. 
– Det var faktiskt vi som drog i gång den formellt år 1995. Men det har sina rötter i Lund, sent 70-tal, i de utbildningskritiska diskussionerna som fördes fram i böcker som exempelvis ”Svenskämnets kris”.
– Redan då, svenskämnets kris? frågar kollegan Anna Wärnsby. Vi skrattar till alla tre och Magnus Persson svarar:
– Jo, det finns och har funnit en hög krismedvetenhet i det här ämnet rätt länge.

Offensiva satsningar
Även om mycket av det gamla finns kvar, har också den ämnesdidaktiska forskningen, som professorn uttrycker det, fått en ”härlig breddning och vitalisering” genom åren. Inte minst i samband med Malmö högskolas omvandling till universitet. Fram till 2010 tillhörde forskarutbildningen formellt sett Lunds universitet och först år 2018 fick Malmö universitet sin nya titel.
– Vi har fått mer pengar efter det, kan ta in fler doktorander och har fått möjlighet till helt andra offensiva satsningar, säger Magnus Persson.

För två år sedan integrerades även engelskan i SMDI (Svenska med didaktisk inriktning) – som då blev SLDI (Språk- och litteraturdidaktik) en förändring som inte var helt enkel, just på grund av den långa traditionen och varumärket SMDI:s styrka inom den svenskämnesdidaktiska forskningen. Men Magnus Persson tror att förändringen leder till ännu mer breddning och internationalisering som berikar. Det väger över på plus.

– Vi har ju en stor utbildning i engelska, och det var frustrerande att de studenterna inte hade någon naturlig väg att gå vidare om de ville forska i liknande ämnen som exempelvis litteraturdidaktik.
– I Malmö får lärarstudenterna här all sin svenskundervisning under samma tak, till skillnad från hur det är upplagt vid andra universitet. Det är dessutom inte bara i svenskämnet som didaktiken finns integrerad, utan i samtliga ämnen inom lärarutbildningen, helt enligt vad som kallas ”Malmömodellen”, förklarar Anna Wärnsby. Magnus Persson lägger till:
– Att alla de här medarbetarna är på ett och samma ställe gynnar oss naturligtvis. Det är ju inte så att alla forskare alltid kör integrationstanken – vi har också våra egna projekt, men miljön är ändå speciell och uppmuntrar till det.

Ny forskarskola på gång
Nu när vi vet mer om strukturerna och bakgrunden till forskningsmiljön – vad är det då för spännande forskningsprojekt som pågår just nu? Det tar en lång stund för Magnus Persson och Anna Wärnsby att summera dessa (se i slutet av texten). Efter jul medverkar institutionen i en ny forskarskola, Kulturellt möjliggörande undervisning genom språk och litteratur, tillsammans med tre andra lärosäten, Jönköping som är värdlärosäte samt Göteborg och Stockholm, finansierat av Vetenskapsrådet. Syftet är att stärka lärarutbildningen.
– Den här nya forskarskolan faller väldigt väl in i den här integrationstanken vi har, att språk och litteratur kan knytas närmare varandra. Det bidrar till vår styrka att vi har en grundutbildning som vi äger själva, förklarar Anna Wärnsby.

Gränsöverskridande avhandling
Magnus Persson nämner en ny doktorsavhandling som också är talande för forskarmiljön i Malmö, nämligen Henriikka Wilingers ”Att bli en på svenska läsande människa? Flerspråkiga högutbildade vuxnas skönlitterära läspraktiker” med disputationsdatum den 9 februari.
– Det är en jättespännande avhandling som handlar om vuxna, högutbildade människor som kommit till Sverige och lär sig svenska. Henriikka har följt dem under deras utbildning och skriver om deras syn på skönlitteratur.

Avhandlingen berör flera forskningsområden som svenska som andraspråk, litteratur, vuxnas lärande. 
– En sådan här gränsöverskridande avhandling kan enbart skrivas i Malmö, slår Magnus Persson fast med viss stolthet i rösten.

Om passionerad läsning
Vad har Magnus Persson själv för egna forskningsprojekt? Han väljer att berätta om ett som handlar om passionerad läsning. 
– Lite som en motvikt till läsningens kris, säger han och ler.

Magnus Persson undersöker, tillsammans med kollegorna Lotta Bergman och Erik Karlsson, den passionerade läsningen både inom och utanför utbildningssystemet. Det kan handla om exempelvis social, kollektiv läsning, som bokcirklar, livebokklubbar, litteraturfestivaler, läskampanjer. Hur ser läspraktikerna ut och vad finns det för drivkrafter där som motiverar läsning, är frågor som ställs. Samt, förstås:
– Finns det något där som svenskämnet, svensklärarutbildningen kan plocka upp? 

