Studenter: Lärarrollen är viktigare än svenskämnet

Varför väljer unga studenter svenskläraryrket? Den frågan sökte svensklärarutbildaren Philippe Collberg svar på i en forskningsstudie. Svaret överraskar: En stor grupp är inte ens intresserade av svenskämnet. Och de litteraturintresserade vill ofta inte undervisa.

Att utbilda sig till lärare kan man göra av flera och vitt skilda skäl. Som lärarutbildare kan jag

Philippe Collberg

möta studenter med ganska olika inställning till svenskämnet. Någon kan vara mycket intresserad av språkkurserna men inte av litteraturvetenskapen, någon annan av litteratur men inte av språk. Det händer också att jag möter studenter som inte verkar intresserade av någotdera. Men allt som oftast är de överens om att svenskan är ett av skolans viktigaste ämnen. 

I en nyligen genomförd forskningsstudie, som finansierats av Svenska Akademien, har jag undersökt varför studenter väljer att utbilda sig till svensklärare. Vilken av ämnets språk- och litteraturdelar intresserar dem mest? Och vilken betydelse har svenskämnets innehåll för deras val av utbildning, jämfört med andra anledningar att bli lärare? 

Forskning visar att ett starkt intresse för ämnet, tillsammans med en vilja att undervisa, inverkar positivt på lärarstudenters studieframgång och deras värdering av den egna kompetensen. Men ett intresse för till exempel litteratur innebär inte automatiskt att det finns ett intresse för språk, och ett intresse för ämnet behöver inte betyda att man tycker om att undervisa. 

Oavsett studentens intresse är utbildning­ens och yrkets krav desamma för alla. Om m­an vill utveckla utbildningen och få fler att vilja bli svensklärare är det viktigt att förstå vilken uppfattning blivande svensk­lärare har om ämnet och vilka motiv de har för att utbilda sig till just det.

För att få svar på mina frågor engagerade jag totalt 58 studenter vid fyra olika svenska lärosäten i en forskningsstudie, som just nu är under granskning för publicering i tidskriften Language and Education. 

Studenterna läste sin första termin på en ämneslärarutbildning och hade svenska som ingångsämne. Var för sig fick de värdera 41 anledningar att utbilda sig till svensklärare. De 41 anledningarna kan delas in i tre typer. Den första typen gällde innehållet i svenskämnet, till exempel intresset för skönlitteratur och viljan att utveckla elevers skrivförmåga. Den andra gällde lärarupp­draget, såsom viljan att fostra samhällsmedborgare. Den tredje typen rörde utbildning och yrkesliv, exempelvis yrkets arbetsvillkor och viljan att göra karriär. 

De 41 anledningarna var tryckta på papperslappar som studenterna placerade i ett sorteringsschema. Där rangordnade de anledningarna i förhållande till varandra, på en normalfördelad skala utifrån vad som mest motsvarade deras uppfattning om sitt utbildningsval. Jag analyserade materialet i ett statistikprogram som söker korrelationer. Metodologin kallas Q och är speciellt utformad för att finna mönster i individers attityder till komplexa ämnen.

Jag identifierade tre övergripande mönster i studenternas rangordningar. Förenklat beskrivet representerar vart och ett av dessa mönster en grupp studenters samlade svar om varför de sökte sin utbildning – både vad som föranledde valet och vad som talade emot det. I materialet ingår också enkätsvar där studenterna motiverar de anledningar att utbilda sig till svensklärare som bäst motsvarade – och mest gick emot – deras uppfattning. Enkätsvaren har jag använt för att fördjupa tolkningen av de statistiska resultaten.

Tydligast skiljer sig de tre grupperna lärarstudenter i hur de ser på svensk­ämnet. Här uttrycker den största gruppen ett mycket begränsat intresse för språk och litteratur; en student uttrycker till och med att hen egentligen inte är så intresserad av svenskämnet överhuvudtaget och en annan att hen aldrig har gillat att läsa. I stället är det möjligheten att göra en viktig samhällsinsats som lockar, men också sådant som ger personlig tillfredsställelse: att vara en vuxen förebild, att skapa relationer och att arbeta med ungdomar. På så sätt påminner deras rangordningar mer om hur grundlärarstudenter motiverar sitt val av utbildning.

De andra två grupperna lockas mer av svenskämnets innehåll, men olika delar av det. Studenterna i den ena gruppen har ett starkt intresse för litteratur och kreativt skrivande, och även en vilja att väcka ungdomars intresse för läsning. Däremot är de mindre intresserade av språk. 

