Tidigare i vår meddelade Svenska Akademien årets mottagare av Svensklärarpriset: Camilla Edvardsson Lundmark, Hortlax skola i Piteå, Sara Persson, Gunnebo skola i Gunnebo och Daniel Sandin, Katedralskolan i Lund. Dessutom fick  Anki Källman och Anneli Wahlsten, som undervisar tillsammans på Gunnarsboskolan i Mullsjö, ett gemensamt pris.

Här svarar pristagarna på snabba frågor om sin undervisning.

Anki Källman och Anneli Wahlsten, svensklärare på Gunnarsboskolan i Mullsjö.

Vad utmärker er undervisning?

– Vi bygger vår språk-läs- och skrivundervisning utifrån Anne-Marie Körlings tankar så som hon beskriver i hennes böcker, framför allt ”Undervisningen mellan oss” samt ”Textsamtal och bildpromenader”. Sedan flera år tillbaka prövar vi strukturerat och medvetet Anne-Maries lektionsidéer i vår undervisning. Grunden är den gemensamma högläsningen med textsamtal och att ha mycket böcker synligt i klassrummet. Vi visar hela tiden att läsningen är viktig, rolig och ska få ta plats. 

– Vi har en stor klass, 39 elever, som vi har varit kontaktlärare för tillsammans i 3 år. Vi börjar dagen ihop. Vi startar ofta med ett ord i dörren eller på tavlan, med musik eller en bild. Det är något som berör och sätter igång våra tankar. En text finns kopplad till de valda orden och de är kopplade till ett pågående sammanhang. Vi väljer våra texter med omsorg. Det är grunden för samtal och frågor om värdegrunden. Vi får en chans att tillsammans förstå hur vi och andra människor tänker.

– Undervisningen startar direkt kring ett gemensamt innehåll. Alla får och kan vara med att tänka. Det ger glädje, arbetsro och mening och vi bygger samtidigt delaktighet och Vi-känsla. Elevernas favorit är att ta med sig egna böcker som vi ska läsa 90 sekunder ur. Det ger en nyfikenhet på böckerna och en lust att själv vilja läsa dem. 

Hur stimulerar ni intresset för svenska språket och litteraturen?

– Läsintresset byggs upp av att vi ger tid för läsning i olika former, både tillsammans, i par och självständigt. Vi går ofta till biblioteket för att läsa länge och för att alltid ha nya böcker i klassrummet att välja mellan. 

– I årskurs 1 startade vi upp en bokklubb i klassen där alla är med. Efter en omröstning fick bokklubben namnet ”Gyllenebokhjärtat”. I klubben har eleverna gjort läsintervjuer med olika lärare på skolan, rektorn och skolchefen. Vi har brevväxlat med olika författare och lärt känna dem under tre år. Vi har haft läskompisar i andra klasser, läsdagar med olika fokus som till exempel Read Aloud Day där även mor- och farföräldrar kommit på besök och läst högt. 

– På alla utvecklingssamtal och föräldramöten samtalar vi om hur både skolan och hemmet kan arbeta med läsintresset och läsförmågan. Föräldrarna har nu efter tre års samarbete uttryckt att läsningen är en daglig och naturlig del av livet därhemma. De berättar om hur läsglädjen har smittat av sig på hela familjen. 

Vad betyder priset för er?

– Det är hedrande att få ett pris för en undervisning som vi håller på med dagligen och som vi tycker så mycket om. Eftersom vi ser att lektionsidéerna från Anne-Marie Körling fungerar och ger goda resultat för alla elever är det nu extra roligt att undervisningen uppmärksammas.

Vad ska ni göra med prispengarna?

– Vi tänker att det skulle kunna gå till spännande böcker, intressant fortbildning och någon rolig upplevelse tillsammans med våra familjer. 

Camilla Edvardsson Lundmark, svensklärare på Hortlax skola i Piteå.

Vad utmärker din undervisning?

