En text är ett verktyg. Vet man hur den ska användas blir den lättare att skriva.
I alla skolämnen på alla nivåer skrivs texter, men alla lärare är inte skrivlärare.
Projektet Skrivande skola i Finland gjorde dem till det.
Genrepedagogik. Annette Kronholm använder ordet ofta:
– Vad är detta för text? Vilken funktion har den? Vilken kontext verkar den i? Hur ska
vi förstå den? säger hon engagerat.
Detta är frågor som avgör hur texten ska läsas. Och skrivas. Olika genrer har olika
regler. Om man vet vad man ska skriva blir uppgiften så mycket lättare.
Och likadant blir en text lättare att förstå om man känner igen vilken genre det är:
debatt, rapport, novell, reportage.
– Här kommer vi också in på källkritik – och källtillit. Många unga känner ingen
källtillit alls, säger Annette Kronholm.
Internet och sociala medier har förflyttat förutsättningarna för kommunikation och
språk. Att kunna avläsa texters syfte är en färdighet unga måste få, enligt henne.
– Genom hela grundskolan är åsiktsgenrer ganska frånvarande, men i dag på nätet
bombarderas barn med åsiktsbudskap.
Projektet Skrivande skola har sina rötter i hennes forskning och många år som
svensklärare på Topeliusgymnasiet i Nykarleby i västra Finland.
Examensskrivningarna 2009 var en besvikelse för lärarlaget. De visste att eleverna
kunde mycket bättre än de lyckades förmedla.
Annette och hennes kollegor i skolans alla ämnen började styra upp skrivuppgifternas
form och skapade en enkel layoutmodell för hur texter skulle se ut vid inlämning.
Med tydligare ramar skrev alla elever bättre.
– På fem år höjde vi oss till bäst i landet för små gymnasier. Kollegor runt om i landet
började undra: vad gör ni?
Det som hände var att alla lärare blev skrivlärare i sitt ämne. Tillsammans med
kollegiet hade Annette jobbat fram en samsyn kring formen för de texter som skrevs:
så här skriver våra elever en laborationsrapport, ett referat, en analys. Tydligheten
som genreindelningen i skrivuppgifterna skapade gjorde undervisningen lättare för
lärarna. I stället för uppgiften: skriv två sidor om fotosyntesens betydelse, om
effekterna av första världskrigets effekter på Tysklands ekonomi, kunde lärarna säga:
skriv en rapport om…, en analys av… och eleverna hade en mall för vad en rapport
respektive en analys ska innehålla.
– Och när lärarna började prata genrer började eleverna
tänka i genrer.
Läsåret 2020-2021 startade projektet Skrivande skola, med Sydkusten
landskapsförbund som huvudman och Svenska kulturfonden och Svenska folkskolans
vänner som medfinansiärer.
Annette Kronholm anställdes som projektledare och de fick in 20
intresseanmälningar från högstadier.
– Där är lärarna duktiga i sitt ämne, men inte så nära skrivpedagogiken. Ämneslärare
behöver inte kunna alla genrer, men de behöver kunna sin egen; kemilärare jobbar
mycket med laborationsrapporter och historielärare med analyser till exempel.
Ett krav var att samtliga lärare i årskurs 7-9 på skolan deltog i fortbildningen. Åtta
skolor valdes ut till projektet. Tajmingen verkade först katastrofal:
– Samma dag vi fick medlen beviljade blev det undantagstillstånd i Finland.
Coronapandemin gjorde att skolorna stängde och ställde om till distansundervisning.
I stället blev de nya förutsättningarna ett lyckokast.
– Jag tackar min skapare för den våren när lärare tvingades in i Zoom, Meet och allt
det där. Utan distansformen hade jag aldrig klarat detta, säger Annette Kronholm.
Med hjälp av ett ”dreamteam”, ofta modersmålslärare, som var hennes förlängda
arm på varje skola, genomfördes fortbildningen med endast fyra föreläsningar per år,
varav två var på distans, på varje skola. Därtill kom ett ständigt skrivande på nätet.
Distansformen gjorde alla lärare till skrivande personer.
– Vi skrev tillsammans i delade dokument. Jag satt hemma och såg hur texterna
växte fram i våra dokument, berättar Annette Kronholm.
För en del blev det nära nog lite existentiellt att visa sig själv i skrift. Även lärare kan
vara blyga för att visa sina texter:
– Svensklärare är någorlunda vana vid att exponera sitt skrivande, men det är
kanske inte mattelärare.
Metoden har varit den cirkelmodell som beskrivs i det tryckta handledarmaterialet,
Verktygsbacken, framtagen av Annette Kronholm.
– Den har gått som en röd tråd. Lärarna fick i uppgift att genomföra en skrivövning,
relevant för sitt ämne, och ta med exempel från elever. Ju längre tiden gick desto
färre gånger ställdes frågan: vad har detta med mitt ämne att göra?
Textmallarna förädlade Annette i samarbete med ämneslärare som kunde komma
med inspel om vad som var relevant i deras ämne.
Verktygsbacken finns nu som pdf på projektets hemsida och det är fritt fram för de
som vill att ladda ner och använda den.
– Ja, ja, ja! Den får laddas ner och användas även av svenska skolor, bara man
berättar
varifrån den kommer, säger Annette med eftertryck, glad för all nytta materialet
kan göra.
I juni var det avslutningskonferens för det treåriga projektet. Nu i höst går Annette
Kronholm åter in i lärarlaget på Topeliusgymnasiet. Hon gör också en del
föreläsningar om Skrivande skola. Digital teknik möjliggör mycket, menar hon, och
berättar att hon haft flertalet åländska skärgårdsskolor uppkopplade samtidigt.
Verktygsbacken finns också tips på hur man kan bli en skrivande skola.
Projektet belönades i våras med Hugo Bergroth-sällskapets språkpris för att det
”…engagerat 350 ämneslärare och mer än 2 500 elever i årskurserna 7–9 i våra
svenskspråkiga skolor. Skrivande skola har gett lärarna skrivpedagogiska metoder fö
att hjälpa eleverna att producera rätt text vid rätt tillfälle.”.
Varför har Skrivande skola varit bra och viktigt?
– För att det fungerar. Lärarna blir bättre lärare. Vi blev gladare. Eleverna fattar det
här med genrer, hur man skriver en text i olika syften, och de får lättare att förhålla
sig till världen.
Med AI:s inträde i skolan blir levande skrivpedagogik viktigare än någonsin, menar
Annette Kronholm. Hon tycker att det görs så många lässatsningar, och att det är
dags för ett nationellt skrivpedagogiskt centrum.
– Väldigt många prestationer i samhället är skriftburna och det är ganska krävande
idag. Varje elev har rätt till läs- och skrivkunnighet.
Ulrika Fjällborg
Här hittar du mer om projektet:
Facebookgruppen Skrivande skola i Svenskfinland Instagramkontot Skrivande skola