Mia Öström
Slutstation
Lilla Piratförlaget 2020
Ulf Stark
Systern från havet
Bonnier Carlsen 2015
Ulf Stark
En liten bok om kärlek
Lilla Piratförlaget 2015
Om ingen annan historisk händelse – tror jag – finns det så många berättelser. Flera av dessa är skrivna för barn och ungdomar och då handlar de om barn och ungdomar. Böcker som är skrivna av ungdomar är Anne Franks dagbok och Ulrike och kriget av Vibeke Olsson. Båda är litterära mästerverk.
Bland nyare böcker finns pärlor som Annika Thors serie En ö i havet där vi får följa två judiska syskon från Österrike som hamnar som fosterbarn på svenska västkusten. Eller Camilla Lagerqvists serie Svarta rosorna där tyngdpunkten ligger på livet i gränslandet mellan Sverige och Norge. Eller Christina Wahldéns Tulpanpojken om fosterbarn från Nederländerna.
Det har nu gått 75 år sedan andra världskriget äntligen slutade. Så långt bak i tiden ligger också den där sommaren då ett nytt barn kom till vår familj – en finsk pojke med vitt hår och ängsliga blåa ögon. Ja, jag minns honom ännu. Johannes hette han och han lärde mig, som var jämnårig, att säga ”pikku matti” = ”liten pojke”. Men annars var ”vår” finske fosterpojke mest tyst, ledsen och hungrig.
72 000 finska barn skeppades under och efter andra världskriget från Finland till Sverige. Som Johannes i vår familj. Som Sirkka i bilderboken Författaren Ulf Stark, mästaren i att skriva om det sorgliga så att läsaren ler med tårar i ögonen, lever inte längre. Men sent i sitt liv gav han oss två berättelser från krigets 1940-tal. Två bilderböcker som passar som samtalsböcker med små barn, men ändå bättre med de tonåringar som har haft andra världskriget som läxa i skolan. Kanske kan elever i åttonde klass högläsa de här Ulf Stark-böckerna för skolkamrater på lågstadiet?
Båda böckerna är tidsbundna – båda är tidlösa; för rädda ensamma barn kom till Sverige år 1945 och de kommer år 2020. I bilderboken Systern från havet har Ulf Stark samarbetat med konstnären Stina Wirsén. Hennes stämningsfullt vemodiga akvareller flödar av känslor och färger – grått, rött, blått. Grått är krigets färg. Det röda är finska Sirkkas rosett, det blåa är svenska Margaretas rosett.
1940-talets svenska Margareta hoppas och tror att det är en hund hon ska få som överraskning när hon en kväll råkar höra att pappa och mamma talar om att hon som är ensambarn behöver någon att ta hand om, någon att vara med. Men överraskningen är inte ett keldjur – överraskningen är Sirkka. Sirkka är en flicka, lika liten som hon själv, som hade en tyghund under armen när hon kom från öster med båt till Sverige tillsammans med en massa andra allvarsögda finska barn.
Mötet blir inte lätt! När Margaretas mamma ger flickorna, som inte förstår varandras språk, varsin bulle – då kastar Margareta sin bulle i marken och Sirkka släpper sin i rännstenen. Ingen av flickorna vill vara med den andra. Men Sirkkas tyghund heter Toivo – ett finskt ord som betyder ”hopp”. Och på Stina Wirséns sista akvarell i Systern från havet står två töser, som snart ska skiljas åt, hand i hand – en tös med ett blått hårband, en tös med ett rött hårband. Kriget är slut. Det är fred.
Boken Systern från havet är tillägnad alla barn, då och nu, som tvingas lämna sina familjer.
Handlingen i Ulf Starks humoristiska kapitelbok En liten bok om kärlek utspelas också den i slutet av andra världskriget. Den inleds på ett sätt som är så typiskt lakoniskt och osentimentalt ’ulfstarkskt’: ”Mamma och pappa döpte mig till Fred, men det hjälpte inte. Det blev krig i alla fall.”
Konstnären Ida Björs finkänsliga och humoristiska akvareller ackompanjerar stämningsskapande historien om det förälskade mattesnillet Freds förälskelse i den burrhåriga klasskompisen och armbrytaren Elsa – hon som pratar så trevligt i näsan. Boken handlar också om Freds ilska på Hitleridioten och om hans väldiga längtan efter pappan som är ute i kriget och bevakar en gräns. Det är en liten bok om kärlek. Det är en längtansberättelse. När berättelsen slutar, då är det år 1945. Kriget är slut.
Kan en författare år 2020 verkligen skriva en ungdomsbok som har andra världskrigets järnvägstransport av tyska soldater genom Sverige som viktig ingrediens i intrigen? Det har ju berättats förr. Svaret är JA! För så BRA är den – språkkonstnären Mia Öströms nya gripande och spännande bok Slutstation. Det är en perfekt högläsningsbok.
Den handlar om Iris som tvingas tillbringa sommarlovet i ett fallfärdigt gammalt stationshus i Bergvik. I samma stationshus bodde år 1943 flickan Maria. Då dånade kriget i Europa och tyska soldater färdades på den svenska järnvägen. Men detta vet Iris ingenting om – förrän hon hittar en hälsning från en annan tid utanför dörren. Mia Öströms fascinerande berättelse växlar mellan andra världskrigets tid och nutid. Det finns (liksom i verkligheten) spår av magi i Slutstation, men mest är den en spännande berättelse om ensamhet, underliga släktförhållanden, en kofot, dressincykling på räls, vindsrum, krig, vänskap och kärlek.
Lena Kjersén Edman
Föregående artikel
Äntligen en avhandling om poesiundervisningNästa artikel
Möjligheter och risker med lyssna
