Dokumentation och bedömning

Betygssättning är svårt. Svensklärarens temanummer om dokumentation och bedömning hamnar mitt i debattens svallvågor som går höga i dagarna. På det stora havet finns de små barnen (och de lite större ungdomarna med sin ofta ack så bräckliga självkänsla), som vi alla månar om. Hur ska vi få dem att må bra OCH samtidigt prestera i skolan? Hur ska vi kunna ge rättvisa betyg? Hur mäter man social kompetens, den kvalitet som kanske allra mest efterfrågas i arbetslivet? Nog har vi samfällt grubblat på detta, och många lärare mår dåligt i betygstider. Ta del av betygsforskaren Bengt Selgheds svidande vidräkning med det svenska betygssystemet som han menar är felkonstruerat på sidan 19. Han skriver bland annat: ”Bedömning och betygsättning är, oavsett betygssystem, en komplicerad uppgift. Lärare som inte lyckas med uppgiften att bedöma och betygsätta eleverna på likvärdiga och rättvisa grunder riskerar att förlora i trovärdighet som professionella pedagogiska ledare, även om det inte är deras fel. Om uppdraget är orimligt och lärare inte inser detta blir eleven utlämnad till lärares godtycke.”

Maj Götefelt i Svensklärarföreningens styrelse pläderar för de individuella utvecklingsplanerna i sin artikel: ”Plötsligt har jag ett större behov av att samarbeta med övriga ämneslärare i svenska men också med de lärare som mina elever har i övriga ämnen. Vi behöver använda likvärdiga begrepp och fokusera på kunskapsutveckling och inte så mycket på elevens social beteende”, skriver hon.

Och rättningen hur gör vi med den? Är den en slags bedömning, eller kan man särskilja dessa två fenomen? Snart nybakade läraren Erika Malmkvist hävdar detta med emfas och bidrar i detta nummer med resultaten av alldeles färsk undersökning! Och vad markerar den erfarne läraren i sina elevers uppsatser månne? Hur ser han på feltyper över tid? Läs Erik Lidbaums avslöjanden.

Innehåll