Den sista gruppen drivs av att utveckla elevers kritiska, muntliga och skriftliga färdigheter. Studenterna värderar ämnets språkdel högre än litteraturdelen, men inte nödvändigtvis som mer intressant. De uppfattar att de kommunikativa färdigheterna är det viktiga för att utveckla elevers demo­kratiska kompetens – inte kunskap­erna om språk eller litteratur.

En annan aspekt som skiljer grupperna åt är hur de ser på undervisningsuppdraget. Här är det den litteraturintresserade gruppen som sticker ut – genom att inte vara så intresserade av undervisning. Om studenter i de två andra grupperna söker sig till läraryrket för att få undervisa, verkar de litteraturintresserade snarast söka sig dit trots att yrket innebär undervisning. De lockas inte av att framträda för människor eller av det sociala sammanhanget, och de värderar sina ledaregenskaper lågt. Kanske ser de läraryrket som en av få möjligheter att få arbeta med sitt intresse – litteraturen?

Det går inte att sia om vilka av dessa lärarstudenter som på sikt tar sig igenom utbildningen och blir framgångsrika svensk­lärare. Studenterna i den här studien har bara precis påbörjat en flerårig utbild­ning som kommer att erbjuda dem gott om chanser att utveckla och fördjupa intresset för ämnet och viljan att undervisa. 

Men det är anmärkningsvärt att en stor grupp studenter påbörjar en ämneslärar­utbildning i svenska utan att vara särskilt intresserade av ämnet – dock knappast överraskande. Flera lärarutbildningar i dag dras med sjunkande söktryck, stora avhopp och med ganska stora grupper studenter som saknar motivation och inte klarar utbildningens krav. Lärarutbildningarna behöver locka fler studenter med bättre förutsättningar att klara studierna – de som har en vilja att undervisa och ett intresse för ämnet. Frågan är förstås hur.

Under det senaste året har regeringen tagit emot två offentliga utredningar med förslag för att höja läraryrkets status och att göra det mer attraktivt. Målet är att få fler att vilja utbilda sig till lärare och på sikt också stanna kvar i yrket. Ett av de konkreta förslagen är att höja kunskapskraven i antagningen. Möjligen hade gruppen av studenter i studien som visar litet intresse för svenskämnet inte sökt till utbildningen om det inte var för att det är lätt att komma in. Samtidigt är det inte säkert att höjda antagningskrav lockar andra studenter, med större intresse för språk, litteratur och undervisning.

Man kan spekulera i om svenskämnet har misslyckats med att utveckla elevers intresse för allmänt bildande, humanistisk kunskap, bortom mer mätbara språkfärdigheter. Om man bortser från den litteraturintresserade gruppen verkar många av studenterna i studien, som i de flesta fall är strax över 20 år, starkt präglade av den nyttoinriktning som har dominerat svenskundervisningen de senaste årtiondena. 

Hade fler studenter lockats att bli svensklärare om de fått andra erfarenheter av svenskämnet? Det är inte säkert, men kanske kunde ett större fokus på ämnets kunskapsinnehåll få fler elever att intressera sig för språk och litteratur även utanför svenskundervisningen. Att förändra ämnet på ett sätt som ger mer utrymme för kunskaps­innehållet kräver dock ett mera långsiktigt arbete som behöver grundas i ämnesdebatten, forskningen och styrdokument för både skolan och lärarutbildningen.

Philippe Collberg, 

doktor i nordiska språk och lektor  i svenska språket på Högskolan i Halmstad

Referenser

Bergmark, U., Lundström, S., Manderstedt, L., & Palo, A. (2018). Why become a teacher? Student teachers’ perceptions of the teaching profession and motives for career choice. European Journal of Teacher Education, 41(3), 266–281. https://doi.org/10.1080/02619768.2018.1448784

Green, B., & Erixon, P.-O. (Red.). (2020). Rethinking L1 Education in a Global Era: Understanding the (Post-)National L1 Subjects in New and Difficult Times (Vol. 48). Springer International Publishing. https://doi.org/10.1007/978-3-030-55997-7

Watts, S., & Stenner, P. (2012). Doing Q Methodological Research: Theory, Method and Interpretation. SAGE Publications Ltd. https://doi.org/10.4135/9781446251911

Thornberg, R., Wänström, L., Lindqvist, H., Weurlander, M., & Wernerson, A. (2023). Motives for becoming a teacher, coping strategies and teacher efficacy among Swedish student teachers. European Journal of Teacher Education, 48(2), 1–19. https://doi.org/10.1080/02619768.2023.2175665