Nya sätt att se svenskämnet

Två forskare med olika bakgrunder, men med samma intresse: Vad händer med svenskämnet i klassrummen? Nu ska Marie Thavenius (bild ovan) och Camilla Thurén borra sig djupare ner i frågan.

Marie Thavenius och Camilla Thurén, båda lektorer i svenska med didaktisk inriktning respektive svenska vid Malmö universitet, är intresserade av hur svenskämnet gestaltar sig och förändras. Genom att prata med studenter som varit på VFU och själva besöka klassrum, har de noterat en ständig utveckling av svenskämnet. Något som forskning behöver följa och undersöka – och kanske också sätta nya ord och begrepp på.
– Vi kan behöva komplettera de paradigm som funnits i forskningen och skapa nya verktyg för att beskriva vad som händer. Jag tror man behöver fler sådana när ämnet förändras.

Camilla Thurén.

Från två olika håll
De större förändringar som Marie Thavenius och Camilla Thurén hänvisar till är förstås följderna av digitalisering, globalisering och förändringar av läroplan och styrdokument. De har startat med ett pilotprojekt och också lagt upp en plan för hur undersökningen ska gå till fortsatt.
– Till en början kommer vi analysera kursplanen 7–9, och intervjua både lärare och elever. Sedan kommer vi också göra klassrumsobservationer om hur svenskämnet gestaltar sig i praktiken. Vi vill undersöka svenskämnet på flera arenor, säger Marie Thavenius.

Forskarna närmar sig ämnet från sina egna håll, Marie Thavenius från litteraturhållet och Camilla Thurén från det språkliga, grammatiska perspektivet. 
– Det är intressant att se att förändringarna inte enbart sker på språkområdet eller i litteraturen, utan att de hänger ihop.
Det unika i forskningsprojektet är just att inte dela upp svenskämnet i delar utan försöka greppa helheten, förklarar de.

Vad har er pilotstudie visat hittills?
– Vi har sett att läroplan och kursplan föreskriver ett innehåll, men att den gestaltas olika sätt av olika lärare, säger Camilla Thurén.
Hon tillägger:
– Men den visar samtidigt en väldigt strukturerad svenskundervisning, även om den kan se olika ut. Varje lektion har ett tydligt fokus, en tydlig form, och eleverna vet vad de ska förhålla sig till. 

Mångtydigt ämne
Ett mönster som forskarna har lagt märke till är att de texter som skrivs i svenskämnet ofta  är rätt uppstyrda sådana enligt ett begränsat antal skolgenrer, som argumenterande text, krönika, pm osv. 
– Det är typiskt sådant som påverkas av de nationella proven och de tydliga mallarna.
Diskussioner om texten, varför den skrivs och vad den ska åstadkomma, är mer sällsynta.
– Redan en så här liten undersökning visar på innehållsliga konflikter och ett svenskämne som är mera mångtydigt än vad nuvarande begrepp, till exempel paradigmbegreppet, kan beskriva.

Målet med studien är att helt enkelt bättre kunna förstå och beskriva den egna verksamheten och verkligheten, även på ett vetenskapligt plan.
– Vi vill vara praktiknära. Vi är själva lärare och vill se hur det fungerar för lärare, säger Marie Thavenius.

Enikö Arnell-Szurkos

Relaterat