Tiden är mogen för språk i alla ämnen

Illustration: Helena Bergendahl

I talade och skrivna texter skapas och gestaltas idéer, tankar och kunnande. Genom att uttrycka sig utvecklar och fördjupar elever sina tankegångar och sin förståelse av hur tankarna logiskt hänger samman. De kan också utveckla kunskaper genom att läsa texter och lyssna till andra och i egen textproduktion komma i dialog med andra i tal och skrift. Med ett sådant synsätt kan man alltså urskilja två olika syften med att använda texter och arbeta medvetet med språk i alla ämnen, nämligen som ett medel dels för tankeutveckling inom ämnet och dels för kommunikation med andra om ämnet. Lärande kan sägas pågå när elever är i dialog med sig själva och med andra.

Alla elever kan delta i dialoger om de får använda språk de redan har i sin repertoar, nämligen sina vardagsspråk och modersmål. I lärprocesserna är tänkande, språk och identiteter tätt sammanflätade. Eleverna får i skolan utmaningar som kräver språk som är ämnesspecifikt, och för att även göra dessa till sina språk måste de ges rika möjligheter att använda de olika ämnesspråken. I skolans läroplaner och kursplaner är det tydligt att lärare i all undervisning behöver arbeta både med ämnets innehåll och med dess språk. Det innebär att alla lärare medvetet och explicit behöver undervisa om ämnesspråk, det vill säga om ord och begrepp, fraser och uttryck samt om ämnets texter i sin helhet. Inte i första hand för att eleverna ska fördjupa sitt kunnande om språk, utan för att språk medierar kunnandet i ämnet. Följaktligen måste varje lärare i alla sina ämnen utveckla strategier för att få eleverna att skriva, tala, läsa, lyssna och samtala så att de kan skapa mening och vara i dialog med andra genom ämnestexter.

Idéerna om språkets betydelse för lärandet är inte nya. I mitten av 1980-talet kunde man läsa om skrivprocessen i Svenskläraren. Jag minns att en artikel gjorde mycket starkt intryck på mig som nyutbildad svensklärare. Pusselbitarna föll på plats. Från att ha varit koncentrerad på textprodukterna började jag och många kolleger att organisera undervisningen med inriktning på processerna. Så småningom började lärare i lärarrummen också tala om att ”skriva för att lära”. Lärare i andra ämnen kunde visa intresse – och visst, alla kunde hålla med om att språk och lärande hänger samman, men det fick väl ändå vara svensklärarnas ansvar att undervisa om texter och språkligheter, tyckte en del. Andra började tala om alla lärare som svensklärare, och tog på sig ansvaret att rätta stavfel och meningsbyggnadsfel i elevtexter i olika skolämnen. Med tiden har vi börjat förstå att vi måste inrikta undervisningen både på textprodukterna och på processerna och sammanhangen som texterna ingår i. Varje ämne har sitt specifika språk och sina specifika texter. Alla lärare ska inte vara svensklärare. Men alla ska vara kompetenta att undervisa i sina ämnens språk och texter, eftersom språket medierar ämnets innehåll och elevernas lärande.

I mediedebatten aktualiseras ofta läsförståelse genom resultaten i internationella läsundersökningar, och många lärare har under senare år utvecklat undervisning om och i lässtrategier. Läsning och lyssnande handlar om att förstå och tolka den andre, medan skrivande och talande rör eget meningsskapande och lärande. Kunskapsutveckling främjas av ett ständigt samspel med andra genom språk och texter, det vill säga lärande pågår när eleverna talar, skriver, lyssnar, läser och samtalar. Många skolor och lärare visar nu stort intresse för frågor och strategier som rör ämnesspråk och ämnestexter. I det nyss påbörjade Läslyftet erbjuds lärare, enligt regeringsbeslutet, fortbildning i läs- och skrivutveckling, vilket innebär en inriktning på både reception och produktion av text. Ska vi hoppas på att tiden nu är mogen för språk i alla ämnen, så att alla lärare framöver på ett medvetet och kvalificerat sätt antagit utmaningen att inkludera alla sina elevers olika språk och sina ämnens specifika språk i all undervisning?

Ewa Bergh Nestlog

Ewa Bergh Nestlog är universitetetslektor och fil dr i svenska språket med didaktisk inriktning vid Linneuniversitetet i Växjö, och ledamot av Svensklärarföreningens styrelse.

Tiden är mogen för språk i alla ämnen

Föregående artikel

Nästa artikel

Tags

Relaterat