Vi lämnar rummet med den vackra utsikten för en vidare tur på institutionen i sällskap av forskarna Eva Wennås Brante och Robert Walldén, som också ska berätta om sina forskningsprojekt. 
Vi slår oss ner sedan i ett för stunden tomt men ändå ombonat personalrum. 
– Vi har egentligen blivit så många på institutionen att vi inte får plats här inne längre när vi ska ha APT, berättar Eva Wennås Brante på vägen in och tillägger:
– Fast alla brukar oftast inte vara här samtidigt, särskilt i dessa tider. 

 

Digitala aktiviteter på lågstadiet
Eva Wennås Brante är ämnesansvarig för svenska på grundlärarprogrammet och har sin forskning inriktad på de yngre åren inom områden som digital läsning, internet och källkritik.
Nu har hon bland annat bett lärarstudenter som gör VFU att samla information ute på skolorna om digitala aktiviteter i svenskundervisningen på lågstadiet. Första årets 100 observationer har analyserats och nu ska ytterligare två års resultat läggas till. Resultatet hittills visar att digitala verktyg till stor del används för att skapa en tyst och lugn arbetsmiljö.
– Eleverna satt väldigt mycket isolerat med hörlurar. Vi blev lite nedslagna av att textsamtalen försvann och att de digitala verktygen ofta användes för att disciplinera barn. Väldigt lite handlade om att vidga deras textvärldar.

Studien fortsätter, samtidigt som Eva Wennås Brante även har startat en studie tillsammans med flera kolleger, som handlar om barns relation och förhållningssätt till poesi. Utgångpunkten är att koppla studien till boken ”En bro av poesi” som har delats ut till landets alla förskoleklasser. 
– Vi har genomfört de första intervjuerna och frågat barn om de till exempel vet vad en dikt är. En av dem sa: ”Jo, jag har en klocka i mitt rum – den hade sagt tick tick tick tick tick. Det låter som dikt.”

Litteraturläsningens språk
Eva Wennås Brante jobbar en del ihop med kollegan Robert Walldén, docent i svenska med didaktisk inriktning. De har dels ett forskningsprojekt ihop om små barn och informationssökning, och handleder doktoranden Kim Ridell tillsammans med ytterligare en kollega, Karin Jönsson.

Robert Walldén undervisar på ämneslärarprogrammet i svenska som andraspråk och har även studerat vuxenundervisning. Men hans huvudfokus är forskning om undervisning och lärande i de yngre åldrarna.
– Jag har tittat mycket på litteraturläsning ur ett språkligt perspektiv, vilket inte har gjorts så mycket tidigare. Det finns ju en språklig dimension där, när läraren stöttar eleverna i läsningen.
Robert Walldén beskriver sig själv som en traditionell klassrumsforskare som spelar in och analyserar. Just nu samarbetar han med lärare i årskurs 4 i en skola i ett segregerat område, där han observerar högläsning i klassen.
– Det är intressant att se vad läraren gör under själva högläsningen för att tydliggöra språket, utan att avbryta upplevelsen av den skönlitterära texten. Det är många i klassen som inte har svenska som modersmål.

Har du lagt märke till något intressant redan? 
– Jo, i kursplanerna nämns inte ordet kreativitet, utan båda svenskämnena är väldigt inriktade mot läsförståelse och språkutveckling. Men i klassrummet kan den lästa texten omvandlas på lekfulla sätt. Eleverna tar fasta på detaljer i texten och gör något helt annat av det, som att ta död på en karaktär de inte gillar. Och detta kan också ses som en del av en litterär förståelse.

Arbetsmiljön har vissa brister
Vi avslutar rundturen med en sväng in i en av institutionens korridorer där forskarna har sina arbetsplatser. Små kontorsbås radar upp sig längs ena sidan och skrivbord på rad i öppet landskap längs andra. Den fysiska arbetsmiljön har en del att önska, tillstår alla jag talar med på plats, ibland med en suck. En del redan har gjorts för att göra den ”brutalistiska” miljön med rå industrikänsla mer mänskovänlig att jobba i, genom skärmar, bekvämare möbler och färgglada inredningsdetaljer, men det skulle krävas mer.

I korridoren springer vi på doktoranden Kim Ridell, som också visar sig arbeta med en spännande avhandling. Robert Walldén berättar om den kort, innan vi skiljs åt.
– Kim är också intresserad av årskurs F–3, tittar på narrativ text och hur det representeras i olika grafiska modeller. De förekommer mycket i läromedel och det är viktigt att se hur de relaterar till Läslyftet och Lgr22. Det han kommer fram till kan också bli intressant för svensklärare framöver.

Text och foto: Enikö Arnell-Szurkos

Fakta: Ett urval av Malmö universitets forskningsprogram/projekt

• Forskningsprogrammet Disciplinary Literacy and Inclusive Teaching (LIT).

• Forskarskolan CuEEd-LL (Culturally Empowering Education through Language and Literature): Kulturellt möjliggörande undervisning genom språk och litteratur. 

• ULF-projektet

• Educare

Valiant: Virtual Innovation and Support Networks