Det nationella forskningsnätverket för svenska med didaktisk inriktning har gett ut en rapport från sin elfte konferens. Den är tryckt i ett läsvänligt format och ger en provkarta över ett vitalt och i högsta grad levande forskningsfält.

mångaldensmöjligheterTitel: Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden.
Av: Peter Andersson, Per Holmberg, Anna Nordenstam och Olle Widhe (red).

Det finns ett nationellt nätverk för svenska med didaktisk inriktning som bland annat ordnar nationella konferenser för forskare och forskarstuderande på området. Sedan starten 2003 har man hunnit med elva konferenser. Sist det begav sig hölls konferensen, som dessutom var ett samarrangemang med det nordiska nätverket för modersmålsdidaktik (NNMF) i Göteborg den 5-6 november 2013. Konferenserna är i första hand tänkta för aktiva forskare, men även utövande svensklärare är välkomna. Konferenserna är ypperliga tillfällen att förkovra sig i och orientera sig om de senaste forskningsrönen rörande svenskämnets didaktik. För den som inte haft möjlighet att delta finns dock alltid den efterkommande konferensrapporten som tröst.

Med volymen Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden (Göteborg 2014), under redaktion av Peter Andersson, Per Holmberg, Anna Nordenstam och Olle Widhe, har således den elfte konferensvolymen utkommit. Formatet denna gång är ambitiösare med en läsarvänligt satt text med en tilltalande grafisk formgivning. Det gamla tvåfärgade omslaget i saklig men något torftig rapportestetisk framtoning har ersatts av ett väl så tilltalande omslag, baserat på en illustration av apor klättrande i ett träd! Vad aporna är tänkta att symbolisera – lärare, elever, skolledare, politiker? – kan man givetvis fundera över, men jag lämnar den exegetiken åt sidan för att direkt gå till innehållet.

Förutom ett förord består volymen av sjutton bidrag fördelade på tre huvudsektioner benämnda ”Texternas mångfald”, ”Klassrummens mångfald” och ”Mångfald i synsätt”. Tanken är att de tre sektionerna ska fånga olika dimensioner av mångfald. Under sektionsrubriken ”Texternas mångfald” har redaktörerna fört samman artiklar om den mångfald i form av olika genrer, semiotiska resurser och digitala verktyg som den enskilde eleven möter i skolans textvärld. Den minsta gemensamma nämnaren är det som på individnivå får betydelse för eleverna när de möter skolans språk- och litteraturundervisning. I ”Klassrummens mångfald”, den sektion i vilken mångfaldstematiken enligt redaktörerna tydligast framträder, är det mångfalden av språk hos eleverna i Norden som står i centrum. Att de traditionella modersmålen och majoritetsspråken i Norden skapar en språklig heterogenitet vet vi redan, men nu är både lärare, forskare och politiker medvetna om att många elever har andra modersmål än majoritetsspråken och att undervisningen måste ta hänsyn till detta. Med den sista sektionen, ”Mångfald i synsätt”, tycks redaktörerna göra en dygd av nödvändigheten. Här samlas de artiklar som kanske inte så lätt låter sig inordnas under rubriken ”Mångfald”. De utgör dock i sig själva tydliga exempel på forskningsfältets mångfald vad gäller metodiska paradigm och teoretiska perspektiv.

Vad gäller forskningsfältets mångfald är en av de sjutton artiklarna särskilt intressant, nämligen Gustaf Skars och Michael Tengbergs ”Vilken forskning bedrivs egentligen inom forskningsfältet Svenska med didaktisk inriktning?” som avslutar volymen. För att svara på frågan har de två författarna gått igenom de nio första årens konferensvolymer. Det är emellertid svårt för Skar och Tengberg att hitta någon dominerande inriktning för fältets forskning, vilket givetvis kan tolkas att det just är brett och mångfaldigt. En tydlig tendens som de dock ser är att de bidrag som utgörs av empiriska studier oftast intresserar sig för svenskundervisningens innehåll eller elevers produktion.

Den nu aktuella konferensvolymen bär syn för sägen genom att den präglas av bredd vad gäller såväl frågeställningar, metoder, material som teoretiska perspektiv. Det finns något för de flesta. Är man intresserad av läromedel finns det en artikel som handlar om beskrivningen av samer i norska läromedel och en som behandlar etniska och kulturella identiteter i yrkesprogrammens läromedel i svenska. Elevers skrivande tas upp ur olika perspektiv i flera av artiklarna. Ett exempel är Elisabet Sandbloms och Ylva Lindbergs text som behandlar diskursiv mångfald på både en makro- och mikronivå i elevtexter i svenska och svenska som andra språk. Ett annat exempel är Åsa av Geijerstam som uppmärksammar tidigt (årskurs 2) narrativt skolskrivande. Ett tredje exempel är Ellen Kroghs bidrag om elevers hantering av skiftande skrivkulturer i övergången mellan grundskola och gymnasium.

Även artiklar om elevers användning av texter förekommer, också här med flera perspektiv företrädda. Ett sammanhang där läsning och skrivande delvis flyter samman och befruktar varandra är inom vad som kallas ”fanfiction”, det vill säga när hängivna läsare av ett litterärt verk eller litterär serie skriver egna fortsättningar som sprids på internet. Viktiga aktörer i detta sammanhang är, enligt Christina Olin-Scheller och Camilla Brudin Borg, så kallade ”betaläsare”, en form av läsande handledare av fanfiction. Med betaläsare som utgångspunkt problematiserar de i sin artikel förhållandet mellan originalitet och kopiering. Den litterära textens öden och äventyr i olika kontextuella ramar, som den svenska och franska litteraturundervisningen på gymnasiet, det flerspråkiga klassrummet och flerspråkiga elevers möte med en klassiker, behandlas i tur och ordning av Maritha Johansson, Ulla Ekvall och Åsa Nilsson Skåve samt Catarina Economou.

Som framgått lyckas redaktörerna både skapa ett fokus men bibehålla en bredd som kan tillfredsställa flera intressen och som en provkarta över ett vitalt och i högsta grad levande forskningsfält fungerar konferensvolymen utmärkt. Ett extra plus är att den går att ladda ner som pdf på nätet. Googla ”Mångfaldens möjligheter” så kommer du rätt.

Bengt-Göran Martinsson

Bengt-Göran Martinsson är professor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet.

Relaterat

Konstnären och författaren Pija Lindenbaums nya bilderbok handlar om ett vackert gult tyg med röda...