Platsens betydelse för pojkars och unga mäns läsning

Om vi vill förstå och förklara pojkars och unga mäns relation till läsning är det nödvändigt att inte enbart rikta uppmärksamhet mot könsspecifika aspekter. Genom att titta närmare på hur såväl kulturgeografiska som klassrelaterade aspekter är verksamma i pojkars och unga mäns konstruktion av en (läsar)identitet möjliggörs mer mångfasetterade berättelser om vilken betydelse texter och läsning har i pojkars och unga mäns liv.

För ett antal år sedan följde jag en grupp elever på gymnasiet för att studera deras litteratursamtal. En av de romaner som lästes och som det samtalades om i klassrummet var John Marsdens I morgon när kriget kom. Romanen uppskattades av eleverna i klassen, och under analysarbetet med ett av de inspelade gruppsamtalen upptäckte jag att eleverna berättade för varandra att de gillade den kvinnliga huvudkaraktären Ellie. För några av eleverna framstod hon också som en hjälte och förebild. Iakttagelsen ter sig möjligen vid en första anblick inte särskilt märkvärdig. Det är väl klart att elever kan tycka om en karaktär i en roman de läser i skolan. Något som gjorde det hela lite extra spännande var dock att de elever som samtalade om romanen var en grupp pojkar som studerade på fordonsprogrammet på gymnasiet. Vid det laget visste jag nämligen att det fanns gott om forskning som berättade att just den här elevgruppen (arbetarpojkar boendes på landsbygden) skulle ha särskilt svårt för att identifiera sig med kvinnliga karaktärer i böcker. Och inte minst skulle de dra sig för att öppet berätta detta inför sina klasskamrater.

I samma veva noterade jag att samma roman lästs av en annan grupp elever i en annan studie. Till skillnad från fordonspojkarna tog dock pojkarna i den här klassen avstånd från Ellie, och en av förklaringarna som angavs i studien var att det hade att göra med pojkars maskulinitetskonstruktion; att läsa böcker är inget som ”riktiga” män gör helt enkelt. Allra minst att identifiera sig med en kvinnlig karaktär i en roman.

Identifierade sig med platsen

Det är en ganska vanlig argumentation när läsforskare försöker förklara varför pojkar tar avstånd från de böcker och den läsning de möter i skolan, och många gånger ligger säkert också en del av förklaringen här. Men, om det är så att själva aktiviteten ”att läsa” av många pojkar och unga män förknippas med en feminin syssla, varför tog då inte också fordonspojkarna avstånd från Ellie? En av anledningarna fanns att hitta i platsen. Ellie är en ung landsbygdstjej som kan ta sig an de utmaningar och möjligheter som ett liv på den australiensiska landsbygden har att erbjuda. Hon kör bil, skruvar och mekar med motorer, jagar och fiskar, och rör sig obehindrat i skog och natur. Detta är också något som förenar henne med fordonspojkarna som lever och verkar på landsbygden. Jakt- och fiskeintresset är stort i elevgruppen, och att skruva och meka med bilar hör till deras (skol-)vardag (och de har dessutom sett att flickor också kan skruva och meka). Pojkarna i den andra studien går i en skola som ligger i en ”finare” stadsdel i en större stad, och deras fritidsintressen handlar mer om tennis, golf och dataspel än om jakt, fiske och motorer. För fordonspojkarna blir således avståndet till Ellie och den australiensiska landsbygden, i en social och kulturell bemärkelse, kortare än till pojkarna i den svenska förort som skildrades i den andra studien. ”Upptäckten” visar således att det inte enbart är kön som har betydelse när pojkar läser i skolan, utan att frågor om klass, och inte minst plats också spelar in.

