Musik visar vägen in i litteraturhistorien
Hur får man litteraturhistorien att kännas relevant för elever på yrkesprogram? Petra Lindberg Hultén och Anna Jarlén på Öckerö seglande gymnasieskola lät tonsatta dikter och populära artister bli vägen in i äldre texter – med oväntat stort engagemang som resultat. Här berättar de med egna ord.
När ska vi få höra nästa låt?” frågade en av eleverna efter lektionen om romantiken. Frågan förvånade men gladde oss. Vi hade just arbetat med en dikt av Erik Johan Stagnelius. Tänk att en 200 år gammal litterär text kunde fånga våra elever när den presenterades i en modern tolkning av Albin Lee Meldau och Arvid Nero!
Många svensklärare brottas med samma utmaning. Hur undervisar vi om litterära epoker för elever som sällan läser frivilligt? Och hur gör vi kulturarvet relevant utan att det upplevs som avlägset och mossigt?
I denna artikel beskriver vi ett enkelt upplägg där tonsatta dikter, populära artister och gemensam sång blir ett sätt att arbeta med litteraturhistoria, läsförståelse och analys på ett yrkesförberedande program.
GY25 gav oss en ny utmaning i och med att det ingår att ge en översikt av de litterära epokerna redan i Svenska nivå 1. Hur kunde vi göra litteraturhistorien tillgänglig, meningsfull och engagerande för en heterogen klass med elever från såväl Sjöfartsprogrammet som Marintekniskt program? Lösningen blev ett arbetssätt där tonsatta svenska dikter från medeltiden till vår moderna tid fick fungera som en bro mellan litteratur, musik och kulturarv.
Resultatet överraskade oss. Elever som sällan visade intresse för litteratur började diskutera texter, ställa frågor om ord och symbolik, och till och med se fram emot att höra nästa dikt. Genom att kombinera läsning, lyssnande, analys och gemensam sång skapades ett möte med litteraturhistorien som aktiverade flera sinnen samtidigt och gjorde kulturarvet levande i klassrummet.
Hur såg klasserna ut som fick ta del av det här arbetsområdet? Det var totalt 35 elever fördelade på två grupper. Eleverna går dels på Sjöfartsprogrammet där de antingen har valt inriktning däck eller maskin, dels på Marintekniskt program. Vissa av eleverna har redan planerat att i framtiden studera vidare på högskola för att bli fartygsbefäl eller sjöingenjör. Andra ser fram emot att börja arbeta som reparatörer av småbåtsmotorer eller som motormän på större tankfartyg. Det är en majoritet av pojkar i klasserna men antalet flickor har successivt ökat under årens lopp. Utmaningen är att det finns en stor spännvidd i grupperna. I samma klassrum hittar vi såväl studievana och motiverade som skoltrötta elever med läs- och skrivsvårigheter. Att hitta lustfyllda vägar in i svenskämnet är nödvändigt för att fånga elevernas intresse.
Samtidigt som vårsolen började leta sig in våra klassrum drog vi i gång arbetet med de tonsatta dikterna. Sammantaget ägnade vi arbetsområdet tio lektioner (à 70 minuter) och det inkluderade en repeti- tionslektion och en lektion då eleverna skrev ett prov. Den tyngsta examinations- uppgiften var det avslutande provet, men eleverna fick även möjlighet att visa sina kunskaper och förmågor i samband med gruppdiskussioner och mindre skrivuppgifter knutna till ämnesområdet.
Förutom en kort introduktion till lyrikens historia, en genomgång om hur en diktanalys kan gå till och en diskussion kring vad litteraturhistoria och epokindelning är för något, var lektionerna uppbyggda kring de olika epokerna och de dikter som kan knytas till dessa.
Ett sätt att fånga eleverna var att anknyta till deras intresse för historia. Den förkunskapen blev viktig att tillvarata och använda som en språngbräda in i ämnet. ”Vad kan ni om medeltiden?” var en enkel fråga att slänga ut till klassen och genast poppade svaren upp: ”Alla gick i kyrkan”, ”Människor bodde på landet”, ”Jättemånga dog i pesten”. Tillsammans byggde vi sen upp en bild av epoken och den blev viktig att ta med sig när vi tog oss an den medeltida balladen om Per Tyrssons döttrar i Vänge. Den tonsatta versionen vi valde var folkmetal-bandet Falconer. När musiken började spela trummade några elever spontant med, några vågade till och med sjunga med i refrängen. Efteråt fick eleverna sätta sig i mindre grupper med ett antal diskussionsfrågor. De fick tillsammans fundera kring vad dikten egentligen handlade om, hur den var uppbyggd för att skapa rytm, om språket var konkret och rakt på sak eller om det fanns metaforer och liknelser. De fick också använda sin nyvunna kunskap om medeltiden som epok för att dra slutsatser kring hur det märktes att dikten var från just den här tiden. Vi samlade ihop tankarna från grupperna i en avslutande helklassdiskussion.
