Svenskläraren_nr1_2016”I dessa tider behövs mer av nordiskt samarbete, inte mindre.” skriver Dagens Nyheter på ledarsidan den 10 januari 2016. I en orolig omvärld där vi står inför svåra utmaningar som flyktingströmmar och fler terrorhot måste vi samarbeta över gränserna istället för att stänga dem. Många arbetspendlar dessutom och nya pidginspråk uppkommer som en följd av detta, ”svorsk” i Oslo till exempel, och öppnar därmed förhoppningsvis nya dörrar. Gränsområden i glesbygd måste ihop i gemensamma turist- eller näringslivsprojekt för att överleva. SITE Destination (Sälen, Idre, Trysil, Engerdal) är ett sådant. ”The Scandinavian Mountains” är namnet som ska få turistregionen att växa även under sommarhalvåret.

Länge har de nordiska språken mottagits med skepsis eller till och med skräck av elever och engelska har varit det gängse sättet att kommunicera när man besökt något av grannländerna. Men de nya läroplanerna, många nyutbildade så kallade språkpiloter till grundskolan och nu också gymnasieskolan finansierade av det Nordiska ministerrådet, Föreningen Nordens och Nordspråks aktiviteter och kurser är några exempel på att det nordiska har lyfts in och betonats i skolan igen. Själv brukar jag påpeka att det endast är cirka 10 procent i språken som skiljer dem åt! Om vi lär oss ”måske”, ”hvis”, ”alligvel”, ”huske”, ”i lige måde” et cetera går det snabbt att lära sig att förstå danska. Det gäller bara att inte framställa det som ett separat och svårt moment av svenskundervisningen utan en naturlig, ständigt återkommande del.

Det är lättare sagt än gjort men det finns en stor mängd utarbetat gratismateriel att ta del av på nätet. Norden i skolan (nordeniskolen.org) kan användas av alla nordiska länder och innehåller dessutom materiel i natur- och samhällsorienterande ämnen. Via portalen kan man också knyta kontakter och få tips om hur man kan få pengar för att besöka vänklasserna. Nordens dagar (nordensdage.nu) är ett digitalt lektionsprogram som handlar om Norden och grannspråken. Här kan åttondeklassare via chatt och videokonferens kommunicera med andra nordiska ungdomar tre dagar under hösten. Vidare finns det på Nordspråks hemsida ”100 nord”, hundra inspelningar av nordbor i åldrarna 1-100 och fantastiska berättelser som kan användas på många sätt i undervisningen.

Mycket när det gäller all inlärning handlar om attityd. Så även här. Om vi bara vill få en förbättrad relation till våra närmaste grannar i öst och väst, vill kunna arbeta fritt i grannländerna och vill lära oss mer om vår långa, gemensamma och likartade historia, kultur och politik går det och ganska snabbt dessutom. Om man förstår att orsamål är likt isländska för att orten har varit mycket isolerad kanske nyfikenheten lockar en dalkulla som jag själv att titta lite närmare på likheterna.

Min tid i Nordspråk som Svensklärarföreningens representant har verkligen berikat mitt liv. Jag har lärt känna många nya människor och flera har blivit riktigt goda vänner. Dessa nordiska kamrater har jag utnyttjat när jag har besökt de olika länderna. För tre år sedan åkte jag, en kollega i biologi och en klass till spännande Färöarna och i maj går resan till mytomspunna Island. Nordspråk har funnits i drygt 40 år och arrangerar fortfarande kurser för modersmålslärare. I år är sommarkursen förlagd till Gotland och rubriken är ”Tala ditt eget språk och förstå de andras”. Tala med din rektor om vikten av ämnesfortbildning i allmänhet (som idag nästan är obefintlig för lärare i Sverige) och de nordiska språken i synnerhet. Välkommen till den nordiska gemenskapen du också!

Kristina Magnér

Kristina Magnér är gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska på Malung-Sälens gymnasieskola. Hon är också ledamot i Svensklärarföreningens styrelse och föreningens representant i Nordspråk.

Relaterat

Elevernas språkbruk och digitala verktyg kan användas för att öka elevernas förförståelse, delaktighet och motivation. Fredrik Sandström tipsar om program för att planera, producera, presentera och kommunicera.

...är kanske de som är skrivna av Almapristagare? Ja, i alla fall har de inspirerat oss på Hjulsta grundskola i Stockholm till mycket gott litteraturarbete de senaste åren.

I dagens splittrade mediesamhälle är det viktigare än någonsin att träna förmågan till koncentration och inlevelse. Ett sätt att dra in eleverna i en berättelse är att använda intrigen som utgångspunkt för litteraturdidaktiken.

Kommentera