Frågan om skillnaden mellan sva och sve har blivit alltmer brännande. Svenskläraren ringde upp Josefin Nilsson, biträdande föreståndare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, för att reda ut relationen mellan svenskämnena och talet om anpassningar.
Har du hört om franskläraren som fick uppdraget att samtidigt undervisa en grupp i tyska i samma klassrum? Nej, tänkte väl det. Det är så absurt att det låter som inledningen på en dålig vits.
Ändå är det rätt vanligt att svensklärare får uppdraget att, samtidigt som de undervisar en klass i svenska, också undervisa i svenska som andraspråk, sva. Trots att det är ett annat ämne med en annan kursplan. Och trots att många svensklärare inte har utbildning i ämnet svenska som andraspråk
När det gäller anpassningar är debatten om svenska som andraspråk (sva) och svenska (sve) brännande aktuell.
– Det viktigaste är att inte betrakta sva som en typ av anpassning inom svenskämnet, eftersom det faktiskt är två olika svenskämnen, säger Josefin Nilsson, lärare i svenska och svenska som andraspråk samt biträdande föreståndare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.
Svenskämnet är ett av skolans äldsta ämnen, svenska som andraspråk ett av de nyaste. På 90-talet sågs sva mer som ett stegämne, men sedan LGR11 fungerar sva och sve som två parallella och likvärdiga ämnen. Båda syftar till att eleverna ska lära sig använda språket i tal och skrift och kraven på vad eleverna ska klara av är lika, men utmaningarna kan se olika ut. Därmed även den didaktik som krävs.
– Läraren behöver veta vad som är naturliga steg i andraspråksutvecklingen. Det är viktigt att inte ställa för tidiga krav på korrekthet innan eleven börjat uttrycka komplexa tankar. Ju mer komplext man uttrycker sig, desto fler språkliga fel gör man. Men om man inte får göra det stannar språkutvecklingen på en korrekt men simpel nivå, säger Josefin Nilsson.
– Sva-undervisningen är därmed komplex. Lärarens uppgift är att, genom kunskap om hur andraspråk utvecklas, skapa ultimata förutsättningar för både den vardagliga och den mer komplexa språkanvändningen. Sva-ämnet är inte ett lättare ämne än svenska.
I LGR22 uttrycks skillnaderna mellan de två svenskämnena tydligare än tidigare. Bland annat framgår att undervisningen i svenska som andraspråk ska präglas av ett andraspråksperspektiv.
I dagens svensklärarutbildning ingår dock inte kunskap om andraspråksutveckling. Ett problem med att sve-lärare undervisar i sva är alltså att de förväntas undervisa och bedöma i ett ämne som de, i flera aspekter, saknar utbildning i, menar Josefin Nilsson, och tycker det är djupt orättvist mot svensklärare:
– Jag brukar säga att, ’bara så du vet har du bara fått utbildning för att undervisa en del av dina elever’. Många lärare har höga krav på sig själva och kämpar hårt för att de tror att de ska kunna detta. Det finns stora likheter mellan ämnena och dagens svensklärare har viktiga kunskaper i litteraturdidaktik och litteracitetsutveckling. Men det är också viktigt med kunskap om språk-, läs- och skrivutveckling i ett andra- och flerspråkighetsperspektiv.
Det blir också orättvist mot de elever som behöver undervisning i ämnet svenska som andraspråk, men i praktiken inte får det. Att inte få den svenskundervisning de behöver och har rätt till kan få konsekvenser för hela deras skolgång.
– Om man inte tar hänsyn till att språkutvecklingen är annorlunda i ett andraspråk i jämförelse med i ett förstaspråk får eleverna sämre förutsättningar än vad de kunde ha fått. Det slår också mot deras självbild i skolan och samhället. Jag har träffat högstadieelever som tror att de inte kan någonting. Men egentligen handlar det om att de fått sämre språkförutsättningar på grund av att de inte fått undervisning i rätt svenskämne.
Bristen på undervisning i svenska som andraspråk är störst i de lägre årskurserna, vilket är särskilt allvarligt eftersom det får konsekvenser för den viktiga tidiga läs- och skrivinlärningen.
Hur kommer sig detta? Josefin Nilsson ser två orsaker:
– Det saknas lärare i ämnet sva. Dessutom saknas ofta förståelse bland de som fördelar resurserna i skolan för att det faktiskt är två ämnen. Skolförvaltningar betraktar svenskämnena som ett ämne och rektor sätter en lärare på jobbet.
