Vem skriver egentligen? Mindy Svenlins avhandling om kollaborativt skrivande visar att fler aktörer än skribenterna samverkar när texten blir till: webbsidor, bilder, musik och publik. Här berättar hon om relevanta forskningsresultat i en tid när AI skriver allt mer. Forskaren Mindy Svenlin följer gymnasieelevers kollaborativa skrivande på nära håll och studerar hur texten växer fram i samspelet mellan elever och verktyg. Att samarbeta i skrivande är ett väletablerat arbetssä

Katarina Lundin, professor i språkdidaktik, och Marcus Larsson, student i teknisk matematik, har utvecklat en kostnadsfri webbplattform, att användas av av svensklärare och elever i undervisningen. Här berättar Katarina om plattformen. Katarina Lundin, professor i språkdidaktik vid Lunds universitet, står bakom innehåll och didaktisk modell i Grammatik25. Marcus Salzer, student i teknisk matematik vid Lunds Tekniska Högskola, har ansvarat för plattformens design och utvecklin

Praktikperioderna kan vara både inspiration och varningsflagg, menar studenten Elin Lund Gillberg, som gör sin sista VFU på Sörgårdsskolan i Kållered utanför Göteborg. Här berättar hon om sina upplevelser och handledarens erfarenheter: Elin Lund Gillberg (till höger) gör sin sista VFU på Sörgårdsskolan, där handledaren Margareta ”Maggan” Arlebrink följer henne på vägen mot läraryrket. Efter fyra år på lärarutbildningen vid Göteborgs universitet närmar jag mig målet. Just nu b

Maria Wallmo, 52, tidigare kommunika­tionsstrateg, nu Nösnäsgymnasiet i Stenungsund. Svenskäraren publicerar här fyra intervjuer på rad om olika lärares väg in i svenskläraryrket. Här är den fjärde och sista artikeln i intervjuserien: Maria Wallmo lämnade kommunikationsyrket och blev svensklärare. Maria Wallmo arbetade som kommunikationsstrateg i 20 år. Sedan tog lusten slut. – Det hände saker i mitt liv som gjorde att mitt gamla yrke kändes ganska meningslöst, berättar hon.

Elin Lund Gillberg, 42, tidigare socionom, tar examen från Göteborgs universitet i juni. Svenskläraren publicerar här fyra intervjuer på rad om olika lärares väg in i svenskläraryrket. Här är den tredje artikeln i intervjuserien: Elin Lund Gillberg har bytt bana från socionom till ämneslärare i historia, religion och svenska. – Jag ville komma in tidigare i ungdomars liv, men fortsätta jobba med socialt arbete och demokratiska värden. Och som ämneslärare i historia, religion

Holger Jönsson-Ahola, 33 år, tidigare elektriker, nu Sjödahlsgymnasiet i Huddinge. Svenskäraren publicerar här fyra intervjuer på rad om olika lärares väg in i svenskläraryrket. Här är den andra artikeln i intervjuserien: Skönlitteraturen och lusten att lära ut ledde Holger Jönsson-Ahola från elbranschen till klassrummet. Det var delvis hans förra yrke, elektriker, som gav honom det nuvarande jobbet som svensklärare, berättar Holger Jönsson-Ahola. – Jag hade skickat in en spo

Många svensklärare har en annan karriär bakom sig. Svenskläraren har pratat med fyra av dem: en socionom, en fashionista, en elektriker och en kommunikationsstrateg. Svenskäraren publicerar här fyra intervjuer på rad om olika lärares väg in i svenskläraryrket. Här är den första artikeln i intervjuserien: Ninna Englesson O ,Nils, 71 år, tidigare i modebranschen, nu Bollnäs FHS. Egentligen ville hon bli veterinär, men språk var Nina Englesson O ´ Nils grej. Dessutom var hon, so

På onsdagen föreläste svenskläraren Öyvinn Björkas om Olof Rudbeck den äldre (1630-1702), son till Johannes Rudbeckius, för lärare på Rudbeckianska gymnasiet i Västerås. Föreläsare Öyvinn Björkas, ordförande i Svensklärarföreningen i Västerås. Foto: Alice Widlund. Olof Rudbeck var mycket intresserad av språk och hävdade att svenska språket var världens äldsta språk och släkt med hebreiskan. Mest känd är han för sitt verk Atlantica, men han disputerade även om blodomloppet 165

Svårt, utmanande, roligt och meningsfullt. Hampus Byström och Therese Lundberg är klara med ämneslärarutbildningen och på väg ut i yrkeslivet. Samtidigt väcks en insikt: att bli lärare är en process som fortsätter långt efter examen. Hampus Byström och Therese Lundberg. Foto: Ulrika Fjällborg. Hur förbereder man sig för ett så komplext uppdrag som att vara ämneslärare? Den frågan ställer sig Ther

Trettonåriga Tuss Wincrantz hade tråkigt och behövde något att göra. Hon började skriva en bok. Nu är hon 16 och går i ettan på gymnasiet. Och boken, Där hjärtat dör, har precis kommit ut på Lava förlag. Tuss Wincrantz – Jag var uttråkad och ville ha något att göra. Då började jag att testa saker, och när jag testade att skriva en bok märkte jag att det funkade, så jag fortsatte ett tag till. Det första kapitlet var svårast, men sedan blev det jätteroligt. Vad är det för bok