Med denna studie växte mitt intresse för platsens betydelse för pojkars och unga mäns relation till läsning och i ett projekt som fortfarande pågår, har jag tillsammans med professor Héctor Pérez Prieto vid Karlstads universitet genomfört ett antal livsberättelseintervjuer med ett par unga män i 25-års åldern, boende på landsbygden, med syfte att få fatt i något vi valt att kalla unga arbetarmäns läsarhistorier. När de unga männen (samtliga är före detta elever som har studerat på fordonsprogrammet) berättar om sina erfarenheter av och relation till läsning visar det sig också att platsen har en framträdande roll för deras relation till läsning. Samtliga har vuxit upp på landsbygden och de berättar om ett aktivt liv där barndomens lekar skedde utomhus i skog och natur, och där fritidsintressena under uppväxten och upp i vuxen ålder kom att kretsa mycket kring jakt, fiske och hanterandet av olika motordrivna fordon. Dessa erfarenheter från en uppväxt och ett liv på landsbygden aktiverar de också i hög utsträckning i sina val av, och möten med de texter de läser under sin fritid.

Konstruerar social och kulturell tillhörighet

Berättelserna om dessa textval kan både ses som uttryck för det sociala och kulturella sammanhang vilket de själva är en del av och är verksamma i, men även som berättelser av val genom vilka de konstruerar en social och kulturell tillhörighet, där just platsen ges en framträdande roll. En av de unga männen i studien beskriver till exempel sig själv som en ”naturmänniska” och i Bernhard Nordhs skönlitterära skildringar av nybyggarlivet i norra delarna av Sverige hittar han berättelser om miljöer och situationer han kan relatera till, och det stora jaktintresset hos en annan av studiens unga män leder honom till Birger Lundqvists humoristiska jakthistorier om Bäcka-Markus. På många sätt är det således de unga männens egna erfarenheter av att leva och verka i en landsbygd mitt ute i den svenska naturen de möter i dessa texter, och detta är också anledningen till, säger de, att de uppskattar dessa böcker så mycket. Just dessa texter används också i de unga männens identitetskonstruktion genom vilken de bland annat (åter-)skapar en landsbygdsidentitet där inslag av jakt, fiske och ett aktivt liv ute i skog och natur utgör centrala inslag. Men, genom dessa berättelser konstruerar de unga männen sig samtidigt som läsare av skönlitterära texter, något som i sig går stick i stäv med den bild av den ”läsovillige” pojken/unge mannen som vi så ofta möter i olika forskningsrapporter.

Plats en inkörsport till läsning

Platsen i sig kan alltså vara en inkörsport för pojkar och unga män till läsning av skönlitterära texter och till skapandet av en läsaridentitet. Platsen kan också överordnas en social kategori som exempelvis kön när pojkar läser, vilket i sig kan montera ned förutfattade meningar om pojkars motstånd till att identifiera sig med kvinnliga skönlitterära karaktärer, något som i sin tur också kan möjliggöra mer nyanserade beskrivningar av pojkars och unga mäns relation till läsning.

Stig-Börje Asplund

Stig-Börje Asplund är docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Referenser

Asplund, S-B. (2010). Läsning som identitetsskapande handling. Gemenskapande och utbrytningsförsök i fordonspojkars litteratursamtal. Doktorsavhandling, Karlstad University Studies, nr. 2010:4, Karlstad University.

Asplund, S-B. & Pérez Prieto, H. (2013). “‘Ellie Is the Coolest’: Class, Masculinity and Place in Vehicle Engineering Students’ Talk about Literature in a Swedish Rural Town School.” Children’s Geographies 11(1), 59–73.

Asplund, S-B. & Pérez Prieto, H. (2017): Young working-class men do not read: or do they? Challenging the dominant discourse of reading, Gender and Education, DOI: 10.1080/09540253.2017.1303825

Hammet, R. F. & Sanford, K. (2008). Boys, Girls & the Myths of Literacies & Learning. Toronto: Canadian Scholars’ Press.

Massey, D. (1994). Space, Place and Gender. Oxford: Polity Press.

Massey, D. (2005). For Space. London: Sage.

Föregående artikel

”Kiruna på kartan”

Nästa artikel

Fokusera på lärandet

Relaterat

I ungdomslitteratur är ofta identitet förknippat med plats. Anna Nordenstam och Theres Brännmark samtalar om norr och söder med utgångspunkt i Ann-Helén Laestadius Tio över ett.