Vissa ämnen lämpar sig extra bra att utforska genom poesi. Hållbarhet är ett, demokrati ett annat. På Söderslättsgymnasiet i Trelleborg har Sustainable Poestry gått från projekt till koncept.
- Ja men den var fan bra, ju, säger Hampus till kompisen, som nickar.
De fotar en dikt i ett skyltfönster med mobilen och skyndar vidare. Det blåser kallt idag, solen strålar men värmer inte. Byggklassen BA21A från Söderslättsgymnasiet i Trelleborg är ute på poseipromenad och killarna har flera stationer kvar.
Arbetet med postapokalytisk fiktion startade i Karin Boyes dikter och romanen Kallocain. Nu ska de skapa egna scener av framtiden med koppling till dystopiska dataspel och genomföra muntliga presentationer inför klassen. Men till det behöver de stilistiska textverktyg. Därför har svenskaläraren Maria Glawe skickat ut dem att leta poetiska stilgrepp i dikter uppsatta i stadens skyltfönster.
Killarna spurtar genom centrum och Maria, lärarstudenten Anna Gomez och jag får småspringa för att hinna med. Oskar och hans grupp använder samma metod som Hampus.
– Vi tar bild på lappen, sedan läser jag den högt och vi pratar när vi går. När vi sitter i klassrummet kan vi tänka en extra gång, berättar han.
Dikterna, som är uppsatta i skyltfönster runt om i stan, är hämtade ur fjolårets poesiantologi. Varje år sammanställs en antologi där en jury väljer bland alla dikter eleverna skrivit under årets Sustainable Poestry-arbete.
Sedan 2019 är alla skolor i kommunen inbjudna att delta i poesiprojektet Sustainable Poetry som pågår året runt, men har sin höjdpunkt i poesifestivalen den 21 mars på World Poetry day.
– Då har vi femåringar och 18-åringar som läser sina dikter på samma scen, berättar Maria Glawe, svensk- och speciallärare, projektledare och eldsjäl.
Vissa ämnen lämpar sig extra bra att utforska genom poesi. Hållbarhet är ett, demokrati ett annat. På Söderslättsgymnasiet i Trelleborg har Sustainable Poestry gått från projekt till koncept.
Hon beskriver konceptet som ”väldigt brett”, samskapande och ämnesöverskridande. Utgångspunkten är FN:s globala mål och att stärka elevernas röst med poesin som uttrycksform.
– Det är det breda bildningsuppdraget vi omfamnar här, demokratiuppdraget. Projektet ger lärare enorma möjligheter att kroka arm med varandra. Kulturskolans elever gjorde dansuppvisningar till exempel.
I år var festivalen på Kulturhuset och programmet bestod av diktläsning på scenen, workshops, smakprovningar, poesivandringar och poesiutställningar runt om i staden. Lokalen var fullsatt. Elever, föräldrar, politiker, företagare och Trelleborgsbor i allmänhet minglade, läste dikter, lyssnade på dikter via QR-koder. Samtidigt visades stor respekt för allas scenmedverkan, buanden och rop lyste med sin frånvaro.
När Tom Marchesi och tre av hans klasskamrater från gymnasiesärskolans nationella program klev upp på scenen för att läsa sina dikter var det knäpptyst. Tills applåderna kom.
Tom Marchesi tyckte det var roligt, han var inte nervös:
– Det var bra. De lyssnade på vad vi hade skrivit i våra dikter, säger han.
Tom tycker det är lätt att skriva dikt. När han skrivit den som han läste upp på festivalen, skrev han två till av bara farten. Nu skriver han även hemma ibland, ”om cyklar och bilar och sånt”.
Att poesifestivalen är en tillgång för svenskämnet och SO är inte så konstigt, men hur långt kan det ämnesöverskridande sträcka sig? Matematik?
– Det vore underbart, säger Maria Glawe, och medger att där är de inte än.
Men nästan. Klassen HA21 på ekonomi- och handelsprogrammet arrangerade årets festival, från aktiviteter och säkerhet till administration och marknadsföring. Jonatan Jönsson i marknadsföringsgruppen gjorde flyers inför festivalen, och fotade, intervjuade och publicerade i sociala medier under själva dagen.
– Jag gick runt i en banan-dräkt som ett samarbete med Fairtrade, ett av företagen som var med, säger han.
Ellie Christiansen var i administrationsgruppen:
– I början visste vi inte riktigt hur vi skulle göra. Sedan var det bara att lösa problemen. Det var roligt hur lärare och elever blev en enda grupp som jobbade tillsammans i stället för att lärarna ger oss uppgifter att lösa.
I utvärderingen var det deras tur att skriva poesi: deras lärare ville ha den i form av en dikt:
– Det var nytt, roligare än vanliga utvärderingar. Men svårt, jag har aldrig skrivit poesi förut, säger Jonatan.
– Man trodde det var en viss typ som gjorde det, men poesifestivalen visade att det även kan vara folk i ens egen ålder, säger Ellie.
I skolbiblioteket, eller mediateket som de heter här, lever Sustainable Poetry året runt. Årets dikter är utställda och äldre festivalaffischer klär väggarna. Ett pappersträd med elevers kommentarer som löv pryder en vägg med gott om plats att växa vidare.
Ursprunget i Sustainable Poetry är de globala målen.
Varför är poesi ett bra verktyg för att jobba med hållbarhetsfrågan?
– Det är en fri form där vi kommer bortom diskussionen om rätt och fel. Många unga skolas snabbt in i att komma fram till rätt svar. Hållbarhet och demokrati är komplexa frågor där det inte finns enkla svar, säger Maria Glawe, och släpper in de frusna byggeleverna i klassrummet igen.
I år har de fokuserat på delmålen om hälsa och välbefinnande. De dikter som byggklassen BA21A skrev utifrån Karin Boyes historia tidigare i år sitter nu på Trelleborgs lasarett i utställningen ”Från depp till pepp”.
– Det har varit roligt, intressant. Poesi var helt nytt för mig. Jag tror dikter kan stötta folk som har det svårt, säger Walter Freiding, vars dikt har blivit uttagen till antologin 2023.
Själv läser han inte poesi direkt.
– Men när det kommer dikter på sociala medier, då kan man relatera till det ibland.
Däremot lyssnar i princip alla ungdomarna på musik. Hur mycket låttexterna betyder varierar, men det är helt klart den vanligaste poesin i deras liv.
Anna Gomez, som läser till ämneslärare på Malmö universitet och praktiserar på Söderslättsgymnasiet, tror att många lärare väljer bort poesi för att de inte tror att det lockar eleverna. Men när de använde Edit Södergrans dikt med treorna på barn- och fritidsprogrammet och kopplade den till Molly Sandéns låt ”Jag e”, blev det en hit:
– Det var verkligen något eleverna uppskattade, säger hon.
– Poesi spänner över mycket i samhället och världen och man kommer så väldigt nära texten. Jag kommer absolut att inkludera poesi i min undervisning.
Runt omkring oss i klassrummet surrar snacket. Nu kommer deras mobilfoton till användning. Metaforer, alliterationer, retoriska frågor, vad hittar de i dikterna? Imorgon ska de själva skapa poetiska stilgrepp i sina postapokalyatiska dystopiska manus. Men innan lektionen är slut ska det också skrivas reflektioner av den här lektionen i loggböckerna. Oskars slutsats känns nästan som en haiku:
– Få ord kan säga mycket.
Ulrika Fjällborg