Då blir tillgång till undervisning i sva också en kostnadsfråga. Det finns dessutom en integrationsdiskurs där det hävdats att nyanlända elever lär sig svenska bäst bland andra svenska elever.
– Men det är en förenklad bild. Ett andraspråk utvecklas visserligen genom aktiv språkanvändning. Och de båda svenskämnena ska leda till att eleverna så småningom utvecklar samma språkliga kompetens. Men det är stor skillnad på att möta behoven hos elever som är alldeles nya i ett språk och elever som har språket som modersmål. Att dessutom förväntas göra det samtidigt är ju i många fall omöjligt, säger Josefin Nilsson.
Inte nog med att svensklärare förväntas undervisa i ett sva-ämne de inte är utbildade i – ibland förväntas de dessutom göra det samtidigt som den svenskundervisning de redan är schemalagda på.
Är man dubbelutbildad är det kanske möjligt, men långt från idealiskt, menar Nilsson, och förordar ett två-lärarsystem, där en sve- och en sva-lärare samarbetar i klassen. På sikt bör fler svensklärare också ha utbildning i sva, vilket skulle göra tjänstefördelning och schemaläggning lättare för skolledare.
Det gör inte saken bättre att det under flera år inte gått att läsa sva i grundlärarprogrammen. Man har i stället behövt läsa sva utöver sin ordinarie utbildning. Sedan 2022 räcker det för lärare i åk 1-6 som redan är utbildade i svenska att läsa 15 högskolepoäng i sva för att bli behöriga i ämnet. Josefin Nilsson undervisar själv på en sådan 15 p-kurs.
– En av lärarna utbrast: ’Nu förstår jag plötsligt en massa saker som jag inte kunnat sätta fingret på’. Den läraren kände sig plötsligt säkrare i sin undervisning.
Och det har lärare rätt att göra, hävdar Josefin Nilsson. Hon ser att bristen på sva-lärare och missuppfattningarna kring svenskämnena får en annan konsekvens för en redan hårt pressad kår:
– Det urholkar svensklärares professionalitet. Att undervisa i ett ämne man inte fått chans att vara fullt ut kompetent i – var gör det med kåren?
Skolan ska organiseras utifrån lärares professionalitet, menar hon och tycker att svensklärare är lite överkörda i frågan. Antingen trollar de med knäna eller så tvår de sina händer.
– Vi har kloka och kompetenta svensklärare.
Men i praktiken har många elever som utvecklar svenska som sitt andraspråk helt enkelt fått en undervisning i svenska som vore det deras modersmål och inte deras andraspråk. Många bedömningsstöd i dagens skola är inte heller helst anpassade till elever med svenska som andraspråk.
– Vissa elever bedöms ha ”ett svagt språk”. För många handlar det om att de inte fått adekvat svenskundervisning, det vill säga undervisning i rätt svenskämne, säger Josefin Nilsson.
För lärarnas, elevernas och samhällets skull är det bra att diskussionen om detta är igång. Med LGR22 blev det uppenbart att sva är ett eget ämne som kräver en annan didaktik än sve. Den blev en katalysator som lyfte upp problemet.
Josefin Nilsson tycker att Skolverket bör förverkliga de förslag som de presenterade i sin översyn av svenskämnet 2022:
– Vi behöver fler lärare med utbildning i sva-ämnet. De är en viktig garant för att elever med ett andraspråk i utveckling inte glöms bort utan får det stöd i språkutvecklingen som de behöver och har rätt till, säger hon.
– Skolor behöver ökade möjligheter till tvålärarsystem i svenskämnena. Lärosätena skulle kunna starta årskursriktade sva-utbildningar för sve-lärare. Det är på tiden att våra många kompetenta svensklärare blir adresserade och lyssnade på i den här frågan.
Behörighetskrav för undervisning i sva:
För lärare i åk 1-6: 30 högskolepoäng (men om man redan har ämnet svenska i sin lärarexamen, räcker det med 15 högskolepoäng )
För lärare i åk 7-9: 45 högskolepoäng
För gymnasielärare: 90 högskolepoäng
Läs mer om detta på: https://www.su.se/nationellt-centrum-for-svenska-som-andrasprak/r%C3%A5d-och-st%C3%B6d/vanliga-fr%C3%A5gor?open-collapse-boxes=ccbd-vem%C3%A4rbeh%C3%B6rigattundervisaisvaigrundskolan
Råd till svensklärare som undervisar i två kursplaner samtidigt: