mötesplatserwebbAnn Boglind, Per Holmberg och Anna Nordenstam (red)
Mötesplatser: Texter för svenskämnet
Studentlitteratur 2014

”Vad skulle hända om vi fick diskutera riktiga frågor i skolan?” Frågar Hannes i Kamalas bok (1986) av Inger Edelfeldt. Hannes listar en rad frågor där den sista i raden lyder ”Om världen går under i morgon, vad skulle du göra idag?” Och konstaterar att ingen skulle stanna kvar i skolan, inte ens lärarna.

Utdraget är hämtat från kapitlet ”Sverige = Värden” av Anna Nordenstam, docent i litteraturvetenskap, i antologin Mötesplatser – Texter för svenskämnet. I antologin möts de tre forskningsdisciplinerna didaktik, litteraturvetenskap och språkvetenskap, som alla ryms inom skolämnet svenska. Med utgångspunkt i praxisnära forskning formulerar bokens tolv kapitel perspektiv på text och på svenskämnets didaktik.

Efter ett inledande kapitel med historisk tillbakablick på styrdokumentens formuleringar i olika tider, tematiseras innehållet i ”Text och läsning”, ”Text och samtal”, ”Text och genre”, ”Text och bild”, Text och nya medier” och ”Text och världen”.

Detta är ett unikt projekt; en mötesplats i sig. Inom skolämnet svenska samsas dessa tre discipliner inte alltid helt konfliktfritt. Resultatet inspirerar och gör mig benägen att svara Hannes att jag trots allt stannar i skolan även om det skulle vara tal om en ödesdag. Varje kapitel ger perspektiv på potentialen i ett klassrum; i undervisning, i erkännandet av elevens utgångspunkt, både konkret med exempel men också filosofiskt och kunskapsteoretiskt. Jag rekommenderar lärare och skolledare att ta sig tid att reflektera över sin praktik och då gärna med något av föreliggande kapitel som mötesplats.

Varje kapitel i boken ger möjliga svar på frågan ”Vad skulle hända om vi fick diskutera riktiga frågor i skolan?”. Texter; skönlitteratur, faktatexter, bilder, filmer, serier, reklam, sociala medier, både utgör och generar frågor. Varje utsaga och verk är inlägg i det samtal mänskligheten för. Om värdegrundsarbetet separeras ut från vardagen i klassrummet (vilket händer) försummas elevens rätt att delta i detta samtal.

I kapitlet ”Att ha och inte ha” synar Christian Mehrstam, lektor i litteraturvetenskap, kompetensbegreppet på ett sätt som sätter fingret på för lärarskråets ibland riskabla förgivettaganden kring frågan vad kunskap är och vad undervisning ska syfta till. Han avslutar kapitlet: ”Som lärare, student eller elev bör man då inte fråga sig vilka kunskapspaket som förvärvats vid slutet av en utbildning, utan huruvida man kan känna igen varandra som kvalificerade deltagare i de praktiker – yrkesmässiga och andra – som utbildning är knuten till.”

Skolan blir inte av sig själv den kulturella mötesplats som läroplanen uppmanar till. Det krävs en hel del av lärare och elever tillsammans för att skapa förutsättningar för perspektiv att mötas och brytas mot varandra, där barn och ungdomar kan delta, skriver Lotta Bergman, lektor i svenska med didaktiskt inriktning, i kapitlet ”Textval i en global värld”. Svaren på de didaktiska frågorna, vad? hur? varför? och för vem/vilka? är under ständig förhandling.

Maria Danielsson

Maria Danielsson är svensklärare på Huddingegymnasiet och universitetsadjunkt vid Södertörns Högskola.

Relaterat