– Tematiskt arbete med texter i fokus utmärker min undervisning. När vi till exempel arbetar med temat integration läser vi flera böcker av varierande längd och svårighetsgrad, vi lyssnar på sommarpratare som berör ämnet, ser dokumentärer och läser tidningsartiklar. Eleverna får även under tiden producera egna texter och naturligtvis diskuterar vi mycket, både innehåll och form. Det går att bygga upp mycket runt skönlitteratur och en bok eller text kan användas i många syften. 

Hur stimulerar du intresset för svenska språket och litteraturen?

– Jag tror att gemensamma läsupplevelser är oerhört viktigt. Man behöver dela de funderingar och tankar man får när man läser. På vår skola läser föräldrarna, eller annan vuxen, och eleverna en bok tillsammans per läsår. Ungdomarna är vana att göra det i skolan, men när de hemma har diskuterat det lästa med en vuxen får de en annan trygghet och deltar livligare i diskussionerna. Dessutom ser de att pappa eller annan vuxen läsande förebild i deras närmsta omgivning tar läsning av litteratur på allvar och oftast smittar det av sig. 

– Resultatet av vårt arbetssätt är förstås svårt att mäta, men det vi kan säga med säkerhet är att eleverna och de läsande förebilderna har varit mycket nöjda. De berättar att de genom att utgå från boken kunnat prata om saker man aldrig förut pratat om. De berättar om givande samtal om svåra saker, om livsfrågor, gemensamma erfarenheter och om andra, helt oväntade samtalsämnen.

– I klassrummet har jag ett stort ark på väggen för varje klass där vi skriver upp de böcker vi har läst gemensamt. Det ger oss möjlighet att gå tillbaka till sådant vi tidigare har läst och göra jämförelser. Jag märker att det ger dem självförtroende och stolthet. Det bidrar också till en känsla av gemenskap och skapar engagemang, samtidigt som det sporrar deras tävlingsinstinkt.  I slutet på nian räknar de alltid hur många böcker de har läst…

– Mina klasser gör två jämförbara läsförståelsetest per läsår och jag har märkt att även det inspirerar eleverna till att arbeta med att förbättra sin läsförståelse. De fokuserar på sin egen läsutveckling och strävar efter att ”kliva upp” några steg på stanine-skalan. 

– För att stimulera intresset för språket måste man som lärare ta sig tid och stanna upp vid språkfrågor man får och dela det med övriga i gruppen. Viktigt att visa att språk är någonting levande och intressant och att det inte alltid finns ett ”facit”. 

Vad betyder priset för dig?

– Det betyder att något jag brinner för och tror på uppmärksammas och att det förhoppningsvis inspirerar andra skolor till liknande arbetssätt. 

Vad ska du göra med prispengarna?

– Jag har inte bestämt det ännu men det lutar åt en drömresa.

Daniel Sandin, svensklärare på Katedralskolan i Lund.

Vad utmärker din undervisning?

– Ja, det är väl en fråga som egentligen borde ställas till eleverna. Men jag hoppas bland annat att den inte ska vara för förutsägbar. Jag försöker ofta få in aktualiteter i undervisningen och koppla dessa till det vi gör för tillfället. I svenska handlar det ofta om att försöka anknyta något till de berättelser, den litteratur som för tillfället är på tapeten i klassrummet. Jag vill få eleverna att förstå att litteraturen, hur gammal den än är, har något att säga oss om oss själva, om samhället och om vår egen tid. 

Hur stimulerar du intresset för svenska språket och litteraturen?

– Det är en utmaning som alla vet. Mitt bästa svar är nog genom att försöka förmedla min egen kärlek till språket, och litteraturen. Genom att citera dikter, låttexter och så vidare när jag inleder lektioner. Genom att prata om litteratur, visa att jag själv läser och genom att alltid förvänta mig att eleverna läser. Och genom att alltid arbeta medvetet med språk också när vi läser texter i andra ämnen, att alltid understryka betydelsen av att vara nyfiken på nya ord och begrepp. 

