Skolverkets läslistor: Skepsis har blivit nyfikenhet

När regeringsuppdraget presenterades var lärarkåren skeptisk. Skulle staten bestämma över lärares litteraturval i klassrummet? Nu är läslistorna Skolverkets mest nedladdade material.

– Jag ser dem som en inspirationsbank, säger Martina Elfström, svensklärare på högstadiet på Centralskolan i Malung.

Martina Elfström, svensklärare Centralskolan i Malung.

Martina Elfström har jobbat som svensklärare i 19 år och var skeptisk när nyheten om Skolverkets läslistor kom. Skulle det här bli som en kulturkanon?

Tammi Gustafsson Nadel är undervisningsråd och ansvarar för upp­draget om läslistor på Skolverket. Hon bekräftar den bild Martina Elfström har: hon var inte ensam om att vara misstänksam, men hon är inte heller ensam om att ha ändrat inställning. 

– Vi märkte att lärare var misstänksamma och rädda för att bli styrda. Men nu verkar de flesta mer nyfikna, säger hon.

Listorna med litteraturtips för respektive stadium och olika genrer är det material som är mest nedladdat från Skolverkets sajt. Nu ska verket ha ett tvådagars litteratur­internat som fortbildning för mellan- och högstadielärare.

– Det är viktigt att vi når ut med att listorna inte är normerande utan är frivillig inspiration, och att vi pratar om hur vi uppmuntrar barn att läsa.

Listorna ha satts samman av sex litteraturvetare och didaktiskt kunniga, bland annat forskare och lärarutbildare, samt tre personer från Skolverket och en från Kulturrådet. Runt 2 000 titlar kom in bara i enkäten från lärare och förskolelärare förra våren. De har läst enormt mycket, säger Tammi Gustafsson Nadel:

Tammi Gustafsson Nadel, undervisningsråd med ansvar för upp­draget om läslistor på Skolverket.

– Det var väl det vi i gruppen gjorde förra sommaren, otroligt roligt och lärorikt.

Kriterierna för att hamna på listan har bland annat varit att de ska ge starka läsupp­levelser, bidra till bra samtal, fungera i undervisning, erbjuda en bredd genre-, ämnes- och identifikationsmässigt.

– Alla elever ska någon gång under sin skolgång läsa en bok de känner igen sig i, säger Tammi Gustafsson Nadel.

Hon är nöjd med arbetet så här långt, men listorna ska uppdateras redan i år med dramatik och även därefter förvaltas av Skolverket. 

– Det handlar om att lägga till, inte plocka bort. Vi vill gärna prata mer med lärare om hur listorna bör utvecklas.

Skolverket har en dialog med lärarfacket och med Expertrådet för läsning men planerar också att ha det med lärargrupper inom ­anpassad skolgång och vuxenutbildning.

Martina Elfström gillar särskilt special­listorna för poesi och noveller.

– Jag gjorde ett novellprojekt och då tittade jag på listorna. Det var några jag blev lite nyfiken på, men tyvärr föll det på att jag inte hann leta rätt på dem, säger hon.

På Centralskolan i Malung har de tagit hem listorna och börjat diskutera hur de kan använda dem. De planerar att köpa in ett antal titlar till skolbiblioteket för att ”känna på dem”. En utmaning kan vara just tillgången på böcker – skolan har inte råd med hur många klassuppsättningar som helst.

– Jag kommer fortfarande att jobba med mina favoritböcker, men detta är ett tillskott. Man behöver också utgå från vad som passar den aktuella klassen, och vad som händer i omvärlden. Men man letar också hela tiden efter ny inspiration, säger hon.