Forskning pågår nära praktiken

Det bedrivs mycket spännande forskning på våra universitet och högskolor, men det är inte helt enkelt att ha en överblick. Forskningen ryms nämligen inom många olika discipliner som är relevanta för skolämnet svenska: litteraturvetenskap, svenska/nordiska språk, pedagogiskt arbete, svenska med didaktisk inriktning, ämnesdidaktik med inriktning svenska och svenskämnets didaktik etcetera. 

DET VIKTIGASTE ÄR förstås inte beteckningen på vare sig forskarutbildningsämnet eller på den institution där forskningen bedrivs utan att ledsagas av en genuin nyfikenhet och ett behov av fördjupad kunskap som både kan rubba ens uppfattningar och ge nya insikter. Det är åtminstone vad som är avgörande för mig i min egen forskning där jag just nu arbetar med olika texttyper som lättläst och svårläst skönlitteratur för unga, bilderböcker och feministiska tecknade serier. 

Ett sätt att hålla sig ajour med vad som är på gång inom den svenskdidaktiska forskningen är att ta del artiklar som finns i nätverket Svenska med didaktisk inriktning (SMDI)s forskningsrapporter.  Samtliga 11 volymer är tillgängliga på nätverkets hemsida. Det är en fin resurs som ger inblick i aktuell forskning om både litteratur- och språkdidaktik.  

Den senaste konferensvolymen har exempelvis det högaktuella temat ”Bildning, utbildning, fortbildning”, där Gunilla Molloy reser frågan om vilket svenskämne vi är på väg mot genom en historisk exposé. Att anlägga historiska perspektiv är en viktig del av forskningen som kan hjälpa oss att förstå varför svenskämnet förändrats och vilka styrmekanismer och ideologier som råder.

FÖR NÅGRA ÅR sedan ställde jag och Per Holmberg en nyfiken fråga om vilken forskning som bedrevs i Sverige i forskningsområdet Svenska med didaktisk inriktning. Vi avslutade artikeln med att konstatera att det saknades studier om grammatikdidaktik, epokdidaktik samt större kvantitativa studier och intersektionella perspektiv. Sedan dess (2016) har flera av dessa områden kommit att ta fart. 

Också den praktiknära forskningen har kommit på stark frammarsch genom olika satsningar.  I denna forskning springer frågorna ur skolpraktiken och beforskas av lärare och forskare gemensamt. Här finns möjligheter för lärare att själva initiera ett projekt och bjuda in oss forskare. 

Anna Nordestam
Professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet
Ledamot i Svensklärarföreningens styrelse

Relaterat

Läraren Filippa Mannerheim, ett känt namn i skoldebatten, har kommit ut med boken Konsten att undervisa. Med den vill hon väcka debatt och förmedla sitt sätt att utöva yrket, läroplaner till trots.