I nära samarbete med en grupp mellanstadielärare utforskade Maria Söderling hur elever lär sig när de fotograferar, redigerar och samtalar om fotografier. Kameraarbetet visade sig fördjupa elevernas ordförståelse och inspirera till berättande. I våras disputerade hon vid Malmö universitet med avhandlingen Elever erfar och representerar världen visuellt. Med kameran som verktyg fördjupas elevers lärande.
Vår samtid är fylld av bilder. Utvecklingen mot en alltmer bildbaserad kommunikation förstärktes när digitaliseringen förenklade såväl produktionen som spridningen av bilder och filmer. För lärare har digitaliseringen inneburit att det idag är enkelt att låta elever skapa musik, fotografera, göra ljudinspelningar och redigera det de skapar. Genom avhandlingsarbetet bidrar jag med förståelse för hur dessa möjligheter kan förvaltas i undervisning.
Syftet med avhandlingsarbetet var att utforska potentialer för lärande genom fotografi i undervisning. Tillsammans med en grupp mellanstadielärare och deras elever använde jag, under två års tid, kameran som verktyg i ämnena engelska, svenska, svenska som andraspråk, matematik, samhällskunskap och religion. Lärarna inledde arbetet med att komma överens med sina elever om ett kameraetiskt förhållningssätt. Det innebar till exempel att eleverna alltid skulle fråga om lov innan de fotograferade andra. Därefter lät lärarna eleverna göra övningar som skulle få dem att upptäcka betydelsen av val av avstånd och perspektiv.
I svenskämnena fortsatte sedan lärarna att pröva arbetssättet genom att be eleverna fotografera ord – och inte enbart substantiv, utan även verb och mer abstrakta begrepp som glädje, rädsla, och makt. Utöver det fick eleverna fotografera och redigera bilder för att få inspiration till novellskrivande och arbeta med visuell argumentation. Lärarna deltog med stort intresse och menade att arbetet med kameran ökade elevernas deltagande och engagemang i undervisningen. Något som lärarna upplevde som en utmaning var hur de skulle bedöma elevernas bildbaserade arbete. Här delar jag med sig av insikter och exempel från lärarnas arbete och intressanta resultat från avhandlingen.
En hög grad av agens och upplevd frihet
När eleverna arbetade med att gestalta begrepp som exempelvis rädsla och frihet visade de stor självständighet och frihet i valet av resurser och uttryckssätt. Eleverna fotograferade det de hade runt sig, men valde också att placera föremål på ett visst sätt, eller iscensätta situationer där de själva deltog. På så vis använde de även kroppsspråk och olika kroppsliga erfarenheter. Utöver det visar elevernas fotografier att det är möjligt att använda en mängd olika resurser för att gestalta även abstrakta begrepp som förståelse, åsikter med mera genom fotografi. Fotografiet nedan är hämtat från ett arbete med känslorna rädsla och frihet.
Fotografiet visar begreppet utsatthet som en aspekt av rädsla. Eleven som tog fotografiet använde sig av en ihopkrupen kroppsposition, en trång plats och ett sorgset ansiktsuttryck. Utöver det valde fotografen ett avstånd och en position som innebär att personen i bilden är centralt placerad och därmed betydelsefull. Att fotografera personen ovanifrån är ett val av perspektiv som förstärker känslan av utsatthet.
Substantiv blev stillbild – verb blev film
Perspektiv är en resurs som är specifik både för fotografi och film, eftersom den som fotograferar alltid måste välja perspektiv. Fotografi som uttryckssätt uppmanar oss att tänka kring den aspekten av ett begrepps betydelse, precis som skriften uppmanar oss att bestämma i vilken kronologisk ordning något ska hända.
När eleverna till exempel fotograferade ordet tro valde en del att fotografera troende personer ovanifrån, vilket innebär att aspekten underordning lyfts fram, medan fotografier av det gudomliga, som varelser med fyra armar, togs underifrån, vilket förstärker att det är något förhöjt.
Ett annat exempel på betydelsefulla aspekter som arbete med kameran kan ge elever ser vi i svensklärarnas arbete med ordklasserna substantiv och verb. Här upptäckte elever en betydelsefull skillnad i betydelse mellan ordklasserna: För att gestalta konkreta exempel på substantiv fotograferade eleverna stillbilder. Men för att gestalta verb valde några elever att filma, för att gestalta den rörelse och förändring som ligger i verbens natur.
