Så kan du granska bilder med dina elever

(källa Kolla källan)

När vi talar om källkritik i skolan brukar det ofta handla om texter och muntligt förmedlade budskap som ska sättas under lupp, till exempel historiska källor av olika slag, nyheter eller debattartiklar från dagstidningar, texter publicerade på Internet eller muntliga framföranden av ett visst budskap. I den här artikeln får du några tips om hur du kan arbeta med källkritisk granskning av bilder tillsammans med dina elever.
Bildens styrka och kraft

Människan har sedan urminnes tider tagit tillvara bildens förmåga att förmedla budskap. Genom historien har illustrationer använts för att förstärka olika sorters budskap, alltifrån grottmålningar, hällristningar och målningar på kyrkornas innerväggar, till dagens bilder tagna med digitalkamera eller framställda i datorn.

Bilder kan både konkretisera och ge en upplevelsedimension åt ett visst kunskapsinnehåll, vilket både kan stödja inlärning och öka förståelsen för en text. Som någon sa: Även om en bild inte säger mer än tusen ord, så förmedlar bilden andra kunskaper än vad tusen ord skulle kunna göra. Detta är något som ofta används i skolans undervisning när lärare visar bilder som illustrerar undervisningsinnehållet, eller genom bildmaterialet som eleverna möter i sina läroböcker.

Många människor uppfattar bilder – i synnerhet fotografier i dagstidningar eller i läroböcker – som objektiva återgivningar av verkligheten. Det är därför lätt hänt att vi förhåller oss betydligt mindre kritiska till bilder än till texter. Vi vet ju att en text är skapad av en person med ett visst syfte, medan vi ofta uppfattar bilden som en mer ”direkt” registrering av en viss händelse.

Men det är lätt att bli vilseledd av bilder, och därför är det viktigt att vi gör våra elever medvetna om att även bilder behöver granskas och värderas utifrån flera olika aspekter. Även bilder behöver bli källkritiskt granskade:
Är bilden äkta?

Det första steget i en källkritisk granskning brukar vara att avgöra om källan är äkta eller inte, och detta gäller i högsta grad även bilder. Manipulering av bilder har förekommit så länge det har funnits kameror och med dagens digitala teknik kan det i stort sett vara omöjligt att med blotta ögat avgöra om en bild är äkta eller manipulerad. Visserligen efterbehandlas alla bilder mer eller mindre innan de går i tryck eller publiceras på internet, och det kan därför vara svårt att veta var gränsen går – när övergår gängse bildbehandling och retuschering till att bli förfalskning?

De flesta av våra elever är medvetna om att bilder i reklamsammanhang ofta är manipulerade och rentav förfalskade – det hör till reklamens bildspråk. Men det är inte självklart att eleverna är lika uppmärksamma på manipulerade bilder i andra sammanhang. Vi behöver träna dem att vara observanta när det gäller de bilder eleverna möter dagligen, inte minst i tidningar, läroböcker och på nätet.
Är bilden retuscherad, förbättrad eller förfalskad?

Det finns många exempel där bilder har manipulerats för ett visst syfte. Ett klassiskt sådant är den berömda bilden när Lenin håller ett tal på Teatertorget i Moskva 1920. På den ursprungliga bilden kan man se två av Lenins närmaste medhjälpare, Trotskij och Kamenev, stå på trappan nedanför talarstolen. När bilden senare publicerades under Stalins ledarskap var dessa två personer utrensade och passade inte längre in i den rådande historieskrivningen. I konsekvensens namn var de båda bortretuscherade från fotot.

När en svensk dagstidning på 1980-talet visade en bild på Olof Palmes nya regering efter några ministerbyten så återanvändes ett tidigare foto, men tidningen hade retuscherat bort de ministrar som inte längre ingick i regeringen. Ur en synvinkel var innehållet i bilden ”sant”; ändå kan man se bilden som en förfalskning.

Det finns förstås många andra exempel på manipulerade eller förfalskade bilder som du kan visa för eleverna och resonera kring. Du kan också ta upp den relativt nya företeelsen med retuscherade elevfoton i skolkataloger. Handlar detta bara om en positiv och välkommen försköning eller ska man se det som en förfalskning av verkligheten?
Hur kan bilden tolkas?

Det räcker dock inte att vi avgör om bilden är äkta eller inte. Alla bilder tolkas av betraktaren, och vi behöver behålla en kritisk uppmärksamhet även när det gäller tolkningen. Det är nämligen långtifrån säkert att betraktaren tolkar bilden på det sätt som avsändaren hade tänkt sig. Sanningen finns i betraktarens ögon brukar man säga.

