top of page
  • Redaktionen

Ny kurs öppnar dörrar för lärare


Grammatiken finns där dold i alla svenskämnets olika områden – i litteratur, språksociologi, språkhistoria och grannspråksundervisning. Det gäller bara att välja var man som lärare tar in den i undervisningen någonstans, förklarar forskarna och universitetslärarna Anja Malmberg och Maia Andréasson.

– Aldrig en lektion utan att du säger ”adjektiv”, brukar Maia Andréasson lite skämtsamt säga till blivande svensklärare.


Det är inte fruktbart att enbart syssla med grammatik några veckor på ett läsår och sedan stänga dörren om den, påpekar forskarna. I stället bör grammatiken finnas med löpande i undervisningen.

– Grammatiken måste få en funktion i klassrummet. Skolan har en gedigen tradition av att se grammatiken som en isolerad ö, men egentligen är det ett av de viktigaste verktygen vi har, säger Anja Malmberg.


Kompletterar varandra

Anja och Maia intervjuas över Zoom och deras engagemang i ämnet går rakt genom skärmen. Ämnet är uppenbart lustfyllt för dem båda och det är svårt att inte bli smittad. De både kompletterar och utmanar varandra, förklarar de. Anja Malmberg presenterar sig som didaktikern som gillar grammatik och Maia Andréasson som grammatikern som gillar didaktik. Tillsammans håller de kurser för blivande svensklärare i grammatik, men håller också en populär fortbildningskurs för verksamma svensklärare, som bland annat läraren Katarina Lycken Rüter har gått. Deras mål är att grammatiken ska hitta vägar in i svenskämnets olika områden – och att det grammatiska metaspråket ska börja användas som det verktyg som det faktiskt har potential att vara.

– Det finns lärare därute som inte har fått särskilt mycket grammatikdidaktik i sin utbildning. Det finns en stor frustration kring det som vi också märker av, säger Anja Malmberg.


Stort intresse trots tidspress

Kursen för svensklärare ges på kvartsfart (7,5 hp) och sker i huvudsak digitalt med två fysiska träffar. Kursen är populär och söktrycket ökar nu igen efter en viss minskning under pandemin. Suget att vidareutbilda sig är stort bland lärare även om tidspressen ofta är stor.


– Lärare har så få möjligheter och tid att ses och prata didaktik. Vid slutexaminationen, som är en träff på plats, har de med sig sina lektionsupplägg som de delar med sig – och vi ser verkligen hur de öppnar nya dörrar för varandra, säger Maia Andréasson.


– Det senaste decenniet har det kommit mycket ny forskning om grammatikdidaktik, som vänder upp och ner på gamla föreställningar om hur skolan ska undervisa grammatik. Bland annat handlar det om att samtalet om språk har varit frånvarande i grammatikundervisningen, trots att det är det som leder till det verkliga lärandet.


Vilka svensklärare deltar i kursen?

– De flesta som kommer är intresserade och redan lite drivna kring det här med grammatik, men vet kanske inte riktigt hur de ska förmedla det i klassrummet. Men det finns även lärare som inte alls vet hur de ska göra med grammatiken, säger Anja, Malmberg.


Omedvetna om verktyget

Forskarna är övertygade om att alla svensklärare skulle gynnas av att ta till sig grammatiken som det verktyg det faktiskt kan vara. Vägen dit kan vara ganska utmanande, eftersom den nya grammatikdidaktiken skiljer sig från traditionell skolgrammatik.

– Svensklärare kan klaga över att det är svårt att lära eleverna att inte satsrada, till exempel. Då är det jättebra att integrera grammatik i skrivundervisningen, så att eleverna lär sig vad huvudsats är, säger Anja Malmberg.


Efter kursen berättar många studenter om en aha-upplevelser. Grammatiken har hela tiden legat där latent och väntat på att användas.

–Vissa säger att de har varit omedvetna om vilket bra verktyg de redan hade.


Enikö Arnell-Szurkos

Comments


bottom of page