Åsa Larsson och Ingela Korsell
Nidstången
Bonnier Carlsen 2014
Åsa Larsson och Ingela Korsell
Grimmen
Bonnier Carlsen 2014
Nidstång… Grimm… Underliga ord som påminner om hemskheter från gammal nordisk asatro och från den isländska sagan. Ja, hur var den nu igen – den grymma berättelsen i Egil Skallagrimssons saga om den där ruskiga nidstången? På en hasselstång, en nidstång med inristade tecken, spetsade den hämndlystne Egil ett hästhuvud med uppspärrat gap. Som en förbannelse riktade sedan Egil detta makabra huvud mot dem som han ville skulle drabbas av olycka. Dem som han ville skulle tvingas i landsflykt, plågas, dö.
PAX Nidstången är titeln på den första delen i ett urbant fantasyepos i tio delar. En nidstång spelar en stor roll i intrigen i denna thrillerspännande och lättlästa bok för mellanstadiebarn och äldre. Platsen där allt det magiska och skräckinjagande i sviten utspelas är pittoreska Mariefred – denna stad vid Mälaren som hittills har varit känd för Gripsholms slott, sitt orangeri, sina lummiga trädgårdar och sina små trähus. Det finns en stadskarta på de första sidorna i varje bok och jag, som ofta har turistat i Mariefred, känner igen mig. Nästan. För inte visste jag att det under en kulle, där det medeltida klostret Pax Mariae en gång låg, finns ett magiskt bibliotek.
De två vilsna mellanstadiebröderna Alrik och Viggo från Stockholm har en mamma som dricker. Därför har de placerats som fosterbarn hos det hyggliga paret Anders och Laylah. Det är Alrik och Viggo som är De Utvalda i denna fantasy – de är korpbröderna. Viggo är en orädd tioåring. Den två år äldre Alrik är mer som en av bröderna Lejonhjärta. Alrik vågar – fast han är rädd.
Viggo har en pryllängtan som får honom att göra dumma saker som att knycka. Alrik har en hundlängtan. Båda pojkarna har en mammalängtan.
I skolan och på fritiden finns den jämnårige Simon och hans killgäng som gör livet svårt för Alrik och Viggo. Och i den på ytan idylliska småstaden finns det också någon som vill ha bort pojkarna från Mariefred. Till varje pris.
Korpbrödernas uppgift – deras quest – är att efterträda det gamla syskonparet Magnar och Estrid som fram tills nu har varit bibliotekets väktare. Från detta magiska bibliotek har den fruktade nidstången försvunnit. Nidstångens raseri gör att Mariefred och världsfreden är i fara.
Korpar, det är ju guden Odens hjälpare. Estrid har i sin orakelkortlek sett två korpar och då förstått att korpen är de bägge utvalda unga korpkrigarnas tecken. Att det är Alrik och Viggo – som båda har halsband med korpvingar – som ska hjälpa henne och Magnar att försvara biblioteket och bevara freden.
När man, som jag, inte har tillgång till ett magiskt bibliotek, då får man googla på ord och begrepp. Så det gör jag. Jag googlar på ordet “imp” och får veta att imp är en mytologisk småväxt demon. Impar eller imper framträder ofta som giriga, ondsinta och väldigt själviska odjur. Dessa varelser hör dock inte till den nordiska mytologin (där kallas en motsvarighet till impen för puke), utan till den engelska. Det kan förklarar varför Estrid och Mangars husdjur – de elaka och rätt korkade (och roliga) imperna ylar “Bloood”!
Bok nummer två i PAX-serien heter Grimmen. Den boken handlar om metamorfoser, förvandlingar, hamnskiftare. och om skräck. PAX-böckerna är, liksom de isländska sagorna, ruskiga.
Grim, det är den stora svarta hund som djävulen, enligt folkmytologin, kan förvandla sig till. För att kunna oskadliggöra besten grimmen måste korpbröderna Alrik och Viggo fånga odjuret med ett rep i gleipnersnaran. Men detta silkestunna Gleipnerrep kan bara tillverkas med trolldom.
Detta vet den som minns den gamla sagan om Ragnarök och detta har Alrik och Viggo lärt sig från en skrift i det magiska biblioteket: Gleipnerrepet ska tvinnas av ljudet från kattens tramp, björnens senor, en kvinnas skägg, bergets rot, fiskens andedräkt och fågelns spott.
Det är ett begränsat persongalleri i PAX-sviten som – liksom de korta kapitlen, alla cliffhangers och framför allt mängden av suggestiva berättande illustrationer – gör den skrämselhickande läsningen till ett härligt bladvändaräventyr.
I Grimmen får Alrik, Viggo och läsaren dock bekanta sig med två nya och synnerligen originella typer. Den ene är den skrämmande och mycket smarte Hey-Henry som visar sig vara bror till Mangar och Estrid. Och så dyker nu i handlingen, i text och i bild, också den svårbegriplige häxmästaren Damir upp. Är Damir ond eller god? Är han magiker? Eller en varulv?
Sexton länder har redan köpt rättigheterna till PAX-sviten. Fortsättningsböckerna har alla namn efter ett fornnordiskt magiskt väsen. De heter Mylingen, Bjäran, Näcken, Pestan, Gasten, Vitormen, Maran och Draugen.
De bägge författarna plus konstnären är ett fantastiskt drivet team. Både deckardrottningen Åsa Larsson och läsforskaren Ingela Korsell bor i Mariefred. Åsa Larsson vet hur man skräms och Ingela Korsell är väl inläst på literacy och barns språkutveckling.
Illustratören Henrik Jonsson – en välkänd Batman-tecknare – är ett konstnärsfynd med smarta vinjetter till alla kapitel och råskitigt raffinerade illustrationer.
Om jag under de närmaste året fick vara svensklärare i sexan eller på högstadiet skulle jag 1) återuppliva mina kunskaper om asagudar och sagor 2) högläsa första PAX-boken för eleverna för att tillsammans med dem hamna i spännande samtal om nidstänger, imper, mobbning och mammalängtan 3) se till att det finns tillräckligt många exemplar av Grimmen för elevernas eget bokslukande.
Kanske blir PAX-sviten ett lika väl verkande stimulanspiller för ungdomars läslust som Harry Potter-sviten var åren runt sekelskiftet. Det skulle inte förvåna.
Men det fins ett problem. För först våren 2015 kommer nästa bok. Så här kusligt avslutas nämligen Grimmen då Alrik, Viggo, Magnar och Estrid äntligen har kommit fram till de gamla syskonens hus:
“Vad är det? flåsar Magnar av ansträngning.
Estrid gör tecken åt dem att vara tysta. Hon står blick stilla och lyssnar intensivt mot dörren. De andra står bakom henne och väntar spänt. Så vänder
hon sig långsamt mot dem och viskar:
– Det är någon där inne.”
Lena Kjersén Edman
Lena Kjersén Edman är bibliotekarie, lektor i litteraturvetenskap, läsfrämjare och kritiker.
Föregående artikel
Gymnasielever anpassar skrivprocess efter ämneNästa artikel
Elevtexter från mer än 30-års skolbesök
