top of page

Dansa språket – och få djupare språkupplevelse

ulrika01

Genom att dansa en dikt kan elever uppleva litteraturen ända in i kroppen. Forskaren Sofia Jusslin berättar om vad dans kan tillföra svenskundervisning. Och bjuder på lektionsupplägg för den som vill pröva.


Att dansa i svenskundervisningen – vad är det, hur kan det genomföras och varför skulle vi göra det?

Frågorna är varken överraskande eller oväntade. Svaren är däremot flera och mångsidiga. Dans är fortfarande en relativt obekant konstform i kombination med svenskämnet och kan vid första anblicken framstå som ovanligt. Dans kan dock ge unika möjligheter för arbete med kreativa och utforskande processer i svenskundervisningen.

I min forskning har jag närmat mig dans med en genuin undran om vad som händer om vi kombinerar dansande, läsande, skrivande och språkande. Jag har samarbetat med lärare och konstnärer på olika utbildningsnivåer i Finland för att utforska hur undervisningen kan genomföras och vilka potentiella bidrag det kan medföra.

 

Dans och konstintegrering

 

För att besvara frågorna börjar vi med vår förståelse av dans. Med dans i svenskundervisningen syftar jag inte på specifika dansstilar och att lära sig danssteg, koreografier och teknik. I stället handlar det om konstnärliga uttryck och rörelser som kommuniceras och formas genom och i kroppen, och i förhållande till den sociala och materiella miljön. Dansen utgår från din egen kropp och förmåga.

Att integrera dans i svenskundervisningen kan alltså ses som konstintegrering. Det är en form av ämnesövergripande undervisning där en eller flera konstformer integreras med ett annat skolämne. I bästa fall är konstformen och det andra ämnet integrerade på en jämlik nivå, och konstformen används inte endast som ett instrumentellt verktyg för lärande i det andra ämnet. I praktiken kan det exempelvis innebära att elever dansar tolkningar av en dikt eller skapar dans samtidigt som de utforskar och laborerar med språkstrukturer.

 

Dans, poesi och spoken word-koreografier

 

Jag har särskilt forskat om att integrera dans och poesi. Dessa konstformer har flera likheter, till exempel rytm, bildspråk och stämning, och dansen erbjuder möjligheter att utforska dikters form och innehåll på annorlunda sätt.

Dans kan skapa möjligheter och uppmaningar att närläsa poesi eftersom elever behöver läsa texten på djupet för att kunna uttrycka tolkningar genom dans. Dans kan bidra till djupare förståelse av budskap, stämning och bildspråk, och hjälpa elever koppla an till personliga erfarenheter och känslor i mötet med poesi.

Vi tar ett konkret undervisningsexempel  – spoken word-koreografier – som jag har studerat tillsammans med Lotta Kaarla, Kaisa Korpinen och Niina Lilja (Jusslin et al., 2024). Spoken word-koreografierna ingick i kursen Dansa med språk som dansläraren Lotta höll på svenska vid ett finskspråkigt gymnasium.

Arbetet med spoken word-koreografier pågick i sex lektioner och började med att gymnasieeleverna valde tre meningar från dansdokumentären JUCK som på något sätt fångade dem. De skrev ner meningarna på papperslappar (t ex du är i kontroll) och skapade rörelser till sina egna meningar. Arbetet fortsatte i grupper och gruppmedlemmarna placerade sina meningar i en ordning – och skapade en poetisk text.

Eleverna lärde ut sina rörelser till varandra och skapade koreografier som flätade samman den poetiska texten och rörelserna. Grupperna bandade uppläsningar av sina texter och använde dem som voiceovers när de övade. De valde plats och klädsel och dansade fram koreografierna. Slutresultatet blev korta filmer. I arbetet med spoken word-koreografier kunde eleverna fokusera på budskapen i texterna, arbeta lekfullt, kreativt och utforskande med språket.


Spoken word-koreografier som använts i gymnasiet i Soffia Jusslins forskning.
Spoken word-koreografier som använts i gymnasiet i Soffia Jusslins forskning.

Språkets byggstenar utforskas genom dans

 

Dans kan också skapa lekfulla och aktiverande ingångar till att utforska språkets byggstenar, som fonem, grafem, ord och ordklasser. I den tidiga läs- och skrivundervisningen kan dans användas för att utforska ljud- och bokstavskombinationer.