Varför väljer unga studenter svenskläraryrket? Den frågan sökte svensklärarutbildaren Philippe Collberg svar på i en forskningsstudie. Svaret överraskar: En stor grupp är inte ens intresserade av svenskämnet. Och de litteraturintresserade vill ofta inte undervisa. Att utbilda sig till lärare kan man göra av flera och vitt skilda skäl. Som lärarutbildare kan jag Philippe Collberg möta studenter med ganska olika inställning till svenskämnet. Någon kan vara mycket intresserad av

Magnus Svensson är ny ordförande för Svensklärarföreningen. Två nyvalda ledamöter tar samtidigt plats i styrelsen: Marie Wejrum och Sofia Oldin Cederwall. Sofia Oldin Cederwall och Marie Wejrum Avgående ordförande Nils Larsson har lett föreningen i tio års tid, men kvarstår i styrelsen som kassör och har lovat att bistå den nye ordföranden Magnus Svensson under en övergångstid. Samtidigt blir Karin Herlitz ny vice ordförande. Magnus Svensson Magnus Svensson var tidigare vic

Skönlitteratur kan vara ett sätta att kanalisera elevers klimatoro. Det visar en färsk forskningsstudie gjord av litteraturdidaktikern Gustav Borsgård vid Mälardalens universitet. Gustav Borsgård. Gustav Borsgård har studerat tre barn- och ungdomsböcker; bilderboken Om dagen tar slut (2017) av Lisa Hyder och Per Gustavsson, ungdomsromanen Slutet (2018) av Mats Strandberg och Tove Janssons Muminbok Kometjakten (1946) utifrån ett ekokritiskt perspektiv. I studien konstaterar h

Nu finns ett nytt nordiskt poesiläromedel för lärarutbildningar i de skandinaviska länderna. Jenny Edvardsson, lärarutbildare på Högskolan Kristianstad, har varit med och tagit fram det. Hur kom ni på att ni skulle göra detta? Jenny Edvardsson, lärarutbildare vid Högskolan Kristianstad, har tillsammans med nordiska kollegor tagit fram ett nytt undervisningsmaterial i poesi och grannspråk. Foto: Emelie Asplund – Det finns rätt lite grannspråksmaterial för lärarutbildningen, s

Svenskläraren får en ny redaktör. När Ulrika Fjällborg nu slutar tar Lennart Frykskog vid: – Det blir roligt att få göra en tidning om något så viktigt som svenskämnet, säger han. Ulrika Fjällborg har varit redaktör för Svenskläraren från 2023 till april 2026. Nu tar Lennart Frykskog över uppdraget. Frilansjournalisten Ulrika Fjällborg har varit redaktör för Svenskläraren i tre år. Nu väljer hon att gå vidare till fler nya uppdrag. Nyligen utkomna nummer 1-2026 blir hennes si

Den 20 april fick Västerås svensklärarförening ännu ett uppskattat författarbesök; denna gång var det Sofia Lundberg, född och uppvuxen i Västerås, som gästade föreningen på Rudbeckianska gymnasiet. Västeråsförfattaren Sofia Lundbergs böcker har översatts till ett 40-tal språk. Sofia Lundbergs romaner har kommit ut på ett 40-tal språk och lästs av människor i ännu fler länder. Debuten Den röda adressboken (2015) har följts av ett antal romaner där hon skriver fram livsöden me

Onsdagen den 15 april kl 18.30 inleds Svensklärarföreningens digitala årsmöte med Emma Nilsson Tysklinds föreläsning ”Litteraturundervisningen som demokratisk plats”. För att få länken – anmäl dig till nisselarsson59@hotmail.com . Emma Nilsson Tysklind , svensklärare och lektor vid Uppsala universitet Årets årsmöte – det 114:e i Svensklärarföreningens anrika historia – startar med en föreläsning av medlemmen Emma Nilsson Tysklind , svensklärare och lektor vid Uppsala universi

Ja, du läser rätt. Detta är en text på norska om statusen för modersmålen i de nordiska länderna, ur senaste numret av magasinet Svenskläraren med tema Nordisk utblick. Rubriken säger allt om varför du bör ta dig tiden att läsa just denna artikel. – Elevernes umiddelbare forståelse af de skandinaviske sprog er faldet de sidste 20 år. Ingen tvivl om det. Som jeg ser det, handler det mest om elevernes evne til at blive i en situation som er akavet eller hvor de indledningsvis i

Med små medel kan du vidga svenskan till skandinaviska. Det är som att ”ta tre, betala för en”, skriver Edith Marelli, som bjuder på sina tips för hur du får eleverna att förstå att de förstår mer norska och danska än de tror. Och hur en utsträckt hand kan ge ringar på vattnet över hela Skagerak. Elever från danska Kolding besöker elever i svenska Malmö. Varför ska vi hålla på med nordiska språk i svenskundervisningen egentligen? Har vi inte nog med allt det som står i läropl

Svenska och danska ser ofta ut som nära språksläktingar – men bakom de bekanta orden döljer sig ibland riktiga lurendrejare. Mellan gamla goda vänner som hus och hund gömmer sig falska vänner som rolig, frokost och kostyme, som kan få både turister och kollegor att hamna helt fel och kan få oss att både grine och græde. Alla känner säkert igen vitsen om den svenska turisten i Köpenhamn som i taxin ber om att bli kört till ett roligt ställe och till sin förvåning hamnar vid en