Litteraturen_på_undantagwebbTorsten Pettersson, Skans Kersti Nilsson, Maria Wennerström Wohrne, Olle Nordberg
Litteraturen på undantag? Ungas fiktionsläsning i dagens Sverige
Makadam Förlag 2015

Hur står det till med ungdomars läsning idag? Har ökat intresse för internet påverkat ungas förmåga och lust att läsa litteratur? Forskare söker svar på varför skolan allt oftare visar sämre läsresultat och i skolan diskuteras läsförståelse och ungdomars läsvanor. Men mer kunskap behövs.

I Litteraturen på undantag? undersöker fyra forskare fiktionsläsningens betydelse för unga läsare. Lärare för olika slags gymnasieklasser har låtit sina elever besvara frågor, i enkäter och intervjuer. 500 ungdomar i åldern 16-25 år har fått visa sin läsförståelse och redogöra för lässtrategier och inställning till läsning. I boken analyserar forskarna även hur ungdomars förmåga att förstå sig själva och sin omvärld kan påverka deras skönlitterära förståelse.

Fem väl utvalda noveller har använts i projektet: Utflykt och Kaninernas himmel (Inger Edelfeldt), Grannar (Raymond Carver), Konsten att mörda (Cora Sandel), Skor av Etgar Keret samt ett textutdrag ur Min kamp av Karl Ove Knausgård.

Genom dessa noveller tydliggörs på olika vis ungas förmåga att ta till sig fiktionsläsning. Mycket beror på ungdomars läsvana, men enkäterna visar även att textmedvetenhet har stor betydelse. Särskilt betydelsefull är förmågan att tolka metaforer och förstå symbolik i en text. För många ungdomar blir annars läsning av fiktionstexter obegriplig och attityden till läsning påverkas negativt.

I svensk skola tränas textmedvetenhet i mindre utsträckning än till exempel i den franska skolan. Forskarna lät svenska och franska ungdomar från olika yrkes- och högskoleförberedande gymnasieskolor i Sverige läsa och besvara frågor om samma text. Novellen Utflykt kräver till exempel liksom många texter en förmåga att kunna läsa mellan raderna och fylla i tomrum. Till skillnad från de franska enkätsvaren, visar här de svenska ungdomarnas svar på en oförmåga att analysera och ge utvecklade kommentarer. För att nå så kallad ”literary transfer” krävs enligt forskarna både förmågan att analysera en text och beskriva sina tankar med egna ord. I annat fall sker ingen förändring eller djupförståelse.

Många ungdomar läser mest för att få en stunds avkoppling och läsning blir en flykt från en stressad tillvaro. Idag läses också fler texter på nätet, där läsningen ofta blir ytlig. Forskarna menar att djupläsningen då inte utvecklas tillräckligt, denna ”förmåga att försjunka i och absorberas av en text”.

I Litteraturen på undantag? beskrivs många olika teorier om läsning och det är inte helt enkelt att greppa allt på en gång. De fyra forskarna undersöker olika läsaspekter med liknande resultat, varpå vissa saker upprepas. Boken visar dels hur komplext detta ämne är, men ger även intressanta nycklar till hur en medveten läsundervisning kan öka elevers läsförmåga. Särskilt intressant enligt min mening är vikten av att tolka metaforer och förstå symbolik samt att öka elevers textmedvetenhet. Litteraturen på undantag? är en bitvis svårgenomtränglig, men även tankeväckande bok, för den som vill förstå mer om ungdomars läsning. Man får också lust att använda sig av dessa novelltexter i sin egen undervisning.

 Maria Bergh

Maria Bergh är svensklärare på Böskolan i Göteborg.

Relaterat

Konstnären och författaren Pija Lindenbaums nya bilderbok handlar om ett vackert gult tyg med röda...