Falska vänner – orden betyder annat på andra sidan sundet

Svenska och danska ser ofta ut som nära språksläktingar – men bakom de bekanta orden döljer sig ibland riktiga lurendrejare. Mellan gamla goda vänner som hus och hund gömmer sig falska vänner som rolig, frokost och kostyme, som kan få både turister och kollegor att hamna helt fel och kan få oss att både grine och græde.

Alla känner säkert igen vitsen om den svenska turisten i Köpenhamn som i taxin ber om att bli kört till ett roligt ställe och till sin förvåning hamnar vid en kyrkogård, eftersom rolig på danska betyder ’lugn’. Om turisten skulle lyckats bättre med sin destination skulle den ha bett om att få komma till ett sjovt ställe med gang i den. 

Om man undersöker ordförrådet i en skönlitterär dansk text i ett svenskt perspektiv ser man att cirka 60 procent av orden är nästan de samma i båda språken. Stavningen kan variera lite grann, men betydelsen är den samma. Det kan vara ord som hoved och fødder. 

Vi kan kalla orden för ”goda vänner”, för man förstår dem i regel med hjälp av kontexten. Ungefär 30 procent av orden är helt identiska, med samma stavning och samma betydelse. Det är ofta pronomen som den, du och prepositioner som med, under. Det kan också vara substantiv som hus, hund. De orden är som gamla vänner, som man alltid förstår. De resterande 10 procenten av orden skiljer sig oftast helt från svenskan. Det är ord som hinanden ’varandra’, vindue ’fönster’, fortov ’trottoar’ och slik ’godis’. De orden kan bli nya vänner. 

Men en grupp av dessa ord är faktiskt dåliga vänner för de är direkt falska. De ser nämligen ut som om de tillhör de första kategorierna ord av gamla goda vänner, eftersom de liknar svenska ord fullkomligt. Men likheten är förrädisk för betydelsen kan vara helt annorlunda.

I måltidssammanhang måste man först se till att ha ätit upp den svenska frukosten innan man tar itu med den danska frokost, som ju är lunch. Och då gäller det att se upp. Frikadelle betyder ’köttbulle’, medan en kødbolle är en frikadell. Och purløg är inte purjolök som man skulle tro, för det heter porre medan purløg är den något smalare grönsaken gräslök! Bløde løg är ingen fara, för lökarna är inte blöta, utan mjuka. Men man blir förvånad om man tror att danskvand är en särskild sorts dansk dryck, för det är helt enkelt kolsyrat vatten. 

Danskar kan också bli förvånade. En dansk familj i Sverige föll för erbjudandet Korv med bröd 10 kr och blev snopna när de insåg att det var pølse med brød och inte en hel korg med bröd de fick för tio kronor. Korv ser ju nästan ut danskans kurv som betyder ’korg’. Det var ju ändå tur att de inte bad om pølse och fick pölsa … 

Nyligen hörde jag en berättelse från en svensk som jobbar i Danmark. En dansk kollega hade fått en ny kostym som den svenska kollegan berömde med orden ”fin kostym”. Det var inte så lyckat, för kostume på danska är utklädnad, som till en maskerad.

I skolsammanhang kan det vara bra att veta att dansk semester betyder ’termin’, medan svensk semester heter ferie. Och att termin på danska mest används om en beräknad tid för amortering eller förlossning.

Som det framgår av flera av exemplen ligger de falska vännernas betydelse inte alltid så långt från varandra, och det är ofta så att betydelsen en gång har varit densamma, men sedan har glidit isär. 

Det gäller också äldre tyska lånord, till exempel ganske, som betyder ’helt’ på danska. Inte alls detsamma som den moderna svenska betydelsen ’tämligen’. På danska betyder ganske sikkert alltså att något är ’helt säkert’, och inte ’tämligen säkert’. Ett annat exempel är verbet bruge som betyder ’använda’ i danska, och inte bruka, för här har vi danskar nämligen ett annat tyskt lånord, pleje. Brukar du använda mjölk i kaffet? heter alltså på danska plejer du at bruge mælk i kaffen? 

Den mest falska vännen är kanske ändå vårt gamla nordiska ord dike. I danska betyder dige en uppbyggd vall, och i svenska motsatsen, en grävd ränna. Hur kunde det bli så? Ja, ibland vet man faktiskt inte om man ska grine eller græde, om bara man kommer ihåg att grine betyder ’skratta’ på svenska. Och skratte, det är något en apparat gör, när den knastrar. 

Nu måste vi nog säga hold op! Och det betyder alltså inte att man ska hålla upp någonting, utan helt enkelt sluta.

Lise Horneman Hansen, 

fil dr och lektor i danska, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet