40688446-o_1webbMichael Tengberg och Christina Olin-Scheller (red.)
Svensk forskning om läsning och läsundervisning
Gleerups 2015

Vad händer i dina tankar när din blick faller på dessa små svarta tecken? Möjligen går dina tankar till PISA-undersökningen och betydelsen av läskunnighet för en levande demokrati. Aktuell svensk forskning kring läsning och läsundervisning är nu satt på kartan efter ett symposium i oktober 2013 vid Karlstad arrangerat av Centrum för språk– och litteraturdidaktik (CSL).

Utan att du vet ordet av har hjärnan skapat mening och tidigare erfarenheter har aktiverats. Din tanke tar avstamp i texten och gör något av den men texten gör också något med dig. Den bygger upp men den bryter också ner. Den tar sig in i föreställningar och omformar din förståelse av världen. Tankar vaknar och mejslas ut. Men vad är egentligen läskunnighet? Vilka didaktiska val gör vi som lärare? Hur läser vi varje unik situation i klassrummet? Hur är vi lärare själva som läsare? Och hur hänger läsning ihop med vårt vara i världen som människor; existentiellt, kroppsligt och politiskt? Dessa och liknande frågor väcks i mig under läsning av boken.

I del ett presenteras studier som alla på olika sätt undersöker skolans läspraktiker allt från högläsning och emergent literacy på förskolan till textsamtal på en gymnasieskola. Del två omfattar studier kring unga läsares tolkningspraktiker och del tre diskuterar teoretiska och systemövergripande perspektiv på läsning och läsundervisning. Det är ett brokigt forskningsfält med varierande teoretiska och metodologiska perspektiv.

Studierna behandlar läsning som förståelse, kroppslig erfarenhet och kreativ handling men också betydelsen av performanskompetens som avkodning, insikt om vad man ska ha texten till och förmåga att sätta ord på egna tankar och våga ta steget till att göra det implicita explicit; att erövra rätten att tolka och ges möjlighet att möta andras tolkningar i textsamtal. Här problematiseras också lustbegreppet och skillnaden mellan “lusten att förstå” och läroplanens begrepp “lust att lära”. I ett medieekologiskt förhållningssätt vidgas begreppet text till att innefatta andra multimodala teckenvärldar och medier och hur det även i dessa utomlitterära texter, handlar om en förmåga att gå in i, och bygga nya föreställningsvärldar.

Vi får också inblick i hur multimodal teoribildning kan erbjuda perspektiv på diskussionen om försämringar, strategier, förmågor och satsningar kring läsförmåga. Frågor diskuteras kring vilka didaktiska dilemman lärare idag står inför i en allt mer dokumentstyrd och instrumentell läsundervisning. Lärarprofessionen är under ständig omvandling och därmed också synen på läsundervisning och positioneringen av eleven. Den samhällspolitiska diskurs som genererar “läspanik” analyseras också. Den jämförs med moralpanik där enkla problembeskrivningar och enkla lösningar lätt förväxlas med politisk handlingskraft. Detta var några axplock men det finns mer.

Boken innehåller flera matnyttiga perspektiv på läsning, på frågan om hur läsundervisning gestaltas i klassrummet och på debatten i samhället. Jag återkommer i tankarna till det som kallas critical literacy; det fält som uppstår i samspel av läsande, skrivande och tänkande när aktiviteterna ingår i ett sammanhang och görs för kommunikativa syften. Läsning är förvisso avkodning och bokstavlig förståelse men utan tanke och dialog blir detta inte mycket värt. Det är som förhållandet mellan gravitation och uppresningskraft; båda förutsätter den andra. Jag tänker på att det inte finns några vägar runt det faktum att vi lär oss läsa, genom att just läsa och sen läsa ännu mer. Det kommer an på såväl disciplin som inre motivation. Härvidlag har läraren stor betydelse; som förebild, ramhållare och utmanare. Hur är vi lärare själva som läsare och vad behöver vi av systemet i stort för att vidareutveckla vår kreativitet, vårt ledarskap och vår lyhördhet yrkeslivet igenom?

Maria Danielsson

Maria Danielsson är leg. lärare i svenska och svenska som andraspråk. Adjunkt i svenska Södertörns högskola.

Relaterat