Frances Hardinge
Lögnernas träd
B Wahlström 2018

Erasmus Sunderley, pappan till den kunskapstörstiga fjortonåriga Faith i boken Lögnernas träd, har också han stora problem. Så är det trots att han är präst, samlare av exotiska växter och uppburen vetenskapsman och fossilkännare. Rättare sagt: tidigare uppburen. Tiden för den här romanen är det viktorianska 1800-talet. En tid då Charles Darwins tankar om evolutionsteorin i Om arternas uppkomst konkurrerade med bibelns skapelsemyt. En tid då flickor och kvinnor, som Faith och hennes mamma, tvingades vara klädda i snörliv och andra opraktiska kläder och hindrades från att tänka.

Familjen Sunderley har, ofrivilligt och hastigt och snöpligt, i iskallt spöregn tvingats flytta i båt och hästvagn från hemstaden Kent (där elaka rykten har florerat om att Erasmus vetenskapliga fynd varit falska) till den isolerade och blåsiga lilla ön Vane i engelska kanalen. Även på Vane möttes Erasmus av bybornas och lokala arkeologers förakt. Livet blev svårt. Erasmus tragiska död kom att tolkas som en vanhedrad mans fega självmord. Men Faith vägrar att tro på detta. Hon ser en möjlighet att lösa det som hon tror är en mordgåta.

På ön växer ett magiskt träd som, sägs det, bär kunskapsbringande frukt och som avslöjar hemligheter om man matar det med lögner. Eftersom trädet är Faiths enda chans att få reda på vad som hände hennes pappa sprider hon därför lögn efter lögn. Men lögner har en tendens att få eget liv…

Faiths prästpappa hade känt skräck för evolutionen. Hans dotter, som blir trött på alla lögner, har ett mål med sitt liv: Hon vill hjälpa evolutionen. Hon vägrar låta sig kuvas.

Lena Kjersén Edman

Lena Kjersén Edman är bibliotekarie, lektor i litteraturvetenskap, läsfrämjare och kritiker.

Relaterat