Världens bästa böcker…

…är kanske de som är skrivna av Almapristagare? Ja, i alla fall har de inspirerat oss på Hjulsta grundskola i Stockholm till mycket gott litteraturarbete de senaste åren.

Nu pågår för fjärde vårterminen i rad ett stort tema på vår skola. Vi arbetar från förskoleklass till årskurs 9 på olika sätt med litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Vi läser, samtalar om och inspireras av de olika pristagarnas verk, av Astrid Lindgren själv och av hennes böcker.

Astrid Lindgrens egna böcker är en litteraturskatt som vi vill att alla våra elever ska känna till. På vår skola har vi elever med bakgrund i många olika länder, och lågstadieläraren Ulla Sporrner säger att Astrid Lindgrens böcker ger insikt i svenska traditioner och en bild av Sverige förr i tiden. När Ulla läser Astrid Lindgrens bilderböcker med sina lågstadieelever projicerar hon upp bilderna så att de kan fungera som ett stöd för förståelsen. Ofta läser de böckerna många gånger och eleverna får nya tankar och frågor vid varje omläsning.

– Böckerna ställer frågor om barns situation och utsatthet, om deras levnadsförhållanden, om barns drömmar och önskningar, och det blir många viktiga diskussioner. Elevernas engagemang ger mig energi; deras reflektioner utvecklar mina tankar om hur man kan gå vidare och arbeta mer med böckerna, säger Ulla.

Astrid Lindgrens böcker används också ofta av de lärare som arbetar med nyanlända elever. Bilder, filmatiseringar och översättningar till andra språk kompletterar läsningen av de svenska texterna. Denna termin är det Emil i Lönneberga som roar de yngre eleverna medan en högstadiegrupp läser Bröderna Lejonhjärta och relaterar den till sitt arbete med religionsämnet och de monoteistiska religionerna.

Under de här tre åren som vi arbetat med Almapriset har jag många gånger hört lärare säga ”Vad bra det blev!” och jag tror att det har en del med själva litteraturen att göra.

Litteraturens kraft

Vi vuxna har många gånger blivit överraskade av den här litteraturens kraft. När vi läst en bok av en Almapristagare så har gensvaret hos eleverna ofta blivit mycket starkare än vi förväntat oss.

I regeringens förordning om Almapriset står att priset får delas ut till författare och illustratörer vars verk är av ”allra högsta konstnärliga värde och präglas av den djupt humanistiska anda som Astrid Lindgren förknippas med”. Det är klart att det där med ”högsta konstnärliga värde” inte kan vara något helt objektivt, men det märks att det är något speciellt med de här böckerna. Vi älskar dem, vi blir provocerade av dem och vi tycker framför allt att det är intressant att samtala om dem. När vi tänker och pratar om olika möjliga tolkningar blir vi klokare tillsammans. Den processen är lustfylld. Det är härligt att få känna hur viktiga våra tankar är och hur smarta vi faktiskt är när vi anstränger oss.

Shaun Tans bilderbok Det röda trädet är en av våra favoriter. Bilderna är vackra och hemska och inte ett dugg självklara. Texten är kortfattad och gåtfull. Den har gett väldigt fina samtal bland högstadieelever. Svenskläraren Cecilia Pertlwieser upplevde att elever som brukar vara ganska tystlåtna visade ett stort engagemang i tolkningen av bilderna. Eftersom det inte finns några rätta svar blir vi vuxna ofta ganska jämlika eleverna i det här tolkningsarbetet. Vi lär oss något nytt av eleverna varje gång vi diskuterar en bok.

”När min lärare läste den fick jag tårar i ögonen!” säger en elev i andra klass om Andrejs längtan av Barbro Lindgren och Eva Eriksson.

Svåra och mörka ämnen

Många av Barbro Lindgrens böcker återkommer vi till gång efter gång. Böckerna om grisen Benny älskar både yngre eleverna och vuxna. Liksom flera av de andra Almapristagarna skriver hon också om ganska hemska saker. Depressioner, ensamhet, död, hemlöshet… Pristagarna väjer inte för mörka ämnen och tränger ofta djupt in i sådant som vi kanske annars tycker är svårt att ta upp med eleverna. Ibland berör de i stället de stora frågorna på ett befriande respektlöst sätt. Men eftersom det sker i Astrid Lindgrens anda så är det alltid med någon sorts respekt för människor i olika livssituationer och med ett hopp om att svårigheter går att övervinna.

Isols lilla bilderbok En anka är bra att ha inspirerade en av våra lågstadieklasser till många omläsningar och till eget skapande. Boken berättar en liten enkel historia från två håll. Bilderna är exakt lika men texten ger två olika perspektiv på vad som händer. När man läser från ena hållet är det en pojke som berättar hur han leker med en gummianka. Från andra hållet är det ankan som berättar. Att samma händelser kan uppfattas på olika sätt beroende på vem man är, blir en viktig lärdom. Samma bok har även använts av gymnasieläraren Katarina Lycken Rüter när hon introducerat begreppet berättarperspektiv för betydligt äldre elever.

Katarina Lycken Rüter deltog också med en gymnasieklass under vårt första år med ALMA, bland annat genom att låta sina elever analysera olika verk av Almapristagare och presentera analyserna i filmer riktade till olika målgrupper. De förhållandevis snabblästa verken som Almapristagarna skriver ger en reell möjlighet att få överblick över ett författarskap. Samtidigt är litteraturen komplex och ger exempel på många berättartekniska och stilistiska drag.

Vi har på Hjulsta grundskola haft förmånen att ta emot Almapristagarna de två senaste åren. Det har blivit riktigt fina möten. Vi på skolan har känt oss oerhört stolta och jag tror att Almapristagarna har blivit berörda av våra elever och deras engagemang.

Läs gärna mer om vårt arbete på www.världensalma.se

Cilla Dalén

Cilla Dalén är bibliotekarie på
Hjulsta grundskola

Relaterat

Elevernas språkbruk och digitala verktyg kan användas för att öka elevernas förförståelse, delaktighet och motivation. Fredrik Sandström tipsar om program för att planera, producera, presentera och kommunicera.