Till exempel kan eleverna gestalta ljudet /s/ genom att röra sina kroppar som slingrande ormar samtidigt som de ljudar /s/. Därefter kan /s/-ljudet och rörelserna förvandlas till bokstaven O, där kropparna formar sig till en eller flera runda cirklar som ljudar /o/. O:et kan följas av ljudet /l/ där de runda cirklarna börjar dansa som solstrålar. På så sätt har eleverna dansat sig fram till ordet sol. Dansen har vävt samman fonemen /s/, /o/ och /l/ och kan konkretisera fonem och grafem på kroppsliga och kreativa sätt.

Ett annat exempel är att dansa ordklasser. Substantiv, adjektiv och verb kan utforskas genom att eleverna uttrycker ordens betydelser med sina kroppar. Till exempel kan de dansa som stora elefanter som snurrar eller som långa träd som skakar löv. Rent konkret kan elever och lärare skriva ner substantiv, adjektiv och verb på papperslappar som sedan lottas fram för att ge impulser till dansrörelser.

 

Dansens potential i svenskundervisningen

 

Det finns alltså många svar på vad-, hur- och varför-frågorna. Här presenterar jag endast några enstaka exempel.

Ytterligare ett svar på varför-frågan är att forskning visar att dans kan stärka elevernas självförtroende och motivation, öka engagemeng och skapa en känsla av delaktighet och glädje. Dansintegrerad svenskundervisning kan således bidra till att utveckla ämneskunskaper, samtidigt som den har positiva emotionella bieffekter.

Ännu en viktig fråga återstår – vem kan arbeta med dans i svenskundervisningen? Som svar på frågan ger jag två förslag. Mångprofessionellt samarbete mellan svensklärare och danslärare eller -konstnärer kan bidra till att stärka de integrerade ämnesinnehållen i undervisningen och samtidigt utveckla involverade lärare och konstnärer professionellt. Men sådana samarbeten kan vara svåra att genomföra på grund av begränsade resurser.

Därför är mitt andra förslag att svensklärare själva kan integrera dans i undervisningen. Forskning betonar att dansintegrerad undervisning kan genomföras av lärare så länge de har kunskap om och erfarenhet av dansens estetiska aspekter. Om man är intresserad av att prova kan man börja i liten skala, med kortare aktiviteter som inte behöver fylla en hel lektion.

Avslutningsvis vill jag betona att tanken med dans i svenskundervisningen är att dans integreras med det redan existerande ämnesinnehållet i svenska. Det handlar om att göra svenskundervisningen på nya och annorlunda sätt. Dansen har potential att fördjupa, bredda, berika och utmana läsande, skrivande och språkande och ger elever möjligheter att möta och arbeta med språk och litteratur på kreativa, lekfulla och kroppsliga sätt.

 

Sofia Jusslin (PeD)

Docent i ämnesdidaktik med inriktning mot litteracitet, universitetslektor i svenska och litteratur med didaktisk inriktning, Åbo Akademi, samt gästforskare vid Konstuniversitetets forskningsinstitut i Helsingfors.


Referenser

Jusslin, S. (2020). Dancing/reading/writing: Performative potentials of intra-active teaching pedagogies expanding literacy education [Doktorsavhandling, Åbo Akademi].

Jusslin, S., & Forsberg, L. (2021). Kroppslig læring i dansende, lesende og skrivende kropper. I T. P. Østern, Ø. Bjerke, A. G. Sørum, & G. Engelsrud (red.), Kroppslig læring – perspektiver og praksiser (s. 181–192). Universitetsforlaget.

Jusslin, S., & Höglund, H. (2021). Arts‐based responses to teaching poetry: A literature review of dance and visual arts in poetry education. Literacy, 55(1), 39–51. https://doi.org/10.1111/lit.12236

Jusslin, S., Kaarla, L., Korpinen, K., & Lilja, N. (2024). Spoken word choreographies in additional language learning practices in upper secondary school: Entanglements between languaging‐and‐dancing. The Modern Language Journal, 108(3), 648–669. https://doi.org/10.1111/modl.12949

Jusslin, S., & Østern, T. P. (2020). Entanglements of teachers, artists, and researchers in pedagogical environments: A new materialist and arts-based approach to an educational design research team. International Journal of Education & the Arts, 21(26), 1–28. https://doi.org/10.26209/IJEA21N26

bottom of page