morni_webbBöcker för “Young Adults” äger fett som vi säger i det här landet. För tonåringarnas favoritböcker tjuvlånas av mammor, pappor, fastrar och farbröder som också har upptäckt internationella toppnamn som John Green, Bali Ray, Siri Petersen, Rick Riordan, Maria Turtschanioff…

Och när det gäller svenska realistiska ungdomsromaner kan 2016 års utgivning tävla med storhetstiden på “ungdomsrevoltens tid” för sådär ett halvt sekel sedan. Då hade de mest älskade författarna namn som Sven Wernström, Gunnel Beckman, Kerstin Thorvall och Max Lundgren.

År 2016 heter de Per Nilsson, Anna Ahlund, Petra Backström. Elin Cullhed, Christina Lindström, Sara Ohlsson, Johanna Thydell, Elisabeth Östnäs, Ann-Helen Laestadius. Med mera. Både 1966 och 2016 skriver dessa svenska författare normbrytande, normskapande, kittlande, upprörande, berörande.

Här kommer förslag på bladvändare!
Nästan ingen kan skriva om tonåringens kärlek så skört som Per Nilsson. I Som hund, som katt (R&S) berättar han om hur ont det kan göra att älska. I den här boken handlar det om att älska sin bonussyster – eftersom hon, vid syskonens första möte, besvarar jagberättarens känsla med något som närmast liknar hat.

Också Du, bara (R&S) av debutanten Anna Ahlund handlar om syskon. Om två syskon som förälskar sig i samme mörkögde Frank. Det blir trubbel. Och babbel. Och hångel. Denna bok har redan hittat många förtjusta läsare!

Petra Backströms huvudperson Maj i den drastiska M – varken mer eller mindre (R&S) har rätt nyss tagit studenten och snurrar förvirrat runt i tillvaron – ungefär som den jämnåriga Eva gör i Tove Folkessons känsliga roman Sund (Weyler).

Petra Backström och Tove Folkesson är stilistiska tiopoängare och det är i sanning också både Elin Cullhed, som har skrivit den fräckt feministiska höjdaren Gudarna (Natur&Kultur), och Christina Lindström som nu har slagit läsvärlden med häpnad med flera böcker – allra bäst är dock årets bok: Jack (B.Wahlströms).

Jack är berättelsen om den coole, grymme, populäre killen som tror att han i nutid kan lyckas sudda ut sitt mörka förflutna – ett förflutet där han var en simpel mobbare. Vilken fantastisk ungdomsroman, vilket dynamiskt levande språk, vilken häftig andhämtning, vilka personporträtt, vilken originalitet!
Christina Lindström är en författare i svensk mästarklass – alltså i Peter Pohls, Per Nilssons och Jenny Jägerfelds klass.

Ingen normal står i regnet och sjunger (Gilla) är ännu en psykologisk och humoristisk fullträff av den begåvade författaren Sara Ohlsson. Boken handlar om tonårskärlek men ändå mer om tonårsvänskap. För här diskuteras den svåra frågan: Håller vänskapen mellan de två bästisarna Charlie och Ella när Charlie blir dödligt kär i den smarta Niki som går i Ellas klass?

Johanna Thydell – som är mest känd för Augustprisvinnaren I taket lyser stjärnorna – har nu skrivit ännu en ungdomsroman som är originell, fräck, lätt, djup, ömsint, förtvivlat sorglig och lika förtvivlat rolig. Johanna Thydell är en författare som är oändligt rädd om orden. Hon använder språket vitalt. Tänk bara på hennes djärva sätt att kommatera eller hennes underfundiga noter och parenteser!

I den kluriga titeln M(ornitologen) (Alfabeta) ingår både ordet “mor” och ordet “ornitolog”. För, efter att ha hållit sig borta i femton år, dyker hon plötsligt upp: sjuttonåriga Moas biologiska mor Hedvig. Vad skulle nu det vara bra för? Moa har det ju så bra i livet. Utan sin mamma, men med pappa, bonusmamman, lillebror och bästisen. Hedvig är bara ett suddigt förflutet för Moa. Nästan ett hål.

Ändå ger sig Moa under några dagar iväg till den skog där denna underliga mamma bor sedan en tid i sitt barndomshem som nu är ett ruffigt hus. Moa har rustat sig med kikare och tänker låtsas att hon har ett skoluppdrag som fågelskådare, ornitolog. Samtidigt ska hon äntligen få skälla ut sin mamma. Sedan ska Moa glömma henne, mamma Hedvig. En gång för alla.

Men vad Moa får lära sig under de här dagarna i skogen, det är att människor är svårare att förstå sig på än fåglar. Johanna Thydells nya roman handlar om relationer och om att kunna förlora. Här finns sorgliga stråk. Och här finns styrka.

Minst två historiska romaner bör köpas till alla bibliotek och diskuteras i klassrummen. Elisabeth Östnäs Korpgudinnan (Berghs) är den tredje och sista delen i den spännande vikingasviten “Sagan om Turid” som jag har berättat om tidigare.

Kungadottern Turid Ulvsdotter, hennes make Frode och Turids tidigare slav Unna är åter på flykt. Deras dröm är att få leva i fred i ett samhälle utan krig, våld och dödande. Trots att Turid lever i en annan och våldsam tid och med andra gudar att frukta och vörda och trots att hon är en völva med magiska krafter är hon också en flicka som en ung människa i dag kan känna igen sig i.

Och så en nutidshistorisk bok av stor vikt – för i Kiruna skrivs det verkligen idag historia. Staden Kiruna skälver. Sprängningarna och den kommande flytten av hela staden Kiruna är en gigantisk samhällsförändring och ett psykologiskt drama. Kirunaflickan Maja skälver.

Detta skildras mästerligt av författaren Ann-Helen Laestadius i boken Tio över ett (R&S). Berättaren Maja ställer med ångest sin väckarklocka på ett varje natt. Hon måste ju kunna väcka familjen om hela staden skulle rasa ner i gruvhålet av dessa nattliga sprängningar.

I motiveringen till att 2016 års Augustpris gick till Tio över ett står det bland annat
“Ann-Helén Laestadius ungdomsroman är en berättelse om att gå runt med en konstant rädsla för att tillvaron ska rämna. Det handlar om sorgen inför en bygd i förändring, om samhällsengagemang och kommunalpolitik, men också om nära vänskap och kärlek. Med driv i språket flätar Laestadius samman plats, politik och psykologi.”

Ann-Helen Laestadius, klädd i samedräkt, stegade i höstas upp på podiet i Stockholms konserthus för att ta emot Sveriges finaste litterära pris. Jublet ville aldrig ta slut.

Lena Kjersén Edman

Lena Kjersén Edman är bibliotekarie, lektor i litteraturvetenskap, läsfrämjare och kritiker.

Relaterat