Ett tydligt exempel är en omtalad bild med USA:s förre president i fokus. I februari 2002 lät den tyska tidskriften Der Spiegel omslaget prydas av en illustration med titeln ”Die Bush Krieger”. George W Bush var avbildad som en stridslysten Rambo med vapen i högsta hugg, vicepresident Dick Cheney som Terminator och försvarsminister Donald Rumsfeld som Conan Förgöraren med bloddrypande svärd. Budskapet var tydligt – tidningen tog kraftigt avstånd från Bushs våldsamma utrikespolitik. Reaktionen från de amerikanska makthavarna blev dock något oväntad: presidenten var smickrad, och den amerikanske ambassadören beställde 33 uppförstorade kopior av omslaget från Der Spiegel att sändas till Vita Huset.

Bilden går lätt att hitta på internet och den passar utmärkt att använda som utgångspunkt i diskussionen med dina elever. Du kan förslagsvis låta eleverna betrakta bilden och fundera över hur det är möjligt att tolka den på så olika sätt.
Kan vi luras av bildvinkel och beskärning?

Förutom ren förfalskning eller bildmanipulation finns det många andra sätt att vilseleda oss betraktare och få oss att tolka en bild i en viss riktning. Det sammanhang bilden sätts in i har en stor betydelse, likaså rubriken. Men även bildens komposition och bildvinkel kan vilseleda betraktaren. Filmpedagogen Mikael Kowalski har lyft fram hur kamerans placering kan påverka vår tolkning. En bild eller film tagen mitt i en demonstrerande folksamling kan skapa en vi-känsla, medan en bild tagen från sidan leder tanken till en betraktare som iakttar händelsen utifrån. Om bilden istället tas från andra sidan ett kravallstaket kan det skapa en ”vi och dom”-känsla som andas konfrontation.

Även beskärningen av en bild kan vilseleda oss. Man kan till exempel beskära en bild så att den verkar skildra ett förtroligt möte mellan två personer, när det kanske i själva verket var många människor närvarande när fotot togs.
Stämmer bildtexten med bilden?

I tidningar och böcker (och ibland också på nätet) brukar det alltid finnas en bildtext, vars uppgift är att berätta om bilden och hjälpa läsaren att tolka den såsom avsändaren har tänkt. Vi är inte alltid medvetna om vilken stark påverkan just bildtexten har, utan ser den ofta som en ren faktatext som inte behöver ifrågasättas. Bildtexten styr dock tolkningen mer än vi tror.

Ett effektivt sätt att göra eleverna medvetna om bildtextens betydelse är att låta dem skriva egna bildtexter. Jag brukar dela in mina elever i grupper och ger varje grupp en bild att jobba med, hämtad från en lärobok eller dagstidning. Gruppens uppgift blir att formulera två separata bildtexter som leder betraktaren till helt olika tolkningar av bilden. Eleverna är kreativa och får samtidigt en djupare insikt i ordens makt.

En grupp jobbade med den prisbelönta nyhetsbilden där en gammal tant svingar sin handväska mot ett gäng demonstrerande nynazister i Skåne. Gruppen formulerade följande bildtexter: ”Tuff tant vågar stå upp mot antidemokratiska nynazister” och ”Hatisk kvinna angriper svenska medborgares lagskyddade rättighet att uttrycka sina åsikter”.
Vilka bilder fick komma med?

Bilder har en stark potential att förstärka eller motverka stereotyper och fördomar om andra människor och kulturer. För några år sedan undersökte professor Kjell Härenstam hur islam och hinduismen framställs i olika läroböcker, inte minst utifrån bildmaterialet. Hinduismen är en mycket mångfacetterad religion med omkring en miljard utövare. I flera läroböcker illustreras hinduismavsnitten dock enbart med bilder av traditionellt klädda människor som utför religiösa riter. Genom detta snäva urval får eleverna en mycket ensidig bild av en annars mycket variationsrik religion. Risken med ett så snävt bildmaterial är också att hela religionen kopplas till något udda och exotiskt som troligen inte skulle kunna tillföra det svenska samhället något av värde, påpekar Kjell Härenstam.

Du kan med fördel granska skolans egna läroböcker tillsammans med dina elever utifrån urvalsaspekten. Låt elever jobba i grupper och granska läroboksbilderna i olika skolämnen. Hur ser urvalet ut? Speglar bilderna mångsidigheten i det aktuella ämnesområdet? Är någon grupp marginaliserad eller osynlig i bildmaterialet? Förstärker bildurvalet fördomar och stereotyper? Hur skulle lärobokens bildmaterial kunna kompletteras för att göra beskrivningen mer allsidig? Naturligtvis kan du göra samma övningar med bilder som illustrerar de faktatexter som ni hittar på internet.