Filippas debatt och råd i ny bok

Läraren Filippa Mannerheim, ett känt namn i skoldebatten, har kommit ut med boken Konsten att undervisa. Med den vill hon väcka debatt och förmedla sitt sätt att utöva yrket, läroplaner till trots. 

Vad är bokens huvudbudskap?
 – Att vi måste återta det skrivna ordet – det måste bli skolans första språk igen. Vi måste också jobba mer med läsning och ha läroboken som undervisningens nav. I boken har jag försökt visa metoder för allt detta.

Är detta inte självklart idag?
– Den reaktionen har jag fått, att jag skriver en bok om helt vanlig undervisning. Men studier visar att vi inte alls undervisar på det här sättet idag. Hälften av dagens 15-åringar läser inte mer än en sida text per dag, och då är alla ämnen inräknade. Det tycker jag är alarmerande. Hade vi undervisat så som jag beskriver i boken, hade vi sett ett annat resultat.

Vad anser du är det största problemet i skolan idag?
– Jag upplever att det är ett stort fokus på det jag kallar produktpedagogik, att eleverna ska producera och arbeta själva och vi sedan bedöma. Jag menar att undervisningsbaserad läsning och ämneskunskaper måste komma först. Men läroplanen uppmuntrar något annat idag, nämligen målstryd undervisning och bedömningsmatriser.

Använder du själv inga matriser?
– Nej. Jag jobbar som mina egna lärare gjorde i skolan med ämnesundervisning via föreläsningar, textbearbetning, övningar och inläsning av lärobokstext följt av prov. Jag upplever att jag ändå håller mig till läroplanen men att jag måste ta omvägar och förklara för elever och föräldrar att vi tar inlärningen först och börjar med texten. 

Hur stor del av lärarkåren tror du delar din bild?
– Jag tror att många lärare vill jobba så här. Många svensklärare drömmer om att fylla lektionerna med viktigt svenskämnesinnehåll. 

Du skriver om ett arbetssätt som du själv upplevde i skolan. Varför var det bättre?
– Jag jobbade själv länge efter vad jag trodde var rätt, det som jag lärde mig på lärarutbildningen 2007. Vi skulle vara coachande och utvecklande, driva olika projekt med eleverna. Men någonstans efter ett antal år började jag ifrågasätta min egen praktik när jag såg att eleverna tappade kunskap och genom det även språket. Jag fick ställa frågan: hur jobbade mina egna lärare? Det är det jag sedan har försökt gå tillbaka till. 

Vilka vill du nå med boken?
 – Det är ju en sorts debattbok. Jag uppfattar att vi måste förklara för beslutsfattare varför vi behöver ta omvägen via det skrivna ordet i skolan.  Den kan vara intressant för föräldrar också som brottas med elevers eget arbete och läxor som är stora och komplexa. Drömmen är förstås att många lärarstudenter och kollegor läser.

Vad är din förhoppning med boken och debatten?
– Jag skulle önska en större och öppnare debatt om våra läroplaner, som jag tycker är destruktiva och leder fel. Vi skulle behöva riva upp dem och börja om. Jag skulle även önska någon reaktion från politiker och en bredare diskussion om kunskapssynen.

Enikö Arnell-Szurkos

Filippa Mannerheim är gymnasielärare i svenska och historia i Stockholm. Utdrag ur nya boken Konsten att undervisa har redan publicerats i form av debattartiklar i Expressen, DN kultur och Svenska Dagbladet.

Relaterat