Bilder växte till berättelser
Vid ett tillfälle bad en av lärarna sina elever att fotografera en plats på skolan som hade kunnat användas i en spökhistoria. När eleverna återvände med sina fotografier och berättade om dem för sina klasskompisar upptäckte läraren att eleverna inte enbart kom tillbaka med möjliga miljöer till en spökhistoria, utan med idéer till hela berättelser. Denna erfarenhet fick lärarna att utforska hur fotografi kan användas i skrivprocesser. Till exempel fick eleverna i uppgift att fotografera ”actionscener” för att få inspiration till möjliga problem att utgå från i sitt novellskrivande.
I det arbetet visade eleverna stor kreativitet, både för att använda tillgängliga resurser och för att skapa nya resurser till de bilder de önskade. När en elev inte hittade något att fotografera som såg ut som ett fängelse klippte hen ut ett galler från ett vitt papper. Sedan hämtade hen ett par svarta vantar från sitt skåp, ställde upp iPaden och använde tidsinställningsfunktionen för att fotografera från det avstånd hen önskade.
Även under redigeringsprocessen fick elever idéer till sitt arbete när de provade sig fram och såg olika alternativ framträda. En elev berättade för mig hur hen kom att tänka på svart magi när hen såg resultatet av bildredigeringen av en katts ögon. Hen valde därför att arbeta in svart magi i sin berättelse. Bilden kommer från omslaget till hens engelska bilderbok.
I arbetet med redigering visade det sig också hur många elever kreativt utforskade gränserna mellan fiktion och verklighet. Precis som i bildexemplet med katten redigerade eleverna sina fotografier med stor precision och noggrannhet. Det var viktigt för dem att det exempelvis ser ut som om den vita katten har ett blått och ett brunt öga för att skapa en illusion av att det är så katten verkligen ser ut.
Genom att använda fotografi i svenskundervisningen kan vi alltså utöka elevers möjligheter att synliggöra hur de förstår språket, upptäcka betydelsen av ord och begrepp, utveckla idéer och utforska gränser mellan fiktion och verklighet.
Att lära sig läsa bilder
Nu har jag presenterat resultat som handlar om hur elever lär sig när de fotograferar och redigerar bilder. Avhandlingen presenterar också utmaningar som uppstår när elever samtalar om fotografier.
Analyserna visar att det är särskilt viktigt med undervisning som får elever att stanna kvar och dröja med blicken vid fotografier. Det kan ske med stöd av frågor från läraren och andra elevers tankar. På så sätt kan elever upptäcka flera lager av betydelse i fotografier och att det är möjligt att se fotografier från olika perspektiv. Trots att unga idag lever i en bildtät samtid innebär det inte att de på egen hand utvecklar den förmåga som krävs för att de ska förstå bilder på ett nyanserat sätt, eller förhålla sig till dem utifrån exempelvis ett kritiskt perspektiv.
Många aktörer i samtalet kring undervisning och skola förenklar läraruppdragets komplexitet genom att ställa olika arbetssätt mot varandra. Det förhållningssättet gynnar inte lärare. Lärare behöver i stället tillgång till forskning och beprövade erfarenheter när de utformar sin undervisning. Dessutom behöver lärare få möjlighet att, tillsammans med kollegor, undersöka vilken betydelse olika val får för deras elevers möjligheter att lära. När det gäller att använda kameran som verktyg kan min avhandlings resultat användas för att nyansera det samtal som förs idag kring analoga respektive digitala verktyg. Förhållningssätt som ”Från skärm till pärm” bör ersättas med ett förhållningssätt som erkänner läraruppdragets komplexitet och möjliggör ett nyfiket utforskande kring vad lärare och elever behöver tillgång till för att elever ska både vilja och kunna vara i dialog med världen (jmf Biesta, 2021). Jag menar också att det är av största vikt att fler ämnen än bildämnet har ansvar för att elever ska utveckla sin förmåga att skapa och se bilder.
Av:
Maria Söderling,
lektor i Burlövs kommun, disputerade i våras vid Malmö universitet med avhandlingen Elever erfar och representerar världen visuellt. I höst håller hon workshops i arbetssättet för pedagoger.
Tips för att undervisa med hjälp av fotografi
Börja med att slå fast ett gemensamt etiskt förhållningssätt genom att exempelvis komma överens om vilka frågor eleverna ska ställa när de vill fotografera varandra, dela och redigera fotografier.
Ge dina elever uppgifter som utforskar betydelse av avstånd och perspektiv (Utgå exempelvis från Kamerans ABC från Forum för visuell praktik).
Prova därefter att ställa frågor och be eleverna svara genom fotografi. Se till att avsätta extra tid för reflektion, och prova gärna gemensamt med en kollega för att tillsammans upptäcka möjligheter och utmaningar.
På webbplatsen Med kameran som verktyg från Burlövs kommun kan du få mer stöd och inspiration.