När det var dags för eleverna att bekanta sig med den romantiska epoken blev den nordiska folktron en spännande väg in i litteraturen. Genom att arbeta med Stagnelius dikt Näcken fick eleverna möjlighet att utforska såväl det äldre svenska språket som aktivera sina tidigare kunskaper om nordiska folkväsen. ”Va, Näcken brukar ju lura ner personer i vattnet med sin musik, men här dör han ju själv!” kläckte en elev ur sig i den efterföljande gruppdiskussionen. När eleverna fick diskutera tillsammans och komma fram till vad dikten betyder med hjälp av innehållsfrågor, blev det både engagerande och lärorikt. Genom konkreta frågor som ”Vad betyder gigan rör i silfverbäcken?” och fokus på äldre ordval som ”pilt” och ”anlete” fick eleverna verktyg att närma sig en text som till en början kan kännas främmande. Detta utvecklade deras ordförråd och deras förmåga att tolka texter från olika tider. Övningarna uppmuntrade också till litterära samtal där eleverna fick resonera kring diktens budskap och slut. Är slutet lyckligt eller olyckligt? Hur vet vi det? Här fick eleverna möjlighet att argumentera, jämföra tolkningar och motivera sina tankar med stöd i texten.
Att arbeta med litteraturhistorien med hjälp av musiken kombinerar språk, kulturarv och fantasi på ett engagerande sätt. Dikterna väcker nyfikenhet, skapar meningsfulla samtal och ger eleverna verktyg att möta poesi med större självförtroende. Samtidigt får de upptäcka att även äldre texter kan överraska, beröra och väcka starka känslor i dag. När eleverna tillsammans får lösa textens gåtor och sjunga ut dessa rader blir litteraturundervisningen både levande och lustfylld.
Nu väntar Svenska nivå 2 där vi har planerat ett mer omfattande litteraturmoment. Vi tänker läsa en klassiker och låta eleverna få ta del av större textutdrag som representerar de olika epokerna. Nu har vi lagt en grund och förhoppningsvis är det, om inte jubel, så åtminstone inte djupa suckar som möter oss när vi arbetar med litteraturhistorien detta läsåret.
Petra Lindberg Hultén och Anna Jarlén
Litterär musik för att inspireras och använda i undervisningen
Dikterna och artisterna vi har valt ut:
1. Medeltiden
Per Tyrssons döttrar i Wänge med Falconer (2015)
2. Barocken
Lars Wivallius Klagovisa över denna torra och kalla vår med Olle Adolphson (1964)
3. Upplysningen/1700-talet
Carl Michael Bellman Fredmans epistel med Imperiet (1986)
4. Romantiken
Erik Johan Stagnelius Näcken med Albin Lee Meldau och Arvid Nero (2025)
5. Nationalromantiken
Gustaf Fröding Strövtåg i hembygden med Mando Diao (2012)
6. Modernismen
Edith Södergran Vierge moderne och Dagens svalnar med MollySandén (2018)
Harriet Löwenhielm Tag mig – håll mig – smek mig sakta med Albin Lee Meldau och Arvid Nero (2025)
7. Arbetarlitteratur: visor med klassperspektiv
Nils Ferlin Barfotabarn med Albin Lee Meldau och Arvid Nero (2025)
Cornelis Vreeswijk Ballad på en soptipp med Cornelis Vreeswijk (1964)
Mikael Wiehe Titani (1978)
8. Folklig, populär och modern
Evert Taube Balladen om briggen Blue Bird of Hull med Imperiet (1986)
Evert Taube Så länge skutan kan gå (1960)
Ulf Lundell Öppna landskap (1982)
Eva Dahlgren Ängeln i rummet (1989)
Håkan Hellström Känn ingen sorg för mig Göteborg (2000)