Vad betyder priset för dig?

– Priset betyder både mycket och lite för mig. Det betyder mycket för mig att bli uppmärksammad för det jag gör som lärare. Det blir ett erkännande och yttre bekräftelse på det arbete som det vanligtvis bara är jag och eleverna som vet något om. Jag är väldigt glad för att detta kommer ut i ljuset. Samtidigt måste man ju vara ödmjuk och erkänna att priset i sig inte gör just mig till än bättre lärare än många andra svensklärare som varje dag gör fantastiska saker med sina elever. 

Vad ska du göra med prispengarna?

– Det är kanske lättare att säga vad jag inte ska göra med dem. Jag ska inte betala av på studielånen eller stoppa dem i något annat hål där de bara försvinner. Jag tänker mig att jag ska unna mig något som jag sedan under lång tid kan njuta av. Kanske en riktigt bra tubkikare med IR-funktion så jag kan se vad som händer långt bort i natten. 

Sara Persson, lärare i svenska som andraspråk på Gunnebo skola i Gunnebo.

Vad utmärker din undervisning?

– Jag arbetar med svenska som andraspråk och har många nyanlända elever. Jag lägger mycket tid på skönlitteratur och utgår från den när eleverna ska lära sig det nya språket. Jag jobbar helst med riktiga böcker och med mycket poesi. Jag har märkt att det är uppskattat och framgångsrikt att arbeta med dikter. Poesi är text som talar direkt till hjärtat. Eleverna kan förstå dem intuitivt, även om de inte har kommit så långt i sin språkutveckling. Det är texter som innehåller upplevelser och känslor. Samtidigt är det inte så långa texter. Det gör att eleverna orkar läsa även om det inte har ett bra språk. Det blir också ett sätt att delge de nyanlända eleverna det svenska kultur- och litteraturarvet.

Hur stimulerar du intresset för det svenska språket och litteraturen?

– Jag visar att jag själv älskar att läsa. Jag visar upp mycket böcker som jag själv tycker om och jag tar in många olika sorters texter i klassrummet. Jag visar för eleverna att det är självklart att det är viktigt och angeläget att läsa.

– Jag har en väldigt blandad elevgrupp. En del kommer hit utan någon skolbakgrund alls, andra har skolbakgrund men från en annan tradition. En del har inte läst böcker, andra kommer från områden med en stark litteraturkultur. Det är jätteroligt. Det gör att de kan ge varandra mycket. 

– För de elever som saknar skolbakgrund är dikter väldigt bra att jobba med. Även bilderböcker eller silent books. Silent books är böcker utan text, som till exempel grafiska romaner.

Vad betyder priset för dig?

– Det betyder jättemycket. Jag blev superglad, hedrad och rörd. När de ringde trodde jag knappt på det. Men nu när det har sjunkit försöker jag ta det till mig och landa i äran. Det är extra roligt eftersom är ett så fint pris. Syftet att stimulera intresset för svenska språket och litteraturen är kärnan i mitt uppdrag som svensklärare.

Vad ska du göra med prispengarna?

– Jag har länge haft en dröm att åka till Island. Så det kanske blir av i höst…

– Pengarna till skolan vill jag vänta med tills alla samlas i höst. Jag vill att svensklärare ska vara delaktiga i det. Men just nu skriver jag en lista på litteratur som eleverna har önskat att skolorna ska köpta. Jag brukar kolla i bokkatalogen med eleverna.

Priset delas ut på Bokmässan

Priset kommer att delas ut på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg i höst. Pristagarna får 50 000 kronor vardera. Dessutom tilldelas skolor 30 000 kronor vardera. Detta är avsett att stärka svenskämnet och uppmuntra elever och lärare på skolan.

Föregående artikel

Svensklärarpriset 2019

Relaterat